ZORRO – Tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige
Kort beskrivning
Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där marinekologer, oceanografer, ekotoxikologer, miljöjurister och miljöekonomer samarbetar kring frågor som rör förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem. Arbetet utförs även i nära samarbete med olika myndigheter.
Zorro har bland annat tagit fram nationella vägledningar för restaurering och ekologisk kompensation av ålgräs, ett nationellt åtgärdsprogram för ålgräs och har producerat över 40 vetenskapliga publikationer och populärvetenskapliga artiklar.
Forskningsprogrammet Zorro
Tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige (Zostera restoration)
Zorro är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som startades 2011 vid Göteborgs universitet med det övergripande målet att förbättra förvaltningen av svenska kustekosystem, med fokus på ålgräsängar i Västerhavet. Programmet utgör en bas för forskningssamarbeten mellan marinekologer, oceanografer, ekotoxikologer, miljöjurister och miljöekonomer om förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem. Arbetet utförs även i nära samarbete med olika myndigheter. Namnet ’Zorro’ är sammansatt från orden ’Zostera’ (ålgrässläktets latinska namn) och ’restoration’ (engelska för restaurering).
Arbetet inom Zorro leds av en grupp med forskare och studenter från Göteborgs universitet som koordinerar programmet och dess olika forskningsprojekt. Totalt samarbetar idag över 20 svenska och utländska forskare och personer från olika myndigheter i 6 olika forskningsprojekt som koordineras av programmet med medel från nationella forskningsråd, myndigheter och EU.
Forskningsprogrammet har bland annat tagit fram nationella vägledningar för restaurering och ekologisk kompensation av ålgräs, ett nationellt åtgärdsprogram för ålgräs och har producerat över 40 vetenskapliga publikationer och populärvetenskapliga artiklar. Vidare bedriver Zorro ett mycket aktivt utåtriktat arbete för att sprida information om ålgräs, varför det hotas och hur det kan skyddas och restaureras. Detta arbete bedrivs genom att forskare från programmet regelbundet håller i olika föreläsningar, medverkar i media, samt genom de filmer om ålgräs som programmet har producerat.
Forskningsgruppen
Koordinatorer
Forskare
Eduardo Infantes, Louise Eriander, Marlene Jahnke, Per Jonsson, Elina Lampi, Mats Envall
Doktorand
Kristjan Laas, Stefanie Ries, Johan Severinson
Projektassistenter 2023
Karl Karlsson, Maru Bernal
Projektassistenter 2022
Matilda Rasmussen, Henrik Möller, Karl Karlsson
Examensstudenter 2023
Maru Bernal Gómez, Elin Treutiger, Alex Koivukangas Larsen.
Examensstudenter 2017 – 2021
Eva Pagan, Alexander Larsson, Henrik Möller, Nicolina Andersson, Lea Stolpmann, Astrid Fridell, Joakim Nilsson, Ida Johansson, Maja Billman, Aze Peeters, Niklas Niemi, Katarina Bergström, Beatriz Marin, Laura Djikhuizen, Selwyn Hoek, Tristan Alison.
Samarbetspartners
- Ingemar Andersson, Norbert Häubner och Mikael Haldin, Havs- och vattenmyndigheten
- Beatrice Alenius och Anders Olsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län
- Johnny Berglund och Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen Västerbotten
- Charlotte Carlsson Länsstyrelsen Skåne
- Oscar Törnqvist, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
- Lena Bergström, Göran Sundblad, Ulf Bergström, Patrik Kraufvelin SLU Aqua
- Johan Eklöf, Sofia Wikström och Joakim Hansen Stockholms universitet
- Erik Ytreberg, Chalmers Tekniska Högskola
- Michael Palmgren, Naturum Öresund
- Marianne Holmer och Mogens Flindt, Syddansk Universitet, Danmark
- Christoffer Boström och Emilia Röhr, Åbo Akademi University, Finland
Aktuellt
(24/8 -23) Forskning om ålgräs får 14 miljoner från Formas
Forskargruppen Zorro har fått 14 miljoner från Formas för att utveckla och införa nya verktyg för restaurering och långsiktigt skydd av ålgräsängar. Syftet med Formas utlysning är att öka kunskapen om samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald.
(17/5 -23) Djurlivet flyttar in snabbt i planterade ålgräsängar
Ålgräsängarna i södra Bohuslän har minskat kraftigt de senaste årtiondena och på många platser har de försvunnit helt. Forskare vid Göteborgs universitet har arbetat med restaurering av ålgräsängar i tolv år. Ängarna är viktiga för den biologiska mångfalden, då ålgräset fungerar som bostad eller barnkammare åt exempelvis ung torsk, krabbor och räkor.
En ny studie visar att djurlivet etablerar sig snabbt när ålgräset väl börjat växa. Redan efter den andra sommaren var den biologiska mångfalden i princip lika stor som i en gammal ålgräsäng.
(1/3 -23) Vackra och viktiga – sjögräsen får en egen FN-dag
Gröna ängar med sjögräs är inte bara vackra, de har också stor betydelse för kusternas ekosystem. För att uppmärksamma detta har FN utsett den 1 mars till internationella sjögräsdagen, "World Seagrass Day".
Marlene Jahnke forskar om Sveriges vanligaste sjögräs – ålgräs – vid Institutionen för marina vetenskaper. Hennes forskargrupp kartlägger den genetiska variationen i olika ålgräsängar, och undersöker hur ängarna hänger samman genetiskt. Resultaten kan användas för att identifiera ängar som är särskilt värdefulla och viktiga att bevara, men också för att hitta lämpliga ängar som kan bidra med plantor eller skott när vi vill restaurera och återskapa ängar som har blivit förstörda.
(30/9-22) Framgångsrik sandtäckning och ålgräsrestaurering vid Lilla Askerön
Under våren 2021 täcktes en hektar lerbotten med 1800 ton sand i en vik vid Lilla Askerön i Bohuslän, i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, för stabilisera botten, minska uppgrumling av sediment och förbättra ljusförhållandena för ålgräs. På sommaren planterades därefter 80 000 skott ålgräs på det sandtäckta området i ett försök att återfå ålgräs till viken.
Provtagning under hösten 2022 visar att ålgräset överlevt och tillväxt över förväntan där antalet skott tiodubblats till över 860 000 skott. Detta är den största framgångsrika ålgräsrestaureringen i skandinaviska vatten och första gången sandtäckning används för att möjliggöra en restaurering.
(7/9-22) Ålgräsets genetik avgör dess överlevnad
Ålgräsets genetiska historia kan spela en större roll än den lokala växtmiljön för hur storvuxna ängarna kan bli och för hur mycket andra växter och djur som vistas där. Det visar en global kartläggande studie där forskare från Zorro lett den svenska delen av studien som publicerades i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
Läs Göteborgs universitets pressmeddelande
Läs artikeln i PNAS
(12/7-22) Ny övervakning av ålgräs i Bohuslän med drönare och genetiska metoder
I samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten och Västra Götalands län utvecklar Zorro en ny typ av övervakning där man använder flygande drönare och drop-video för att skatta utbredningen av ålgräsängar i kombination med genetiska metoder för att skatta genetisk diversitet, konnektivitet och möjligheter för ålgräset att anpassa sig till t.ex. pågående klimatförändringar. Över 100 vikar med ålgräs ska kartläggas av Zorro-teamet under sommaren.
(6/1-22) Att laga ett ekosystem - strå för strå planteras ålgräset om
Ålgräsängar spelar en nyckelroll i friska hav. Drygt 60 procent av dem har raderats ut i Bohuslän och ju fler som försvinner desto svårare är det att vända utvecklingen. Göteborgsforskare kämpar, men det är ingen enkel match att plantera 80 000 strån under vattnet.
Läs artikeln i Forskning och framsteg
Forskning och framsteg har också gjort en informativ PDF kring ålgräsets förmåga att fungera som en ekosystemingenjör: "Ålgräset – en genialisk ekosystemsingenjör".
(13/12 -21) Lovande resultat för ålgräsplantering i sand
Under sommaren planterade dykare 80 000 ålgrässkott Vid Lilla Askerön. Nu visar en uppföljning att ålgrässkotten överlevt och förökat sig till hela 176 400 skott. Även testplanteringar utanför det sandtäckta området visar på god överlevnad. Sandtäckningen verkar ha förbättrat ljusförhållandena tillräckligt i viken för att ålgräset ska kunna växa även utanför sanden.
Läs mer: Lovande resultat för ålgräsplantering i sand
Zorro på Twitter
Följ Zorro på Twitter för senaste nytt: @zorrogroup
Pågående forskningsprojekt
Ramverk för storskalig, klimatanpassad ålgräsrestaurering för biologisk mångfald i kustekosystemen (2023 - 2027)
Målet med det transdisicplinära projektet är att utveckla och möjliggöra införandet av nya förvaltnings- och finansieringsverktyg för att skala upp restaurering och skydd av kustnära livsmiljöer, med ålgräsängar som modellsystem.
Med en tvärvetenskaplig forskningsgrupp och i nära samarbete med myndigheter och företag, har vi som mål att (1) ta fram en nationell kartläggning av ålgräsets utbredning, genetik och ekosystemtjänster för att identifiera de ängar som är mest värdefulla och sårbara, i behov av skydd och restaurering, (2) identifiera ålgräs som är motståndskraftigt mot klimatförändringar och undersöka om plantering av klimatanpassade genotyper kan rädda hotade ängar i Östersjön, (3) utvärdera nya, storskaliga restaureringsmetoder för ålgräs och bedöma kostnaden och det ekonomiska värdet av producerade ekosystemtjänster, samt (4) studera hur hållbar finansiering kan utvecklas för att långsiktigt bekosta restaurering och skydd av kustnära ekosystem.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Marlene Jahnke, Eduardo Infantes, Elina Lampi, Louise Eriander (Göteborgs universitet)
Finansiering: Vetenskapsrådet, FORMAS
Ålgräsets förmåga att överleva i en klimatpåverkad havsmiljö genom lokal anpassning (2023 - 2026)
Detta projekt syftar till att identifiera miljöfaktorer som driver lokal anpassning i ålgräs, Zostera marina, och förutsäga ålgräsets överlevnad i en framtida och föränderlig havsmiljö. Vi ska göra en genomisk studie över stora rumsliga skalor (hundratals km), och relatera genomiska mönster av lokal anpassning till olika miljöfaktorer.
Vi kommer sedan att förutsäga olika genotypers möjlighet till anpassning och överlevnad i en framtida klimatpåverkad havsmiljö. Våra förutsägelser kommer att verifieras i experimentella studier, där vi exponerar identiska genotyper (ålgräs är klonbildande) för olika miljöförändringar. Projektet gör det möjligt att införliva en evolutionär dimension i ekologiska frågeställningar, och lyfter betydelsen av genetisk mångfald inom förvaltning och bevarande av havsmiljön.
Projektgrupp: Marlene Jahnke (PI), Carl André, Kathleen Lotterhos
Finansiering: Vetenskapsrådet VR
Småskalig fysisk påverkan och storskalig uppgrumling av sediment - Nya lösningar för en hållbar förvaltning grunda kustekosystem (2020-2023)
Målet med det tvärvetenskapliga projektet är kombinera fjärranalys, oceanografisk modellering, ekologiska och juridiska studier för att (1) försöka identifiera tröskelvärden när småskalig exploatering orsakar storskalig uppgrumling av sediment med stora ekologiska effekter på bl.a. ålgräs, (2) undersöka om dumpning av muddermassor från småbåtshamnar utgör en dominerande källa till en pågående spridning av TBT och andra föroreningar i kustmiljön, (3) utveckla en mer hållbar förvaltning av kustmiljön som beaktar kumulativa effekter av småskalig exploatering.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Louise Eriander (Göteborgs universitet), Erik Ytreberg (Chalmers), Oscar Törnqvist (SGU).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Ålgräsets genetik - viktig kunskap för förvaltning av en av Östersjöns nyckelarter i ett förändrat klimat (2020-2024)
Målet med projektet är att integrera ny kunskap om ålgräsets genetik kombinerat med modellering av konnektivitet och hur ålgräsets utbredning och demografi kan förändras i en framtid med klimatförändringar. Projektet kommer att använda olika tekniker för modellering som kan ge stöd för att prioritera när ålgräsängar ska få skydd eller restaureras, och bedöma olika ängars förmåga att återhämta sig och anpassa sig till framtida miljöförändringar.
Projektgrupp: Marlene Jahnke (PI), Per Jonsson, Kerstin Johannesson och Per Moksnes
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Sjögräs som ett naturligt skydd mot stranderosion (2019-2022)
Målet med projektet att kombinera småskalig experiment i laboratoriet, storskaliga fältstudier, samt biofysikaliska modellstudier för att studera hur ålgräsängar påverkar storskalig transport av sand och stranderosion, samt om ålgräsrestaurering kan användas som en åtgärd för att motverka stranderosion som befaras öka på grund av. klimatförändringar. I samarbete med myndigheter kommer resultaten att användas för att utveckla vägledningar för bevarande och restaurering av ålgräs längs vågexponerade kuster, där ängarnas skydd mot stranderosion kan inkluderas i kustzonsplaneringen.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Charlotte Carlsson (Länsstyrelsen Skåne).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Utveckling och utvärdering av satellit- och drönarbaserade metoder för övervakning och kartläggning av marina naturvärden (2018-2022)
Målet med projektet är att (1) vidareutveckla metoder för att använda drönarbilder vid kartering och övervakning av den areella utbredningen av ålgräs och andra grunda undervattensmiljöer, (2) vidareutveckla analysmetoder för att använda satellitbilder för övervakning av vegetationsutbredning, samt (3) utveckling av en webb-plattform för satellitbildsanalyser av vegetationsutbredning längs Sveriges kuster.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Eduardo Infantes, Mats Envall, Henrik Möller, Matilda Rasmusen (Göteborgs universitet), Johnny Berglund, Carlos Paz von Friesen (Länsstyrelsen Västerbotten) Magnus Danbolt (Länsstyrelsen Kalmar), Lars Johansson (DHI).
Finansiering: Havs- och vattenmyndigheten
Avslutade forskningsprojekt
Förvaltning och återställande av ålgräsängar (2018-2021)
Målet med projektet är att (1) utveckla nya åtgärder som kan förbättra miljön lokalt och möjliggöra restaurering av ålgräs, bl.a. ska sandtäckning av botten och kompletterande restaurering av blåmusslor undersökas, (2) genomföra storskalig restaurering av ålgräsrestaurering, samt (3) förbättra skyddet för ålgräs i Västra Götalandslän.
Projektgrupp: Beatrice Alenius (PI), Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län), Per Moksnes (PI GU), Eduardo Infantes, Louise Eriander, Per Jonsson (Göteborgs universitet), Mogens Flindt (Syddanskt universitet).
Finansiering: Europeiska Havs- och fiskerifonden, Havs- och vattenmyndigheten
Ekologisk kompensation i kustmiljön ECOCOA (2018-2021)
Projektet ECOCOA syftar till att stödja användningen av ekologisk kompensation inom kustförvaltningen. Målet är att ta fram en vetenskapligt grundad vägledning för sätt att uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet.
Projektgrupp: Lena Bergström (PI), Göran Sundblad, Ulf Bergström, Patrik Kraufvelin (SLU Aqua), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Scott Cole (EnviroEconomics Sweden), Linus Hasselström och Tore Söderqvist (Anthesis Enveco)
Finansiering: Naturvårdsverket
Kostnadseffektiv övervakning av kustmiljöer med hjälp av drönare (2018-2019)
Målet med projektet är att utveckla teknik och metoder för att använda drönar vid kartläggning och övervakning av utbredning av ålgräsängar och andra grunda undervattensmiljöer.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Anita Tullrot (Länsstyrelsen i Västra Götalands län)
Finansiering: Vinnova
Utvärdering av lokaler för ålgräsrestaurering (2017-2018)
Målet med projektet är att identifiera lokaler för storskalig restaurering i södra Bohuslän där stora förluster av ålgräs skett.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Louise Eriander (Göteborgs universitet), Sandra Andersson (Marine monitoring), Ewa Lawett, Anders Olsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län).
Finansiering: Länsstyrelsen
Integrering av ålgräsets ekologiska och ekonomiska värden för en uthållig fysisk havsplanering och förvaltning (2016-2019)
Målet med det tvärvetenskapliga projektet är kombinera oceanografiska partikelmodeller, populationsgenetiska metoder och bioekonomiska modeller för att utveckla en serie nya spatiella förvaltningsredskap för områdesskydd och restaurering av ålgräsängar.
Projektgrupp: Per Jonsson och Per Moksnes (PIs), Lars-Ove Loo och Marlene Jahnke (Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet), Jeanine Olsen (Department of marine benthic ecology & evolution, University of Groningen, Holland), Berit Hasler och Janne Helin (Department of environmental science, Aarhus University)
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Towards science-based coastal management: Tipping points for seagrass conservation and restoration. (2015-2019)
Målet med projektet är att med empiriska studier och oceanografiska modeller studera hur ålgräsängar stabiliserar botten och motverkar resuspension och erosion av sedimentet för att förstå hur ålgräsängar påverkar ekologiska regimskiften i grunda kustområden.
Projektgrupp: Eduardo Infantes (PI), Per Moksnes (Göteborgs universitet), Marieke van Katwijk och Tjisse van der Heide (Radboud University Nijmegen), Tjeerd Bouma (NIOZ Royal Netherlands Institute for Sea Research).
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS
Långvarig kol- och kväveförvaring i svenska ålgrässediment (2015-2017)
Målet med projektet är att bedöma kapaciteten för långvarig kol- och kväveförvaring i ålgrässediment längs den svenska västkusten och vad som händer med sedimentet då en ålgräsäng går förlorad.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Eduardo Infantes, Louise Eriander (Göteborgs universitet), Christoffer Boström och Emilia Röhr (Åbo Akademi), Marianne Holmer, (Syddansk universitet), Johan Eklöf (Stockholm University)
Utveckling av förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem (2014-2017)
Målet med projektet är att (1) studera de negativa processer som motverkar återhämtning och restaurering av ålgräs i områden där ängarna försvunnit, (2) utveckla oceanografiska och ekonomiska modellverktyg för ålgräsförvaltning, samt (3) producera detaljerade handböcker och instruktionsfilmer om restaurering av ålgräs i Sverige.
Projektgrupp: Per Moksnes (PI), Lena Gipperth, Eduardo infantes, Scott Cole, Kristjan Laas, Louise Eriander och Per Jonsson (Göteborgs universitet) och Jonas Stenström (UntamedScience).
Finansiering: Havs- och Vattenmyndigheten
Icke-försämringskrav, kompensationsåtgärder och restaurering av marina habitat: rättsliga och ekologiska hinder och lösningar (2012-2018)
Målet med det tvärvetenskapliga projektet är att (1) identifiera rättsliga och biologiska orsaker till förlusterna av ålgräs och bristen på återhämtning, (2) bedöma de rättsliga och ekologiska begränsningarna och möjligheterna med kompensationsåtgärder, (3) utveckla kostnadseffektiva metoder för restaurering av ålgräshabitat, och (4) utveckla en alternativ lagstiftning som förhindrar försämring och ger incitament för restaurering av kusthabitat.
Projektgrupp: Lena Gipperth och Per Moksnes (PIs), Scott Cole, Eduardo infantes, Kristjan Laas, Louise Eriander (Göteborgs universitet)
Finansiering: Vetenskapsrådet FORMAS, Göteborgs universitet
Publikationer
1. Rapporter om förvaltning och restaurering av ålgräs
2. Vetenskapliga publikationer
3. Avhandlingar och uppsatser
4. Populärvetenskapliga publikationer
1. Rapporter om förvaltning och restaurering av ålgräs
1. Moksnes P-O. 2009. Restaurera ålgräsängar. Västra Götalands Län Rapport: 2009:26. 36 sidor. ISSN: 1403-168X
2. Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016. Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige – Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8, 148 sidor, ISBN 978-91-87967-16-0.
Bilagor:
Bilaga 1: Skattningar av ålgräsförändringar i Västerhavet
Bilaga 2: Rekommendationer för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige
3. Moksnes P-O, Gipperth L, Eriander L, Laas K, Cole S, Infantes E. 2016. Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige - Vägledning. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:9, 146 sidor. ISBN 978-91-87967-17-7
Bilagor:
Bilaga 1: Restaurering av ålgräs med frön i Västerhavet
Bilaga 2: Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering
Bilaga 3: Kostnadsberäkning för ålgräsrestaurering i Västerhavet
4. Moksnes P-O. Larsson F, Tullrot A. 2017. Åtgärdsprogram för ålgräsängar (Zostera spp.). Havs- och vattenmyndighetens rapport. 2017:24. ISBN 978-91-87967-72-6.
5. Moksnes P-O, Eriander L, Hansen, Albertsson J, Andersson M, Bergström U, Carlström J, Egardt J, Fredriksson R, Granhag L, Lindgren F, Nordberg K, Wendt I, Wikström S, Ytreberg E. 2019. Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige. Havsmiljöinstitutets Rapport nr 2019:3.
2. Vetenskapliga publikationer
1. Duffy JE, Reynolds PL, Boström C, Coyer JA, Cusson M Donadi S, Douglass JG, Eklöf JS, Engelen AH, Eriksson BK, Fredriksen S, Gamfeldt L, Gustafsson C, Hoarau G, Hori H, Hovel K, Iken K, Lefcheck JS, Moksnes P-O, Nakaoka M, O'Conno MI, Olsen JL, Richardson, JP, Ruesink JL, Sotka EE, Thormar J, Whalen MA, Stachowicz JJ. 2015. Biodiversity mediates top-down control in eelgrass ecosystems: A global comparative-experimental approach. Ecology Letters. 18:696-705. https://doi.org/10.1111/ele.12448
2. Cole GS, Moksnes P-O. 2016. Valuing multiple eelgrass ecosystem services in Sweden: fish production and uptake of carbon and nitrogen. Frontiers in Marine Science. 2:121. http://doi.org/10.3389/fmars.2015.00121
3. Eriander L, Infantes E, Olofsson M, Olsen JL, Moksnes P-O 2016. Assessing methods for restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a cold temperate region. Journal of Experimental Marine Biology Ecology. 479:76-88. http://dx.doi.org/10.1016/j.jembe.2016.03.005.
4. Infantes E, Eriander L, Moksnes P-O. 2016. Eelgrass (Zostera marina L.) restoration on the west coast of Sweden using seeds. Marine Ecology Progress Series. 546:31-45. http://doi.org/10.3354/meps11615
5. Laas K. 2016. Ekologisk kompensation och biologisk mångfald. Om behovet av rättslig utveckling och försiktighet. Nordisk miljörättslig tidskrift. 2:55-69.
6. Östman Ö, Eklöf J, Eriksson BK, Olsson J, Moksnes P-O, Bergström U. 2016. Meta-analysis reveals top-down processes are as strong as bottom-up effects in North Atlantic coastal food webs. Journal of Applied Ecology. 53:1138-1147. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12654
7. Infantes E, Crouzy C, Moksnes P-O. 2016. Seed predation by the shore crab Carcinus maenas: a positive feedback preventing recovery of eelgrass Zostera marina? PLOS ONE. 11:1-19. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0168128
8. Turner LM, Bhatta R, Eriander L, Gipperth L, Johannesson K, Kadfak A, Karunasagar I, Karunasagar I, Knutsson P, Laas K, Moksnes P-O, Godhe A. 2017. Transporting ideas between marine and social sciences: Experiences from interdisciplinary research programs. Elementa-Science of the Antropocene. 5:14. http://doi.org/10.1525/elementa.148
9. Eriander L. 2017. Light requirements for successful restoration of eelgrass (Zostera marina L.) in a high latitude environment – acclimatization, growth and carbohydrate storage. Journal of Experimental Marine Biology Ecology. 496C:37-48. http://dx.doi.org/10.1016/j.jembe.2017.07.010
10. Eriander L, Laas K, Bergström P, Gipperth L, Moksnes P-O. 2017. The effects of small-scale coastal development on the eelgrass (Zostera marina L.) distribution along the Swedish west coast – ecological impact and legal challenges. Ocean and Coastal Management. 148:182-194. https://doi.org/10.1016/j.ocecoaman.2017.08.005
11. Luhar M, Infantes E, Nepf H. 2017. Seagrass blade motion under waves and its impact on wave decay. Journal of Geophysical Research-Oceans, 122. https://doi.org/10.1002/2017JC012731
12. Infantes E, Moksnes P-O. 2018. Eelgrass seeds harvesting: flowering shoots development and restoration in the Swedish west coast. Aquatic Botany. 144:9-19. https://doi.org/10.1016/j.aquabot.2017.10.002
13. Jahnke M, Jonsson PR, Moksnes P-O, Loo L-O, Nilsson Jacobi M, Olsen JL. 2018. Seascape genetics and biophysical connectivity modelling support conservation of the seagrass Zostera marina in the eastern North Sea. Evolutionary Applications. 11:645–661. https://doi.org/10.1111/eva.12589
14. Moksnes P-O, Eriander L, Infantes E, Holmer M. 2018. Local regime shifts prevent natural recovery and restoration of lost eelgrass beds along the Swedish west coast. Estuaries and coasts. https://doi.org/10.1007/s12237-018-0382-y
15. Adams MP, Ghisalberti M, Lowe RJ, Callaghan P, Baird ME, Infantes E, O´Brien KRO. 2018. Water residence time controls the feedback between seagrass, sediment and light: Implications for restoration. Advances in Water Resources. 117:14-26. https://doi.org/10.1016/j.advwatres.2018.04.004
16. Ruesink JL, Stachowicz JJ, Reynolds P, Boström C, Cusson M, Douglass, J, Eklöf J, Engelen A, Hori M, Hovel K, Iken K, Moksnes P-O, Nakaoka M, O'Connor MI, Olsen J, Sotka E, Whalen M, Duffy JE. 2018. Form-function relationships in a marine foundation species depend on scale: a shoot to global perspective from a distributed ecological experiment. Oikos. 127:364-374. https://doi.org/10.1111/oik.04270
17. Reynolds P, Stachowicz JJ, Hovel K, Boström C, Boyer K, Cusson M, Eklöf JS, Engel FG, Engelen AH, Eriksson BK, Fodrie J, Griffin JN, Hereu C, Hori M, Hanley T, Ivanov M, Jorgensen P, Kruschel C, Lee K-S, McGathery K, Moksnes P-O, Nakaoka M, O’Connor MI, O’Connor N, Orth RJ, Rossi F, Ruesink J, Sotka E, Thormar J, Tomas F, Unsworth RKF, Whalen MA, Duffy JE. 2018. Latitude, temperature and habitat complexity predict predation pressure in eelgrass across the Northern Hemisphere. Ecology. 99:29-35. http://doi:10.1002/ecy.2064
18. Röhr ME, Holmer M, Baum JK, Björk M, Chin D, L Chalifour, Cimon S, Cusson M, Dahl M, Deyanova D, Duffy JE, Eklöf JS, Geyer JK, Griffin JN, Gullström M, Hereu CM, Hori M, Hovel KA, Hughes AR, Jorgensen P, Kiriakopolos S, Moksnes P-O, Nakaoka M, O’Connor MO, Petersen B, Reiss K, Reynolds PL, Rossi F, Ruesink J, Santos R, Stachowcz JJ, Tomas F, Lee K-S, Unsworth RKF, Boström C. 2018. Blue carbon storage capacity of temperate eelgrass (Zostera marina) meadows. Global Biogeochemical Cycles, 32:1457-1475. https://doi.org/10.1029/ 2018GB005941
19. Dahl M, Infantes E, Clevesjö R, Linderholm HW, Björk M, Gullström M. 2018. Increased current flow enhances the risk of organic carbon loss from Zostera marina sediments: Insights from a flume experiment. Limnology and Oceanography, 63(6): 2793-2805. https://doi.org/10.1002/lno.11009
20. Pereda-Briones L, Infantes E, Orfila A, Tomas F, Terrados J. 2018. Dispersal of seagrass propagules: interaction between hydrodynamics and substratum type. Marine Ecology Progress Series, 593: 47-59. https://doi.org/10.3354/meps12518
21. Meysick L, Infantes E, Boström C. 2019. The influence of hydrodynamics and ecosystem engineers on eelgrass seed trapping. PLoS ONE 14(9): e0222020 https://doi.org/10.1371/journal.pone.0222020
22. Kindeberg T, Röhr E, Moksnes P-O. Boström C, Holmer M. 2019. Variation of carbon contents in eelgrass (Zostera marina) sediments implied from depth profiles. Biology Letters 15: 20180831. http://dx.doi.org/10.1098/rsbl.2018.0831
23. Temmink RJM, Christianen MJA, Fivash GS, Angelini C, Boström C, Didderen K, Engel SM, Esteban N, Gaeckle JL, Gagnon K, Govers LL, Infantes E, van Katwijk MM, Kipson S, Lamers LPM, Lengkeek W, Silliman BR, van Tussenbroek BI, Unsworth RKF, Yaakub SM, Bouma TJ, van der Heide T. 2020. Mimicry of emergent traits amplifies coastal restoration success. Nature Communications, 11:3668 (2020). https://doi.org/10.1038/s41467-020-17438-4
24. Marin-Diaz B, Bouma TJ, Infantes E. 2020. Role of eelgrass on bed-load transport and sediment resuspension under oscillatory flow. Limnology and Oceanography, 65(2): 426-436. https://doi.org/10.1002/lno.11312
25. Riera R, Vasconcelos J, Baden S, Gerhardt L, Sousa R, Infantes E. 2020. Severe shifts of Zostera marina epifauna: comparative study between 1997 and 2018 on the Swedish Skagerrak coast. Marine Pollution Bulletin, 158: 111434. https://doi.org/10.1016/j.marpolbul.2020.111434
26. Dahl M, Asplund ME, Deyanova D, Franco JN, Koliji A, Infantes E, Perry D, Björk M, Gullström M. High seasonal variability in sediment carbon stocks of cold-temperate seagrass meadows. Journal of Geophysical Research: Biogeosciences, 125, e2019JGR005430. https://doi.org/10.1029/2019JG005430
27. Dahl M, Asplund ME, Björk M, Deyanova D, Infantes E, Iseaus M, Nyström A, Gullstrom M. 2020. The influence of hydrodynamic exposure on carbon storage and nutrient retention in eelgrass (Zostera marina L.) meadows on the Swedish Skagerrak coast. Scientific Reports, 10:13666 (2020). https://doi.org/10.1038/s41598-020-70403-5
28. Infantes E, Cossa D, Stankovik M, Panyawai J, Tuntiprapas P, Daochai C, Prathep A. 2020. Dugong reproductive behaviour in Koh Libong, Thailand: observations using drones. Aquatic mammals, 46(6): 603-608. https://doi.org/10.1578/AM.46.6.2020.603
29. Jahnke M, Moksnes P-O, Olsen JL. Serra, NS, Nilsson Jacobi M, Kuusemäe K, Corell H. Jonsson PR. 2020. Integrating genetics, biophysical, and demographic insights identifies critical sites for seagrass conservation. Ecological Applications. https://doi.org/10.1002/eap.2121
30. Infantes E, de Smit J, Tamarit E, Bouma TJ (2021) Making realistic wave climates in low-cost wave-mesocosms: a new tool for experimental ecology & biogeomorphology. Limnology and Oceanography: Methods. DOI: 10.1002/lom3.10425
Video-abstract: https://www.youtube.com/watch?v=MDzQXn64OQ4
31. Moksnes, P.-O., Röhr, M. E., Holmer, M., Eklöf, J. S., Eriander, L., Infantes, E., and Boström, C.. 2021. Major impacts and societal costs of seagrass loss on sediment carbon and nitrogen stocks. Ecosphere 12( 7):e03658. http://doi.org/10.1002/ecs2.3658
32. Huber S, Hansen L, Nielsen L, Rasmussen M, Sølvsteen J, Berglund J, von Friesen CP, Danbolt M, Infantes E, Envall M, Moksnes P-O (2021) Novel approach for large-scale monitoring of submerged aquatic vegetation – a nationwide example from Sweden. Integrated Environmental Assessment and Management, DOI: 10.1002/ieam.4493
33. de Smit, Bin Mohd Noo MS, Infantes E, Bouma TJ (2021) Quantifying the resilience of seagrass to climate change: combining in-situ wave-erosion experiments with data-driven modelling. Limnology and Oceanography. DOI: 10.1002/lno.11865.
34. de los Santos C, Krång A-S, Infantes E (2021) Microplastic retention by marine vegetated canopies: simulations with seagrass meadows in a hydraulic flume. Environmental Pollution, 269: 116050
35. Castejón-Silvo I, Terrados J, Nguyen T, Jutfelt F, Infantes E. (2021) Increased energy expenditure is an indirect effect of habitat structural complexity loss. Functional Ecology. DOI: 10.1111/1365-2435.13876.
36. Lowell A, Infantes E, Puishys L, Hill CE, Ramesh K, Peterson BJ, Cebrian J, Dupont S, Cox TE (2021) Does ocean acidification affect the development of Zostera marina seagrass beds from seeds? A series of experiments find parental carryover to benefit viability or germination. Frontiers in Marine Sciences, 2021(8):762086.
37. van der Heide T, Temmink R, Fivash G, Infantes E, Gagnon K, Boström C, Gaeckle J, Unsworth R, Esteban N, Lengkeek W, Didderen K, Bouma TJ, van de Koppel J, Christianen MJA. (2021) Coastal restoration success via emergent trait-mimicry is context dependent. Biological Conservation, 264: 109373.
38. Meysick L, Infantes E, Rugiu L, Gagnon K, Boström C. (2022) Coastal ecosystem engineers and their impact on sediment dynamics: Eelgrass-bivalve interactions under wave exposure. Limnology and Oceanography, doi: 10.1002/lno.12022
39. Zenone A, Badalamenti F, Alagna A, Gorb SM, Infantes E (2022) Assessing tolerance to the hydrodynamic exposure of Posidonia oceanica seedlings anchored to rocky substrates. Frontiers in Marine Sciences, 2022 (8):788448.
40. Collin GP., Duffy JE, Hovel KA, Kardish MR, Reynolds PL, Boström C, Boyer KE, Cusson M, Eklöf J, Engelen AH, Eriksson BK, Fodrie FJ, Griffin JN., Hereu CM., Hori M, Hughes AR, Ivanov MV, Jorgensen P, Kruschel C, Lee K-S, Lefcheck J, McGlathery K, Moksnes P-O, Nakaoka M, O'Connor MI., O'Connor NE., Olsen JL, Orth RJ, Peterson BJ, Reiss H, Rossi F, Ruesink J, Sotka EE, Thormar J, Tomas F, Unsworth R, Voigt EP, Whalen MA., Ziegler SL and Stachowicz JJ. (2022). The biogeography of community assembly: latitude and predation pressure drive geographic variation in community trait distribution in a guild of marine epifaunal crustaceans. Proceedings of the Royal Society B. 289: 20211762. https://doi.org/10.1098/rspb.2021.1762
41. Ruocco M, Jahnke M, Silva J, Procaccini G & Dattolo E (2022) Population genomic analysis of the seagrass Cymodocea nodosa along a latitudinal cline identifies candidate genes for environmental adaptation. Frontiers in Genetics. 13:1664-8021.
42. Johannesson K, Leder E, André C, Dupont S, Eriksson S, Harding K, Havenhand J, Jahnke M, Jonsson PR, Kvarnemo C, Pavia H, Rafajlović M, Rödström EM, Thorndyke M, Blomberg A (2022) Ten years of marine evolutionary biology - challenges and achievements of a multidisciplinary research initiative. Evolutionary Applications. 10.1111/EVA.13389
43. Knutsen H, Catarino D, Rogers L, Sodeland M, Mattingsdal M, Jahnke M, Hutchings J, Mellerud I, Espeland SH, Johanneson K, Hansen MM, Jentoft S, André C, Jorde PE (2022) Determinants of population genetic structure and demographic connectivity: a comparative study on coastal fishes. Molecular Ecology. 31(9):2562-2577.
44. Jahnke M & Jonsson PR (2022). Biophysical models of dispersal contribute to seascape genetic analyses. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 377(1846), 20210024.
45. Wåhlström I, Hammar L, Hume D, Pålsson J, Almroth-Rosell E, Dieterich C, Arneborg L, Gröger M, Mattsson M, Zillén Snowball L, Kågesten G, Törnqvist O, Breviere E, Brunnabend SE, Jonsson PR. 2022. Climate change impact on a coastal sea-as significant as all current pressures combined. Global Change Biology 28: 5310-5219. DOI: 10.1111/gcb.16312
46. Infantes E, Carroll D, Silva WTAF, Härkönen T, Edwards S, Harding KC. An automated work-flow for pinniped surveys: a new tool for monitoring population dynamics. Frontiers in Ecology and Evolution, 10:905309. doi: 10.3389/fevo.2022.90530
47. Duffy JE, Stachowicz JJ, Reynolds PL, Hovel K, Jahnke M, Sotka EE, Boström C, Boyer KE, Cusson M, Eklöf J, Engelen A, Eriksson BK, Fodrie FJ, Griffin JN, Hereu CM, Hori M, Hughes AR, Ivanov MV, Jorgensen P, Kruschel C, Lee K-S, Lefcheck JS, Moksnes P-O, Nakaoka M, O'Connor MI, O'Connor NE, Orth RJ, Peterson BJ, Reiss H, Reiss K, Richardson JP, Rossi F, Ruesink JL, Thormar J, Tomas J, Unsworth R, Voigt E, Whalen MA, Ziegler SL and Olsen JL (2022) A Pleistocene legacy structures variation in modern seagrass ecosystems. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS). https://doi.org/10.1073/pnas.212142511
48. Egea LG, Infantes E, Jiménez-Ramos R (2023) Loss of POC and DOC on seagrass sediments by hydrodynamics. Science of the Total Environment, 901:165976.
49. Cossa D, Cossa M, Timba I, Nhaca I, Macia A, Infantes E (2023) Monitoring using drones and machine-learning reveals an overlap between dugong foraging behavior and gillnet fishing. Marine Ecology Progress Series, 716: 123-136.
50. Yu L, Khachaturyan M, Matschiner M, Bauer AHD, Cameron B, Cusson M, Duffy E, Fodrie FJ, Gill D, Grimwood J, Hori M, Hovel K, Hughes R, Jahnke M, Jenkins J, Keymanesh K, Kruschel C, Mamidi S, Menning DM, Moksnes P-O, Nakaoka M, Pennacchio C, Reiss K, Rossi F, Ruesink JL, Schultz ST, Talbot S, Unsworth R, Ward DH, Dagan T, Schmutz J, Eisen JA, Stachowicz JJ, van Peer Y, Reusch TBH. (2023). Ocean current patterns drive the worldwide colonization of eelgrass (Zostera marina). Nature Plants. 9, 1207–1220. https://doi.org/10.1038/s41477-023-01464-3
51. Billman, M., Santos, I.R. and Jahnke, M., Small carbon stocks in sediments of Baltic Sea eelgrass meadows. Frontiers in Marine Science, 10, p.1219708.
3. Avhandlingar och uppsatser
Avhandlingar
Eriander L. 2016. Restoration and management of eelgrass (Zostera marina) on the west coast of Sweden. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.ISBN 978-91-628-9905-9
Masteruppsatser
Stolpmann L. 2020. Effect of sediment capping on turbidity and implications for seagrass growth. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Maru Bernal Gómez. 2023. Linking sexual reproduction with genetic diversity and
connectivity in the seagrass Zostera marina (L.) Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Elin Treutiger. 2023. Beyond the Surface: The Monetary Value of the Ecosystem Service of Reduced Turbidity provided by Eelgrass Ecosystems: A Case Study in the Hakefjord Area. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Alex Koivukangas Larsen. 2023. Large-scale restoration using farmed blue mussels: Survival rates and restoration effects on light, sediment, and fauna. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Kandidatuppsatser
1. Nilsson J. 2017. Eelgrass (Zostera marina L.) growth under the effect of deposited sediment on the leaves. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
2. Fridell A. 2019. The effect of sediment deposition on sulfide intrusion in eelgrass. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
3. Andersson N. 2019. Sand-capping as a method to reduce sediment resuspension and improve eelgrass restoration in Sweden. Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
4. Möller H. 2019. Effect of wave events and sediment dynamics: sediment resuspension in Askerön. Göteborgs universitet.
5. Johansson I. 2021 Marine heatwave effect on Zostera marinas growth and photosynthetic abilities
6. Billman M. 2022. Inventory of organic carbon stock below shallow Zostera marina beds in the Baltic Sea
4. Populärvetenskapliga publikationer
1. Moksnes P-O.Går det att restaurera ålgräsängar? Västerhavet. 2010. ISSN 2000-5393.
2. Lawett E, Moksnes P-O. Ålgräs - kustens värdefulla undervattensängar. Västerhavet 2013. ISSN 1104-3458.
3. Eriander L, Moksnes P-O. Många små bryggor ger stor påverkan på ålgräs. Västerhavet 2017. ISSN 1104-3458.
4. Moksnes P-O, Loo L-O, Jonsson PR 2017. Åttiotalets ålgräsängar - ett riktmärke i havet. Havetrapporten 1988. Havsmiljöinstitutet. ISBN: 978-91-982291-6-5.
Filmer och presentationer
1. Filmer från Zorro
2. Presentationer från Zorro online
3. Presentationer från MAST Annual Science Meeting
1. Filmer från Zorro
Zorros YouTube-kanal med filmer om ålgräs och restaurering
a. Ålgräs varför det är viktigt (kort)
b. Ålgräs varför det är viktigt (lång)
Videohandbok för ålgräsrestaurering
c. Introduktion (1.28)
d. Val av restaureringslokal (10.49)
e. Skörd och plantering (5.47)
f. Uppföljning och utvärdering (4.10)
Övriga filmer
Eduardo förklarar Zorros planteringsarbete av ålgräs på Koster sommaren 2020
Göteborgs universitets produktion
Observation med drönare av dugonger som parar sig i Thailand
Forskningsstudie av Eduardo Infantes (läs mer)
2. Presentationer från Zorro online
Skydda och restaurera – så kan vi rädda kustens ekosystem (Per Moksnes, 20-11-04)
Baltic Breakfast (Östersjöcentrum)
Skydda och restaurera ålgräsängar
Moksnes ppt-presentation
Människan och havet 2.0
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem(Per Moksnes, 20-09-09)
Sandtäckning som åtgärd för ålgräs
Restaurering i marin miljöer (Länsstyrelsen i Stockholm) (Per Moksnes 20-03-12)
3. Presentationer från MAST Annual Science Meeting
Zorro presenterade sina erfarenheter med att utveckla ålgräsrestaurering för svenska förhållanden, samt att använda sandtäckning för att förbättra miljöförhållanden för ålgräs vid online-konferensen MAST Annual Science Meeting 5-7 oktober 2021.
Nedan hittas abstrakt och videoinspelningar av presentationerna (på engelska).
1. Eelgrass restoration in NW Sweden: Lessons learned (Moksnes et al.)
2. Sand capping to promote eelgrass restoration (Infates et al.)
Zorro i media
Ny forskning: Återplanterat ålgräs fick djurliv att återvända
SVT Väst (23-05-20)
Djuren återkom snabbt till ålgräset
Vetenskapsradion Nyheter (23-05-19)
Nya ålgräsängar succé för djurlivet
Aftonbladet (23-05-19)
Här återskapas de bad- och fiskevatten som många minns från barndomen
Vetenskapsradion På djupet (23-05-16)
Succé för havsprojektet på Västkusten – ålgräset har tiodubblats
G-P (22-09-30)
Fiskarnas rike - bakom kulisserna. Avsnitt 7: Fiskforskarna
SVT (21-10-24)
Brännande invasion på Västkusten
Deep Sea Reporter (21-10-01)
"Skyddar vi inte ängarna släpper vi ut en bomb"
Deep Sea Reporter (21-09-24)
Mycket kol och kväve släpps ut när havets ängar försvinner
Vetenskapsradion P1 (21-08-04)
Förluster av ålgräsängar ger stora utsläpp av kol och näringsämnen
Göteborgs universitet (21-08-03)
Svårt att restaurera ålgräs – krav på att det ska skyddas
Dagens Nyheter (21-06-30)
Ålgräs – blomväxten som koloniserade havets mjukbottnar
Sveriges vattenmiljö (21-05-21)
Sista chansen att rädda livsviktiga gräset i havet
Göteborgs-Posten (21-05-17)
Forskaren: Så påverkas havet av bryggorna och båtarna
SVT Nyheter Halland (21-05-06)
1800 ton sand kan rädda ålgräset mellan Göteborg och Stenungsund
SVT Väst (21-03-21)
Ålgräs återplanteras med hjälp av sand
Göteborgs universitet (21-03-12)
Viktigt ålgräs skyddas i Göteborg
Göteborgs universitet (20-11-16)
Nät av potatisskal kan ge mer ålgräs
Göteborgs universitet (20-07-30)
Hotat ålgräs ska få nytt liv med Sveriges största restaurering
Dagens Nyheter (20-06-16)
Intervju med Per Moksnes om fritidsbåtars miljöpåverkan (Almedalen 2019)
Havmiljöinstitutets YouTube-kanal
Ny satsning ska rädda ålgräsängarna
SVT Nyheter Väst (19-07-13)
Forskare vill rädda ålgräsängarna
Tidningen Västsverige (18-02-16)
Ålgräs på väg att försvinna
Science Faculty Magazine, Göteborgs universitet (2015)
Forskning i ljuv förening (om Zorro:s pardoktorander)
GU Journalen (2015)
Ska man rädda en ålgräsäng är det bäst att tillkalla en jurist!
Handelshögskolans årsskrift 2012.
Ålgräset hotas - forskare vill sprida sand på havsbotten
Vetenskapsradion Nyheter i P1 (20-11-24)
Drönare avslöjar hur det står till i havets barnkammare
Vetenskapsradion Nyheter i P1 (19-08-21)
Ålgräsängar försvinner i snabb takt
P4 Göteborg (18-03-03)
Yngelkammare längs svenska kuster förstörs
Vetenskapsradion Klotet i P1 (18-09-28)
Kritiskt läge för havets barnkammare
Vetenskapsradion i P1 (16-09-19)
Så odlas ängar på havsbotten
Vetandets värld i P1 (14-06-20)
Ängar av sjögräs planteras på nytt
Vetenskapsradion i P1 (14-06-20)
Zorros handbok nu på Engelska
Zorros handbok om ålgräsrestaurering finns nu också översatt till Engelska. Här finns den engelska handboken att ladda ner.