Ingrid Elam: "Det är en outtömlig roman!"

Litterära klassiker-serien har nått fram till modernismen. Tisdagen den 17 mars föreläser Ingrid Elam om Marcel Proust och hans På spaning efter den tid som flytt.

Ur vilket perspektiv ska du prata om den den här romansviten?

– Jag ska prata om att det finns så många ingångar på den. Det är ett av världens mest kända romanverk, även om få har läst den från början till slut, och det är också ett av världens mest beforskade romaner. Jag tänkte ta upp några av de infallsvinklar som andra har haft – de flesta handlar om tiden, minnet, att det är en modernistisk roman, Proust som samhällsskildrare – att han beskriver en borgerlighet som inte längre finns, och Proust som barndomsskildrare. Jag ska följa några av de spåren.

Vad har du själv för förhållande till Proust?

– Jag tycker att det här är en outtömlig roman! Jag har faktiskt skrivit om den i min senaste bok, som handlar om jaget, det är också något jag kommer att ta upp.

Är du sådan att du läser om På spaning efter den tid som flytt varannan sommar eller så?

– Inte varannan sommar, och inte alla delar, men jag dyker ner i den här och var lite då och då. Vissa delar tycker jag mer om. En gång läste jag den från pärm till pärm, och jag minns att jag tyckte att den var outhärdligt tråkig på vissa ställen. Men sedan händer något och ja, som sagt, det är ett verk som är outtömligt.

Vilken är din favoritdel?

– Jag tycker mycket om den femte delen. Den första är naturligtvis också väldigt fin, där finns en del humor, däremot minns jag att jag höll på att stupa i del fyra. Men det är också ett verk som mognar med en, man tycker olika mycket om olika delar beroende på hur gammal man är.

Romansviten brukar kallas för ett av modernismens främsta verk. Hur kan man se att det här är en modernistisk roman?

– På många olika sätt. Dels är berättaren väldigt intresserad av det moderna, han tycker om bilar och fotografier, allt som är nytt i tiden. Dels handlar det om formen, det är en fragmentarisk, essäistisk form som saknar början, mitt och slut. I stället är det olika ledmotiv och teman som återkommer i olika varianter. Det är typiskt modernistiskt.

Tid och plats: Tisdagen den 17 mars 2015 mellan klockan 18.15 och 19.00, Lilla hörsalen, Humanisten.

Ingrid Elam är dekan vid den konstnärliga fakulteten på Göteborgs universitet. Hon är professor i litterär gestaltning och docent i litteraturvetenskap, samt författare och kritiker.

Alla föreläsningar i serien Litterära klassiker är öppna för allmänheten.

Bild: Johan Wingborg.