Forskningsprojekt studerar staters användning av mänskliga rättigheter

– Det finns en ökad oro över den tendens till nedgång av demokrati och mänskliga rättigheter som sveper över Europa och utanför EU:s gränser. Det tydligaste exemplet på hot mot demokratin är Rysslands invasion av Ukraina, men också hur och allas lika värde ifrågasätts även i Sverige, säger Maria Grahn-Farley, gästprofessor vid Juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och samordnare av projektet.

Under tre år kommer ett 40-tal forskare inom juridik, antropologi, sociologi och politisk teori tillsammans med mänskliga rättighetsaktivister från tio länder – från öst till väst, från nord till syd – studera hur stater rättfärdigar sitt användande av mänskliga rättigheter för att motivera sina beslut och handlingar (det vill säga det som internationellt benämns Human Rights Justifications, HRJ). Det uppstår luckor i det individuella skyddet när mänskliga rättigheter används av stater för att förklara och försvara sig, i stället för när individer använder mänskliga rättigheter för att hålla stater ansvariga för deras beteende. Det är dessa luckor forskarna i projektet nu ska försöka åtgärda.

– Vår forskning kommer att fungera som rådgivande material till EU när det gäller unionens globala strategi för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Vi hoppas hitta sätt att uppmuntra att mänskliga rättigheter efterlevs på ett för enskilda personer bra sätt, utan att mänskliga rättigheter blir ett skydd för statligt styre, säger Maria Grahn-Farley.

Forskningen spänner över tre områden – covid, migration och klimat – med studier i fem länder; Sverige, Finland, Indien, Taiwan och Ukraina.

Forskarna vill även identifiera geopolitiska element, till exempel hur beslut inom de områden forskarna ska studera påverkas av relationen till närliggande länder med stormaktsambitioner. Den här typen av både yttre och inre hot påverkar hur stater använder sig av mänskliga rättigheter för att förklara sitt agerande.