Anders Rosengren är årets mottagare av Lilla Fernströmpriset

Prisets officiella namn är Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare, men det kallas oftast kort och gott Lilla Fernströmpriset. Det är ett personligt pris på 90 000 kronor från Eric K. Fernströms Stiftelse som årligen delas ut till en forskare vid varje medicinsk fakultet i Sverige.

– Det är både glädjande och stimulerande att få priset, särskilt med tanke på de imponerande forskarkollegor som fått priset före mig, kommenterar Anders Rosengren.

Hjälper tusentals

Anders Rosengren utbildades till läkare i Lund, direkt följt av forskarutbildning. Efter disputation och allmäntjänstgöring gjorde han postdok i Seattle, där han började arbeta med bioinformatiska metoder. Han kom till Göteborg 2016, och har etablerat samarbeten med en rad andra forskargrupper, bland annat de som leds av Fredrik Bäckhed, Patrik Rorsman och Anders Ståhlberg. Anders Rosengren driver en bred forskargrupp knuten till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin, och mottog 2019 ERC Consolidator Grant.

Tillsammans med forskarkollegor i Göteborg och vid andra lärosäten har Anders Rosengren utarbetat ett enkelt men effektivt verktyg för livsstilsförändring. Livsstilsverktyget är en slags personlig dagbok om hälsa, kopplat till självreflektion om vilka förändringar man vill göra och hur dessa ska gå till. Verktyget används nu av 50 000 personer och verkar ge långsiktiga resultat. För bara några veckor sedan kom också Anders Rosengrens nya bok, Hela livet: en läkares erfarenheter om hälsa, forskning och vardagens utmaningar, som sätter Livsstilsverktyget och Anders egna tankar om evidensbaserad hälsa i ett större sammanhang.

Personanpassad behandling vid diabetes

Länge nöjde sig världens diabetesforskare med att dela in sjukdomen i de två vedertagna typerna, typ 1 och typ 2. För tre år sedan visade forskare i Lund att det finns ytterligare fyra undergrupper inom diabetes typ 2. Denna nya kategorisering öppnar för mer individanpassad behandling, och Anders Rosengrens grupp är bland de första att praktiskt pröva idén. De är i slutfasen av en klinisk studie som testar att ge två typer av etablerade diabetesläkemedel (SGLT2-hämmare och GLP1) till 200 patienter med diabetes, där hälften av studiedeltagarna har nedsatt insulinkänslighet och hälften har låg insulinproduktion. Eftersom hälften i varje patientgrupp testar var sitt läkemedel finns fyra olika patientgrupper i studien.

– Det är ett enkelt upplägg, men egendomligt nog har den här typen av studier inte gjorts systematiskt tidigare trots att man talat om vikten av personanpassad behandling i flera år, även i officiella riktlinjer. Studien har blivit fördröjd på grund av pandemin, och det ska bli väldigt spännande att se resultaten, som vi borde ha mot slutet av året, säger Anders Rosengren och fortsätter:

– Om det visar sig att en av grupperna får ett bättre behandlingssvar av den ena läkemedelstypen öppnar det upp helt nya möjligheter för specifik behandling. Men även det visar sig att de olika diabetesgrupperna inte får olika resultat av behandlingarna är det också ett vetenskapligt intressant resultat. Det kanske ger anledning att omvärdera vår stora fokus på personbaserad behandling och kanske också betydelsen av de undergrupper som identifierats.

Genom de olika register där patienterna ingår planerar forskarna att fortsätta följa dem under flera år framöver.

Forskning på cellnivå

Förutom forskningsspåren om livsstilsförändringar på befolkningsnivå och den kliniska forskningen för att hitta bästa behandling bedriver Anders Rosengren också translationell grundforskning om de insulinproducerande betacellerna.

– Ingen vet exakt vad som händer när betacellerna sviktar och insulinproduktionen går ned. Vår teori är att höga nivåer av fett och socker i kosten stressar cellerna att gå tillbaka till ett mer omoget stadium. Det är en komplicerad process där många gener är involverade och där olika pooler av betaceller påverkas olika mycket, säger han.

Experimentell grundvetenskap

Betacellerna sitter i cellkluster (de Langerhanska öarna) i bukspottskörteln. Betaceller i olika pooler verkar vara olika responsiva till glukosnivåerna i blodet. Målet med projektet är att förstå i detalj hur de högresponsiva cellpoolerna fungerar, och identifiera genuttryck som skulle kunna bli nya läkemedelsmål, för att öka funktionen hos betaceller som fallerar.

– Vi slår sönder vävnadsprover från de Langerhanska öarna till singelceller och använder en fluorescerande metod för att sortera dessa efter hur responsiva de är. Med efterföljande RNA-sekvensering kan vi också koppla genuttrycket till funktionen i enskilda betaceller, vilket minskar det signalbrus som ofta försvårar singelcellstudier, berättar Anders Rosengren.

Han konstaterar att det återstår många års forskning innan det grundvetenskapliga projektet kan utmynna i klinisk nytta.

– Jag tycker det är roligt att arbeta längs hela forskningsspannet, från experimentell singelcell grundforskning där det kommer ta tio eller femton år innan resultaten kanske kan omsättas till patientnytta, till Livsstilsverktyget som redan idag används av patienter. Det stimulerar både mitt vetenskapliga intresse och min nyfikenhet, och min längtan att komma patienterna till nytta.

Bild

OM ERIC K. FERNSTRÖM

Eric K. Fernström föddes i Karlshamn 1901. Han ledde framgångsrikt familjens granitföretag, vars ädelgranit bland annat klär fasaden på Empire State Building i New York. År 1978 bildades Eric K. Fernströms stiftelse för främjande av vetenskaplig medicinsk forskning, som ger priser till framstående forskare inom medicin.

Tidigare mottagare av Lilla Fernströmpriset i Göteborg:

2020 (inställt på grund av pandemin)
2019 Marcus Lind
2018 Erik Larsson Lekholm
2017 Elisabet Jerlhag Holm
2016 Karolina Skibicka
2015 Jonas Nilsson
2014 Mattias Lorentzon
2013 Marie Lagerquist
2012 Joakim Larsson
2011 Henrik Zetterberg
2010 Fredrik Bäckhed
2009 Maria Falkenberg Gustafsson
2008 Martin Bergö
2007 Anne Uv
2006 Suzanne Dickson
2005 Milos Pekny
2004 Tommy Nilsson
2003 Klas Blomgren
2002 Håkan Olausson
2001 Johan Wessberg
2000 Jan Borén
1999 Jan Oscarsson
1998 Claes Ohlsson
1997 Kjell Olmarker
1996 Henrik Hagberg
1995 Christer Betsholtz
1994 Pam Fredman
1993 Staffan Edén och Sven-Erik Ricksten
1992 Patrik Rorsman och Göran K Hansson
1991 Ann-Marie Svennerholm och Christopher Gillberg
1990 Sven-Olof Olofsson
1989 Göran Bondjers
1988 Bengt Rippe
1987 Bengt Gustafsson och Holger Wigström
1986 Olle Isaksson och Ulf Smith
1985 Håkan Ahlman och Kent Lundholm
1984 Peter Thorén
1983 Per-Olof Jansson och Catharina Svanborg Edén
1982 Lars Hamberger och Lars Rymo
1981 Jörgen Engel och Per Lundborg
1980 Annica Dahlström
1979 Karl-Anders Karlsson och Åke Hjalmarsson