Att upptäckten av mikroRNA skulle föräras Nobelpris har många inom fältet länge väntat på. Det menar forskare vid Göteborgs universitet. Priset i fysiologi eller medicin uppmärksammar en grundläggande princip för hur geners aktivitet regleras.
Det är forskarna Victor Ambros och Gary Ruvkun, båda verksamma i USA, som får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för upptäckten av mikroRNA och dess roll i det som kallas posttranskriptionell genreglering.
Ka-Wei Tang är docent i klinisk virologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet:
– En människa består av 30 biljoner celler. Varje cell innehåller exakt samma instruktionsbok, DNA, där informationen finns för hur man ska bygga proteiner för att bilda en muskelcell, en nervcell med mera. För att skapa protein så kopieras instruktionerna från DNA till mRNA som därefter fungerar som en mall för att bygga proteiner, förklarar han och fortsätter:
– Eftersom varje cell innehåller samma information så måste cellerna reglera vilka proteiner som uttrycks i de olika cellerna. Regleringen sker på DNA, men Ambros och Ruvkun visade att reglering även kan ske på mRNA. De upptäckte att små RNA, mikroRNA reglerar antalet mRNA och påverkar därmed hur mycket protein som uttrycks i cellen.
Läkemedel under utveckling
– Det har visat sig att denna reglering sker i de flesta levande varelser. Sjukdomar som till exempel cancer kan uppstå när man får mutationer i dessa mikroRNA. Det finns för närvarande inga mikroRNA-läkemedel men ett flertal håller på att utvecklas, säger Ka-Wei Tang.
Marc Pilon är professor i genetik på Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och berättar om vägen till den prisade upptäckten, med avstamp i studier av mutanter i rundmasken Caenorhabditis elegans, förkortad C. elegans och ofta använd som modellorganism vid molekylärbiologisk forskning.
Pristagarna upptäckte att mikroRNA, en klass av mycket små RNA-molekyler, spelar en avgörande roll för genreglering. Den banbrytande upptäckten beskrev en ny mekanism för hur gener regleras som visade sig vara central för multicellulära organismer.
Ny princip för genreglering
– Vi vet nu att det finns många av dem kodade i djurens genom, med långt över 2 000 av dem i det mänskliga genomet där de reglerar majoriteten av de proteinkodande generna, med samma mekanismer som ursprungligen upptäcktes i C. elegans, säger Marc Pilon.
– Victor och Gary är båda fantastiska forskare som passionerat tar sig an sina vetenskapliga frågor var de än leder, i det här fallet till en ny princip för genreglering som är evolutionärt bevarad i alla djur, säger Marc Pilon.
Erik Lekholm är professor i bioinformatik på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, med särskild inriktning mot storskalig analys av DNA och RNA:
– Detta är ett pris som det spekulerats om länge och som många i mikroRNA-fältet sett fram emot. Med upptäckten läggs ett nytt lager till genregleringen, det vill säga det som gör att celler kan se olika ut och ha så olika roller i kroppen, trots att de alla innehåller samma DNA. MikroRNA-gener har visat sig ha roller i alla tänkbara cellulära processer, och har i dag bland annat diagnostiska användningsområden. Framför allt handlar det om väldigt viktig grundläggande cellbiologi.