Att dra ner på alkoholen gynnar även medelkonsumenten
Minskad alkoholkonsumtion förbättrar individens hälsa och innebär betydande samhällsvinster – det visar resultatet av den nya forskningssammanställningen ”Hälsovinster och samhällseffekter av minskad alkoholkonsumtion” som släpps idag. Bakom rapporten står bland annat Göteborgs universitet.
Att konsumera mindre alkohol leder till en bättre fysisk och psykisk hälsa, bland annat genom en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, cancer och depression. Även minskad konsumtion bland medelkonsumenter kan ha tydliga positiva effekter och bidra till ökad livskvalitet.
-Det blir allt tydligare, ju mer forskning som bedrivs, att alkohol påverkar i princip alla organ och ökar risken för sjukdom och död. Just därför finns det stora hälsovinster med att minska alkoholkonsumtionen, säger Sven Andréasson, forskare på Karolinska Institutet och en av rapportens sex författare.
De positiva effekterna syns även på samhällsnivå. När alkoholkonsumtionen sjunker minskar antalet olyckor, våldsbrott och sjukdomsfall, vilket i sin tur avlastar både sjukvården och rättsväsendet. Vidare drabbas färre negativt av alkoholens andrahandsskador.
Erfarenheter från Frankrike visade att både sjuklighet och dödlighet i cancer minskade till följd av en lägre alkoholkonsumtion. Även i länder som Sydafrika, Indien och Mexiko, där alkoholförsäljningen begränsades under pandemin, minskade antalet alkoholrelaterade olyckor och brott kraftigt under denna period.
Rapporten visar dessutom att politiska åtgärder spelar en viktig roll för att uppnå dessa hälsovinster. Genom att implementera alkoholpolitiska åtgärder, som syftar till att minska konsumtionen, kan vi skapa långsiktiga fördelar både för folkhälsan och samhället i stort.
-Åtgärder som att begränsa tillgängligheten av alkohol och att höja alkoholskatten leder till minskade alkoholrelaterade skador och därmed hälsovinster för samhället, avslutar Sven Andréasson.
Forskningsöversikten är skriven av:
- Sven Andreasson Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholm, Sverige,
- Frida Dangardt, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet och Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barnsjukhus, Göteborg, Sverige,
- Tanya Chikritzhs Curtin University, National Drug Research Institute, Perth, Australien,
- Tim Stockwell Canadian Institute for Substance Use Research, University of Victoria, BC,
- Timothy Naimi Canadian Institute for Substance Use Research, University of Victoria, BC, Canada
- Harold Holder Senior Scientist Emeritus och tidigare chef för Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation, Berkely, CA, USA
Rapporten är initierad av:
Centrumbildningen CERA vid Göteborgs universitet, Svensk förening för allmänmedicin, Svensk sjuksköterskeförening, IOGT-NTO, Hjärnfonden, Stiftelsen Ansvar för Framtiden, Actis-Rusfeltets samarbeidsorgan, Alkohol & Samfund, Hela människan, IOGT i Norge, Junis, MA – Rusfri Trafikk, MHF Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Movendi International, Sveriges Blåbandsförbund, Sveriges Frikyrkosamråd, Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor, UNF. Med stöd från Stiftelsen Ansvar för Framtiden.
Kontaktuppgifter:
Katarina Englund, Centrumkoordinator på CERA, 031-786 69 38, info@cera.gu.se
Emil Juslin, Drogpolitisk chef på IOGT-NTO: 08-672 60 06, press@iogt.se
