Montale i norra Italien kan ha varit ett av de tidigaste centra i Europa när det gäller produktionen av ull under bronsåldern. Produktionen kan dessutom ha varit av industriella mått.
Den slutsatsen drar nu arkeolog Serena Sabatini efter att ha analyserat arkeologiska lämningar i form textilredskap och tänder från får och getter.
– Vi förstod att det var en industriell produktion på grund av den stora mängd textilredskap som fanns på boplatsen. Sedan analyserade vi tänderna för att få en bättre förståelse för hur produktionen av ull organiserades.
Att ta hjälp av naturvetenskapliga metoder blir allt vanligare inom arkeologin. Serena Sabatini, arkeolog och docent vid Institutionen för historiska studier, samarbetar med forskare vid danska Nationalmuseet och använder sig av strontiumisotopanalyser i sin forskning.
Inom forskningsprojektet "Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle” har tänder och andra lämningar från får och getter samlats in i området runt omkring en bronsåldersboplats vid Montale i norra Italien. Materialet har analyserats med syftet att mäta halterna av strontiumisotop.
Analyser ger svar
Strontium är ett mineral som finns i både mat och vatten och det tas upp i vävnaderna hos människor, djur och växter.
– Strontiumvärdena i tänderna och tinningbenen bildas under barndomen och förändras inte när man blir vuxen. Det gör det möjligt att fastställa om en individ tillbringade sin barndom i området där han begravdes eller om hen kom dit i vuxen eller halvvuxen ålder, säger Serena Sabatini och fortsätter:
– Likadant är det med djur och i det här forskningsprojektet har vi analyserat tänder från får och getter.
Människor och djur som bodde i samhällen under bronsåldern livnärde sig med största sannolikhet på mat och vatten från närområdet. Analyserna kan därför berätta i vilket område en individ är född och uppväxt.
Produktion av ull i stor skala
Resultaten av analyserna visar att majoriteten av djuren kan ha varit uppfödda i området Montale där de också dog. Och det i sin tur bekräftar tidigare teorier om en storskalig, lokal produktion av ull.
– Man behöver också vara medveten om att fåren under bronsåldern inte producerade lika mycket ull som dagens får, säger Serena Sabatini.
Tidigare forskning från Medelhavsområdet, där man kunnat använda sig av skriftliga källor visar att för att kunna få fram 3 kilo ull tog det ett helt år. Det behövdes en blandad flock på tio får, med både vuxna och lamm. För att kunna väva en enkel duk på 3,5 meter gånger 3,5 meter, behövdes cirka 4 kilo råull.
– Då förstår man direkt att för att organisera en ekonomiskt hållbar och lönsam produktion av ullfiber var det nödvändigt att hantera ett mycket stort antal flockar av får.
Ullens historia
Intresset för att studera textilproduktion och i synnerhet produktionen av ull genom historien har rönt ett växande intresse de senaste åren.
– Syftet med det här projektet är att belysa vikten av ull och produktion av ylletextiler i den europeiska bronsåldern, säger Serena Sabatini, arkeolog.
Studier gjorda under de senaste åren tyder på att under det andra årtusendet lyckades vissa kontinentala centra, som Montale i norra Italien, inom ramen för den så kallade Terramare civilisationen, förstå den ekonomiska betydelsen av ull.
– Tack vare särskilt gynnsamma sociala och miljömässiga förhållanden har man kunnat specialisera sig på produktion av ull och troligen exporterat ull, ullgarn eller kanske till och med vävt ylletyg. Ullen och tyget har man kunnat byta mot varor som inte funnits i området.
Studien är publicerad i Journal of Archaeological Science.Investigating sheep mobility at Montale, Italy, through strontium isotope analyses.
Länk: https://doi.org/10.1016/j.jasrep.2021.103298
Kontakt:
Serena Sabatini, docent i arkeologi vid Institutionen för historiska studier. Tel: 031-786 52 17 epost: serena.sabatini@archaeology.gu.se
Forskningsprojektet ”Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle”
Forskningsprojektet ”Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle” finansierades av Riksbankens jubileumsfond och pågick under 2016-2019. Sophie Bergerbrant var projektledare.
Det huvudsakliga målet har varit att förstå och tolka hur introduktionen av ylletextiler i Europa påverkade fårskötseln, ekonomin, handeln, miljön, och samhället i stort.
Studien baserar sig på väl dokumenterat material från Ungern och norra Italien där man sett tecken på stor textil produktion.
Om Terramare-kulturen i Podalen, Italien
Med Terramare-kulturen avses de bronsålderssamhällen som fanns i den centrala Podalen i tidsspannet 1600 och 1200 f.Kr.
Namnet Terramare kommer från terra marna som är den lokala dialektens beteckning för den bördiga och mörka jorden som utmärkte ett flertal kullar i Poslätten. Dessa kullar var rester från boplatser under bronsåldern.