Den demokratiska tillbakagång, eller autokratisering, i världen som V-Dem:s tidigare rapporter visat fortsatte även under förra året. Enligt årets rapport var 42 länder i en pågående autokratisering under 2023, och i dag lever 71 procent av världens befolkning i auktoritära stater – en betydande ökning från 48 procent för tio år sedan.
– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, säger professor Staffan I. Lindberg, föreståndare för V-Dem-institutet.
Fria och rättvisa val hotade i supervalåret
I årets rapport ses en ny och oroande trend. Det är inte bara demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras, det samma gäller demokratins institutioner. Rapporten visar att 35 länder ser en försämring vad gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.
– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan I. Lindberg.
26 av de 60 länder som håller val år 2024 visar inga märkbara förändringar av demokratin de senaste åren. Vissa av dessa val kan ändå bli avgörande för demokratin, som till exempel det amerikanska presidentvalet.
– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som "ohyra" till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, säger Staffan I. Lindberg.
Europa påverkas
Ett av de större valen sett till antal röstberättigade är Europaparlamentsvalen som hålls i juni. Inom EU finns flera av de länder med störst demokratisk tillbakagång i världen, som Grekland, Polen och Ungern. Ungern är det land i världen som fallit kraftigast i V-Dem:s demokratiindex under de senaste tio åren. Även bland flera av EU:s kandidatländer ses en kraftig demokratisk tillbakagång, framför allt i Serbien.
Vad gäller Sverige finns i några av indikatorerna en antydan till en nedåtgående trend, som till exempel minskande konsultation inför viktiga beslut och en ökad förekomst av hatisk retorik från politiska partier.
– Det är oroväckande tendenser till försämringar av demokratins byggstenar, men de är ännu så pass små att de inte ger utslag på våra demokratiindex. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns anledning till oro även för svensk demokrati, säger Staffan I. Lindberg.
Text: Sara Haug Andersson
