Bild
Nobels fredspris 2022 går till den fängslade belarusiska människorättskämpen Ales Bialiatski, den ryska organisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.
Foto: Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach
Länkstig

Årets fredspris skickar signal om civilsamhällets roll i kampen för demokrati

Publicerad

Det är väldigt talande att aktörer som blivit symboler för demokratisk förändring i Ryssland, Ukraina och Belarus tilldelas Nobels fredspris. Det säger Kamal Makili-Aliyev, som forskar om mänskliga rättigheter och internationell rätt vid Göteborgs universitet.

Nobels fredspris 2022 går till den fängslade belarusiska människorättskämpen Ales Bialiatski, den ryska organisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties. Med årets pris önskar den norska Nobelkommittén att hedra tre framstående förkämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samexistens i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina.

Bild
Kamal Makili-Aliyev, universitetslektor i mänskliga rättigheter.
Foto: Privat

– Årets fredspristagare är exceptionellt symboliska mot bakgrund av invasionen av Ukraina. Priset är också ett budskap att deras arbete inte glöms bort, att vad de gör är mycket viktigt, och att de bör fortsätta sina ansträngningar även i en till synes omöjlig situation, säger Kamal Makili-Aliyev.

Ales Bialiatski är en belarusisk aktivist som 1996 grundande medborgarrättsorganisationen Viasna. Organisationen ger stöd till personer i Belarus som förföljs för sina politiska åsikter. Ales Bialiatski har ställts inför rätta många gånger och 2011 dömdes han till fyra och ett halvt års fängelse ”för skattebrott”. 2020 greps han i samband med protester i Belarus. Han är sedan dess, utan någon rättslig prövning, fängslad.

Den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties (CCL) grundades 2007. CLL har som uppdrag att främja mänskliga rättigheter, demokrati och solidaritet i Ukraina och Eurasien. I samband med protesterna i Kiev 2013-2014 dokumenterade CLL brott mot mänskligheten. Under det pågående kriget i Ukraina har organisationen dokumenterat ryska krigsbrott.

– Att lagföra krigsförbrytelser kommer att spela en viktig roll vid återuppbyggnaden av staten Ukraina efter kriget. Därför är det oerhört viktigt att det finns en dokumenterad redogörelse av bevis och föremål, säger Kamal Makili-Aliyev.

Memorial är en människorättsorganisation som grundades i slutet av 1980-talet. Den verkar i Ryssland och i flera före detta sovjetstater. Organisationen stödjer mänskliga rättigheter och demokrati samt arbetar för att förhindra en återkomst av totalitarism. Organisationen arbetar även med historieforskning och att samla in material om den faktiska historien i det forna Sovjet. Memorial är sedan december 2021 förbjuden i Ryssland.

Kamal Makili-Aliyev tror att pristagarna har valts ut på grund av deras framträdande roll och bidrag till det civila samhällets ansträngningar för demokratisering och försvar av mänskliga rättigheter.

– Deras bidrag erkänns som nödvändiga och avgörande för att åstadkomma förändring i deras respektive länder, särskilt i Belarus och Ryssland. Årets fredspris påminner oss om att demokratin ännu inte vunnit överallt i Europa och att vägen till fred går genom demokratisering, säger han.