Carolina Klüft på Idrottsforskningens dag

 – Jag har fått många utmärkelser och priser under min karriär. Men den här utmärkelsen är något särskilt, sa Carolina Klüft.

Carolina Klüft utsågs till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, redan förra året för sitt arbete med att genom organisationen Generation Pep inspirera barn och ungdomar att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Men på grund av pandemin var det först nu hon kunde hålla sin första hedersdoktorsföreläsning.

Rubriken på Carolina Klüfts föreläsning var ”Min resa”. Det var ett passande ämne eftersom runt hälften av åhörarna var studenter på Riksidrottsuniversitetet som kombinerar högskolestudier med en elitkarriär. Carolina Klüft inledde sin berättelse med hur hon som elvaåring började med friidrott och direkt tyckte det var jättekul.

– Glädje har alltid varit min starkaste drivkraft. Att ha kul och hitta glädjen i allt var väldigt genom hela min karriär. Jag har njutit av att vara på de stora arenorna och tävla.

För de elitsatsande studenterna beskrev hon sju etappmål i sin resa mot toppen där drivkraft och motivation var den första och mest grundläggande. Övriga etappmål handlade till exempel om att skilja på prestation och självkänsla, ledarskap och teambuilding, att lyssna på sin inre röst, att hantera och dra lärdom av motgångar, återhämtning och uthållighet.

Viktigt med praktiknära idrottsforskning

Idrottsforskningens dag hölls i universitetets aula i Vasaparken. Ett hundratal åhörare fick innan Carolina Klüfts föreläsning ta del av ett digert program som fokuserade på praktiknära idrottsforskning. Dagen arrangerades av Riksidrottsuniversitet vid Göteborgs universitet som bland annat har ett särskild uppdrag att främja praktiknära idrottsforskning och samverkan inom och utanför akademin.

Den första föreläsningen hölls av Peter Mattsson, verksamhetschef för projektet #elitidrott2030 på Riksidrottsförbundet.

– Praktiknära forskning ökar möjligheten till idrottslig framgång eftersom framgång till stora delar är en kunskapsfråga, sa han och använde stavhopp som exempel:

– Det kan behövas forskning för att klara av att hoppa så högt som 6,21 meter [Armand Duplantis världsrekord]. Eller omvänt: Det kan behövas forskning för att förklara hur det är möjligt att hoppa så högt.

Peter Mattsson inledande beskrivning av idrottsförbundens behov av mer praktiknära forskning följdes av ett antal presentationer av just sådan forskning:

• Mats Börjesson, professor/överläkare vid Institutionen för medicin och föreståndare för Centrum för hälsa och prestationsutveckling (CHP), föreläste om plötslig död inom idrotten och hur forskning i samarbete med idrottsvärlden har minskat antalet dödsfall.
• Erik Hamrin, docent vid Sektionen för hälsa och rehabilitering, föreläste om skaderehabilitering.
• Karin Grahn, lektor vid Institutionen för kost- och Idrottsvetenskap, föreläste om tränarskap för barn med ADHD och barn med funktionsvariationers erfarenheter av tränare.
• Stefan Grau, professor vid Institution för kost- och idrottsvetenskap och föreståndare för Centrum för hälsa och prestationsutveckling (CHP), föreläste om överbelastningsskador.
• Ingibjörg Jonsdottir, professor vid Samhällsmedicin och folkhälsa, föreläste om fysisk aktivitet och behovet av att specificera när och hur fysisk aktivitet är effektivt mot till exempel stress eller depression och när andra åtgärder behövs.

Bild

Studenter på Riksidrottsuniversitetet välkomnades

Den första delen av Idrottsforskningens dag handlade om just forskning och samverkan med idrottsvärlden, medan andra delen av dagen var en kick-off för Riksidrottsuniversitet 2022. Huvudnumret där var Carolina Klüfts föreläsning. Men de nya studenterna välkomnades också och gavs information om vilka möjligheter och förmåner som är knutna till Riksidrottsuniversitet (se länken nedanför artikeln för mer information om vad Riksidrottsuniversitet är).

Det formella programmet avslutades med ett panelsamtal där tidigare studenter på Riksidrottsuniversitet och på Institutionens för kost- och idrottsvetenskaps utbildning i tränarskap, Sports Coaching, berättade om sina karriärer. Därefter stannade många kvar för att mingla. Ett syfte med Idrottsforskningens dag var just att föra samman olika slags aktörer.

­– Vi vill visa på möjligheterna med samarbete över gränserna. Både över gränserna inom universitet där vi på Institution för kost- och idrottsvetenskap bland annat samarbetar med Sahlgrenska akademin. Men också på samarbete mellan universitet och andra aktörer som idrottsrörelsen, kommuner och andra, säger Astrid Schubring, projektledare för Riksidrottsuniversitet och docent vid Institution för kost- och idrottsvetenskap som arrangerade Idrottsforskningens dag tillsammans med Jonatan Jungmalm, forskare vid Institution för kost- och idrottsvetenskap.

Text: Carl-Magnus Höglund