Bild
Bostadsområde i Kortedala Göteborg
Kortedala i Göteborg är ett exempel på den grönaste typen av bostadsområde med ett högt rekreationsvärde, enligt studien.
Foto: Wikimedia Commons
Länkstig

Grönskan minskar i staden - påverkar möjligheter till rekreation

Publicerad

Tillgången till grönska minskar i staden men i bostadsområden inom miljonprogrammet är det desto grönare. Mängden grönska har en stark koppling till om vi upplever att bostadsområdet ger möjlighet till rekreation och avkoppling. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

I studien undersöks hur mycket grönska som finns i fyra typer av bostadsområden i Göteborg: miljonprogrammet, nordisk funktionalism, traditionell kvarterstad och blandstad. Forskarna har också tagit reda på hur invånarna i respektive bostadsområde upplever att den bostadsnära grönskan ger förutsättningar för rekreation och avkoppling. I studien används geografisk data över grönska samt enkätsvar från invånarna, där de rapporterat hur grönt de uppfattar att bostadsområdet är och om det ger möjlighet till rekreation.  

Bild
Oskar Bäcklin.
Oskar Bäcklin.
Foto: Malin Arnesson

– Resultatet visar att de som har en stor andel träd och gräsmattor i sitt bostadsområde upplever ett högt rekreationsvärde. Invånarna i områden med mycket lite grönska upplever däremot att det inte finns möjlighet till avkopplande aktiviteter i området, säger Oskar Bäcklin, geograf och doktorand vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.  

Lunden långt under rekommenderat värde

Minst grönska har den så kallade blandstaden och den traditionella kvartersstaden, enligt studien. Majoriteten av dessa områden, till exempel Östra Kvillebäcken och Lunden i Göteborg, hamnar långt under det rekommenderade värdet på 30 procent trädkronstäckning, ett mått som används i stadsplanering för att se hur stor andel av markytan som täcks av trädets kronor.  

Att stadsgrönska är viktigt för välbefinnandet är känt sedan tidigare. Forskning visar att exponering för grönska för med sig positiva effekter för fysiskt och psykiskt mående och att människor som exponeras för större mängder grönska i sina bostadsområden har lägre nivåer av stress, ångest och depression. Gröna städer är också mer motståndskraftiga för klimatförändringar, eftersom de ger skugga vid värmeböljor och översvämningsskydd vid skyfall. 

– Trots en högre medvetenhet kring grönskans betydelse och vikt i våra bostadsmiljöer, visar den här studien att det har byggts fler bostadsmiljöer med mindre grönska de senaste åren, säger Oskar Bäcklin. 

Grönast i Kortedala och miljonprogrammet  

Den grönaste typen av bostadsområde är enligt studien nordisk funktionalism, en arkitekturstil som utvecklades i Skandinavien under 1930-talet. Stilen kännetecknas av enkelhet och integration med naturen. I Göteborg finns den här typen av bostadsområden i till exempel Kortedala och Guldheden.  

– Boende i dessa områden upplever sin utomhusmiljö som grön och vacker, med lättillgänglig grönska som erbjuder möjligheter till exempelvis lek, säger Oskar Bäcklin. 

Den näst mest gröna typen av bostadsområde är det så kallade miljonprogrammet. Bostadsprogrammet var ett initiativ i Sverige under 60–70-talet då 1 000 000 bostäder skulle byggas varje år för att lösa den akuta bostadsbristen. Områdena ligger oftast i utkanten av staden där det generellt finns mer grönska. 

– När områdena byggdes var det med avsikt att skapa platser för lek och rekreation i närmiljön. Men man har också planerat för mer grönska i dessa områden.   

– Studien pekar på behovet av riktlinjer och uppföljning för de som arbetar med planering och förvaltning av bostadsområden för att säkerställa att alla invånare har tillgång till grönska, säger Oskar Bäcklin.  

För ytterligare information om studien, kontakta: 

Oskar Bäcklin, doktorand, Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper, e-post: oskar.backlin@gu.se 

TEXT: Jenny Meyer Daneback

Studien

Studien “Urban greenery variation between residential typologies: Implications for recreation” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Trees, Forests and People: https://doi.org/10.1016/j.tfp.2024.100566