Galenskapare och vishistoriker Humanistiska fakultetens hedersdoktorer 2019
Claes Eriksson och Martin Bagge har utsetts till Humanistiska fakultetens hedersdoktorer för 2019. – Fakulteten är stolt och glad att kunna utnämnda två så starkt utåtriktade kulturpersonligheter, båda stående på humanistisk grund, till hedersdoktorer, säger Marie Demker, dekan för Humanistiska fakulteten.
Claes Eriksson
Motivering: Regissören, manusförfattaren, kompositören och skådespelaren Claes Eriksson har i över 35 år varit den ledande upphovsmannen bakom texter och musik i ensemblen Galenskaparna och After Shave. Sedan gruppens första gemensamma produktion år 1982 har han i en lång rad revyer, scenföreställningar, långfilmer samt radio- och tv-program odlat en underhållning, ofta fast förankrad i västsvenska miljöer, som kombinerar en bred publik genklang med en mångbottnad och underfundig samhällssatir.
Claes Eriksson representerar något unikt i teatersverige. Han påbörjade sitt arbete inom en utominstitutionell grupp och har lyckats fortsätta arbeta i en fristående grupp under hela sin karriär. I sin verksamhet har Eriksson verkat för en underhållning som avbildar vardagens enkelhet på ett poetiskt, vemodigt och samtidigt skrattretande sätt. Dagsaktuella orättvisor har med en säregen spelstil brutits ner till enkla och träffande reflektioner. I en virtuos lek med ord och toner lyckas han på samma gång såväl roa som kritisera dryghet och maktmissbruk i olika former. Han har därmed vidarefört och förnyat svenska revytraditioner i en gärning som inrymmer både en stundom drastisk slagfärdighet och ett lågmält men oförtrutet förespråkande av humanistiska värden.
– Claes Eriksson har uthålligt främjat värdet av kultur, kunskap och individens värde i en lättsam ton som nått så många – både från scenen och via massmedier. Att något är roligt betyder inte att det saknar allvar, tvärtom har Claes Eriksson varit drivande i en underhållning som provocerar fram djupare saklighet, kritiskt tänkande och självreflektion i vårt samhälle, säger Marie Demker.
Claes Eriksson har tidigare fått utmärkelser som bland annat Karamelodiktstipendiet 1987, Guldmasken (för bästa skådespelare 1993, juryns specialpris 1995 och revymasken 2000), Piratenpriset 2013 och Tage Danielsson-priset 2014.
Martin Bagge
Motivering: Martin Bagge har under närmare fyra decennier utfört en unik kulturgärning, då han med scenisk finess har förenat rollerna som folkbildande underhållare och vishistoriker. Hans verksamhet består av ett stort antal scenframträdanden, kompositioner, inspelningar samt musikarkeologiska utforskningar. Bagges insatser inte minst för den svenska visan är ovärderliga, både ur inom- och utomakademiskt perspektiv. Genom sina gedigna kunskaper i 1600- och 1700-talens svenska lyrik och nordiska vistradition har Bagge utvecklat kontakter med forskare på flera institutioner inom Humanistiska fakulteten och har tillsammans med dessa utforskat bland andra Lars Wivallius, Carl Michael Bellman, Thomas Thorild och Evert Taube.
– Martin Bagge är både vissångare och förmedlare av ett svenskt kulturarv. Kanske mest känd för sina många Bellmantolkningar, men har också tonsatt texter av lyriker som t ex Harry Martinson, Ebba Lindqvist och Lars Wivallius. Att rekonstruera, upprätthålla och förnya musikens och lyrikens historiska landskap har varit centralt i Martin Bagges kulturgärning, säger Marie Demker.
Martin Bagge tilldelades Svenska Vispriset 2010 och valdes in i Svenska Visakademien 2001, där han tog över ordförandeskapet efter Sven-Bertil Taube 2004.