Tor Damén - Ökad kunskap om grundläggande fysiologiska förändringar hos sövda patienter

Bild

Ökad kunskap om grundläggande fysiologiska förändringar hos sövda patienter

Länk direkt till avhandlingen

Varje år utförs fler än 300 miljoner kirurgiska ingrepp i världen, där narkos eller sövning ges för att patienten till exempel inte skall ha ont eller vara vaken vid operationen. Under narkosen ges olika läkemedel för smärtlindring, sömn och muskelrelaxation. När patienten är sövd sker en hel del förändringar i kroppen, bland annat sjunker blodtrycket, ofta på grund av att hjärtats pumpförmåga försämras och att blodkärlen vidgas.

Tor Daméns avhandling handlar om hur blodets plasmavolym förändras vid sövning sekundärt till blodtryckssänkningen och om plasmavolymsförändringen leder till förändrad utsöndring av hjärtats förmakshormon som i sin tur reglerar kroppens blodvolym.

– Min huvudhandledare, Andreas Nygren, hade i sin forskning sett att blodvolymen minskade hos intensivvårdspatienter där blodtrycket höjdes med noradrenalininfusion. Detta var grunden till att vi ville undersöka vad blodtrycksförändringar har för effekt på kroppens plasmavolym vid sövning och om det är positivt att undvika blodtryckssänkning, säger Tor Damén, läkare och specialist inom anestesi och intensivvård, verksam som thoraxanestesiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Stor kirurgi utvecklar ett inflammatoriskt tillstånd som påverkar blodkärlen

Det är vanligt att patienter som genomgår stor kirurgi, såsom hjärtkirurgi, utvecklar ett inflammatoriskt tillstånd där både blodtryck, kärlmotstånd och kärlläckage samt blodets levringsförmåga kan påverkas. Vid dessa inflammatoriska tillstånd har man även sett att blodkärlsväggens innersta skikt glykokalyxlagret är påverkat och man tror att det leder till ett vätskeutträde från blodkärl till omkringliggande vävnader.

I sin forskning har Tor Damén nu undersökt om förmakshormonet i sin tur påverkar (söndrar) kärlväggens innersta skikt, glykokalyxlagret.

 – I ett av de fyra delarbetena studerade vi om tillförsel av förmakshormon påverkade kärlväggens glykokalyxlager. Vi undersökte även om det blodtryckshöjande läkemedlet noradrenalin, som används för att motverka blodtryckssänkning vid sövning förbättrar blodplättarnas förmåga att få blodet att koagulera.

Plasmavolym, hjärtats förmakshormon, kärlväggen och koagulationsförmågan

Studien visade att då blodtrycket sjönk i samband med sövning ökade plasmavolymen med 12 procent, detta genom att blodet späds via absorption av vatten från vävnaden som omger kapillärerna. Plasmavolymen ändrades nästan inte alls, om blodtrycket bibehölls med hjälp av noradrenalininfusion. Hjärtats förmakshormon utsöndrades i gruppen med plasmavolymsökning men trots det påverkades inte blodkärlens glykokalyxlager. Noradrenalininfusion ökade både blodplättarnas förmåga att klumpas ihop samt blodets koagelstyrka.

Sammantaget undersöktes olika målblodtrycks inverkan på plasmavolymen, utsöndring av förmakshormon, kärlväggen samt koagulationen vid sövning under hjärtoperationer.
– Forskningsresultaten bidrar främst till att öka kunskapen om grundläggande fysiologiska förändringar hos patienter under narkos. I vår forskning ser vi en plasmavolymsökning som inte är så stor att det leder till nedbrytning av kärlväggens innersta glykokalyxlager och att noradrenalininfusion skulle kunna ha en positiv effekt mot blödning hos patienter som genomgår kirurgi.

MER FAKTA - Avhandlingens fyra delarbeten:

I delarbete 1 och 2: lottades sammanlagt 48 patienter till antingen en studiegrupp där utgångsblodtrycket bibehölls med hjälp av noradrenalininfusion eller till en kontrollgrupp där medelblodtrycket tilläts sjunka till 60 mm Hg. Förändringar av blodets hematokrit och plasmavolym samt utsöndring av förmakshormon och glykokalyxkomponenter mättes.
I delarbete 3: lottades 20 grisar till att antingen få en infusion av förmakshormon (intervention) eller koksalt (kontroll) för att se om förmakshormon söndrar glykokalyx. Glykokalyxkomponenter mättes, liksom förändring av plasmavolym.
I delarbete 4: mättes effekten av den givna blodtryckshöjande noradrenalinsdosen på blodplättarnas vidhäftningsförmåga och blodets koagelbildning