Forskare lanserar nytt sätt att se på naturens värde för människan
Genom att prata om ”naturens bidrag till människor” istället för ”ekosystemtjänster” kan naturens värde för människan ses ur ett mer komplett perspektiv, där även samhällsvetenskapliga och humanistiska insikter finns med i bilden. Det föreslår trettio internationella experter kopplade till den av FN initierade vetenskapliga expertpanelen för biologisk mångfald, IPBES.
Naturen ligger till grund för vårt välmående och det är därför viktigt att förstå dess avgörande betydelse, så att den bevaras och används på ett hållbart sätt. Naturvetenskapliga och ekonomiska perspektiv har präglat synen på naturens värde, så kallade ekosystemtjänster, inom forskning och förvaltning. Naturens bidrag till människor, eller kanske kort och gott ”naturnyttor” (på engelska: Nature’s contributions to people (NCP)), är ett mer inkluderande begrepp som rymmer andra dimensioner av betydelse för hur vi förhåller oss till naturen, till exempel sociala, kulturella och andliga perspektiv. Dessa behöver också tas i beaktande när man fattar beslut som rör naturen.
Forskarna i IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) presenterar sin banbrytande konceptuella utveckling från ekosystemtjänster till naturnyttor i senaste numret av den internationella tidskriften Science. En av författarna till artikeln är Marie Stenseke, professor i kulturgeografi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och en av två ordförande för IPBES vetenskapliga ledningsgrupp (Multidisciplinary Expert Panel).
– Inom IPBES har vi jobbat tvärvetenskapligt och utvecklat och breddat det tidigare sättet att se på naturens betydelse för människor. Det är ett tankesätt som, i linje med FN:s hållbarhetsmål, bättre beaktar rättvisefrågor och att människor världen över ser och värderar det som naturen ger på olika sätt. Detta öppnar för nya synsätt och kommer att förändra hur politiken och myndigheter jobbar med ekosystemfrågor och biologisk mångfald, säger Marie Stenseke.
Begreppet ”ekosystemtjänster” är mycket väletablerat. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar skrivna med detta koncept som utgångspunkt. I många länder, inte minst i Sverige, är ekosystemtjänster ett centralt begrepp i miljöpolitik och miljöförvaltning. Att IPBES nu lanserar begreppet ”naturnyttor” (NCP) kommer inte som en ren överraskning på central myndighetsnivå:
– Sverige är medlem i IPBES. Miljödepartementet och Naturvårdsverket följer panelens arbete, och jag har presenterat utvecklingen av NCP för dem berättar Marie Stenseke. Men långt ifrån alla på dessa myndigheter känner till IPBES arbete, för att inte tala om hur det är på länsstyrelser och kommuner ute i landet som jobbar med att implementera ekosystemtjänst-perspektivet. Till detta kommer förstås alla forskare som vant sig vid att arbeta med det gamla begreppet. Att ett ledande vetenskapligt forum nu tar tänket ett steg vidare och kvalificerar den vetenskapliga förståelsen kan förväntas ge svallvågor!
Artikeln ”An inclusive approach to assess nature’s contribution to people” publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science den 19 januari 2018. Länk till artikeln: http://science.sciencemag.org/content/359/6373/270
Om IPBES
The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) är en FN-kopplad panel som grundades 2012. Det är en ung syster till Klimatpanelen (IPCC), med fokus på biologisk mångfald och ekosystem. Det huvudsakliga uppdraget är att sammanställa kunskapen om tillståndet för världens arter och de nyttor vi får från naturen, hur trenderna ser ut och vad vi kan göra för att komma till rätta med problemen. Omkring 1300 experter världen över, varav ett 20-tal svenska forskare, är engagerade i arbetet med IPBES rapporter. https://www.ipbes.net
Kontakt
Professor Marie Stenseke
031-786 1389, 070-57 67 147
marie.stenseke@geography.gu.se
Institutionen för ekonomi och samhälle
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet