Blivande läkare och sjuksköterskor känner sig oförberedda för katastrofer
De flesta läkar- och sjuksköterskestudenter i Sverige anser sig ha otillräckliga kunskaper i katastrofmedicin. Studenter som gjort militärtjänst ligger dock bättre till. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Det saknas i dag en samlad bild av hur mycket katastrofmedicin som ingår i utbildningarna till läkare och sjuksköterska i Sverige. Effekterna av studenters tidigare erfarenheter från räddningstjänst, polis och militär har heller inte varit kända.
Syftet med studien, publicerad i tidskriften Frontiers in Public Health, var att öka kunskaperna på området och identifiera behoven av utbildning i katastrofmedicin på de två programmen.
Via en webbaserad enkät till läkar- och sjuksköterskestudenter kartlades mängden katastrofmedicinsk utbildning samt erfarenheter från räddningstjänst, polis och militär. Enkäten besvarades av 500 läkarstudenter och 408 sjuksköterskestudenter på totalt nio svenska lärosäten.
Militär erfarenhet en styrka
Av läkarstudenterna hade 38 personer (8 procent) gjort militärtjänst. I gruppen sjuksköterskestudenter var motsvarande antal 20 personer (5 procent). Erfarenheter från räddningstjänst eller polis fanns hos 10 personer varav 8 var blivande sjuksköterskor.
I undersökningen fick studenterna ange i vilken grad de ansåg sig ha kunskap om en rad olika katastrofmedicinska frågor. Det gällde organisation, juridik, etik, prioriteringar av patienter, sanering efter kemisk eller radioaktiv exponering, sjukhusevakueringar, och mycket annat.
Studenter med erfarenhet från räddningstjänst, polis eller militär hade bättre självskattad kunskapsnivå. För läkarstudenter i slutet av utbildningen fanns också en tydlig koppling mellan rapporterad kunskapsnivå och hur mycket katastrofmedicin de läst.
Utifrån resultaten menar forskarna att 40 timmars studier i katastrofmedicin är rimligt, vilket är betydligt mer än vad studenterna generellt får. De flesta ansåg inte heller att deras kunskaper var tillräckliga.
Bättre utbildning och träning
Studiens försteförfattare är Yohan Robinson, docent och föreståndare på Kunskapscentrum katastrofmedicin väst, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och chef för totalförsvarsavdelningen vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.
– Resultaten visar att både undervisning och värnplikt hade en positiv effekt på studenternas självbedömda kunskaper i katastrofmedicin. Studenter som fick mer omfattande undervisning och de som hade militärtjänst hade högre nivåer av självbedömd kunskap, säger han
– Studien kan ge insikter om hur man kan förbättra utbildningen och träningen av läkar- och sjuksköterskestudenter för att bättre kunna hantera och möta krissituationer, och på så sätt bidra till en mer robust och effektiv katastrofberedskap, avslutar Yohan Robinson.
Medverkande lärosäten i studien var Blekinge tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.
