Vems vattenkropp? Naturens rättigheter som miljöförvaltning i Sverige

Vi befinner oss mitt i en planetär nödsituation, och sökandet efter verktyg som möjliggör en kursändring för stora delar av mänskligheten är av existentiell betydelse. Våra fossildrivna industriella moderna samhällen är planerade enligt en världsbild där människan har sett sig själv som överordnad naturen, med en obegränsad rätt att dominera, kontrollera och exploatera den. Vad händer om vi istället erkänner att människans överlevnad är intimt förknippad med naturens rätt att överleva - vilken utveckling för omställning skulle då frigöras?

Enligt de två rapporterna från IPCC (2022) och IPBES (2019), som sammanfattar forskningen om klimat och biologisk mångfald, är det nödvändigt att använda systeminnovationer på en kulturell och lagstiftande nivå för att skydda och återställa livsuppehållande ekosystem relaterade till vatten. Att erkänna naturens rättigheter (NR) i lagstiftningen är en systeminnovation som har prövats runt om i världen med oväntat goda resultat när det gäller att hantera komplexa miljöfrågor. Det finns dock fortfarande mycket arbete kvar att göra när det gäller hur man förstår NR, hur man motiverar det moraliskt och hur man implementerar NR lokalt – om det ska ha global inverkan.

Huvudsyftet med forskningsprojektet är att analysera hur NR kan förstås och eventuellt integreras i svensk lag och vilken hållbar utveckling detta skulle möjliggöra. Vi kommer specifikt att utforska processen kring att göra Vättern till ett juridiskt subjekt - och därigenom analysera vilka former av samhälleliga förändringar som är möjliga om naturen erkänns ha juridiska och medföljande moraliska rättigheter.

I sex stycken omställningslabb kommer vi att undersöka hur situationen för Vättern skulle förändras om sjön hade rättigheter; kan detta säkerställa dess överlevnad som ett värdefullt ekosystem? Detta projekt fokuserar på hur en demokratisk rättvis omställning kan stödjas av en förändrad miljökultur och miljölagstiftning genom att utvidga den demokratiska styrningen till att omfatta naturen som ett subjekt. Fokus ligger på hur naturens rättigheter har använts och potentiellt skulle kunna användas som mekanism för att hantera en komplex uppsättning miljöfrågor på lokal, nationell och internationell nivå.

Deltagare

• Martin Hultman Docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier, Chalmers 

• Åsa Nilsson Dahlström Universitetslektor i globala studier, HLK, Jönköping University 

• Thomas Laurien Designer, universitetslektor i design, HDK-Valand, Göteborgs universitet 

• Marie Widengård Forskare vid institutionen för Globala studier, Göteborgs universitet

• Mariam Kanyama Carlsson Miljöjurist samt doktorand på Chalmers