Internationellt initiativ för forskning om tarmbakteriers påverkan
Kan tarmbakterier orsaka fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom? Det är kärnfrågan för ett internationellt forskningsinitiativ, som involverar Göteborgs universitet, med Danmark som bas och med stöd av pengar från Novo Nordisk Fonden.
Novo Nordisk Fonden har beslutat att anslå 150 miljoner danska kronor (22 miljoner US dollar) för den inledande fasen av det som går under namnet Microbiome Health Initiative, ett virtuellt forskningscenter med säte på Danmarks Tekniske Universitet, DTU, norr om Köpenhamn.
Satsningen kommer att ledas av Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, med stöd av Tine Rask Licht, professor och forskningsledare på DTU inom kost, mikrober och hälsa.
Göteborgs universitet kommer att knytas till initiativet tillsamman med en handfull lärosäten och sjukhus i och utanför Danmark. Syftet med att göra satsningen virtuell är att få med sig riktigt framstående forskargrupper på området.
Orsakssamband och behandling
Fredrik Bäckheds forskargrupp har under de senaste två decennierna varit med och påvisat att sammansättningen av tarmbakterierna är förändrad hos individer med kardiometabola sjukdomar som fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Gruppen har också kunnat visa att den förändrade tarmmikrobiotan producerar olika molekyler som kan bidra till sjukdomsutvecklingen. Det Microbiome Health Initiative ska fokusera på, med planerad start i höst och fram till 2028, är forskningssamarbeten där orsakssamband studeras.
– Det är dags nu att undersöka om den förändrade tarmmikorbiotan orsakar eller bidrar till hjärt-kärlsjukdom och diabetes hos människor. Vi vet att det finns en korrelation, men det saknas studier som påvisar orsakssamband hos människa, säger Fredrik Bäckhed.
– När vi väl har denna kunskap blir nästa steg att hitta och utveckla nya strategier att behandla eller förebygga dessa viktiga sjukdomar. Sådana nya strategier kommer att baseras på modifieringar av vårt tarmmikrobiom, exempelvis genom att lägga till nya bakterier eller kostkomponenter, säger professor Tine Rask Licht på DTU.
Utvärderingen av initiativets inledande fas avgör fortsättningen i form av en andra fas, planerad till år 2026-2030, och i så fall med ytterligare medel. Då skulle det komma att handla om interventionsstudier i människor och investeringar i infrastruktur för att stödja utvecklingen av mikrober, metaboliter eller riktade kosttillskott för terapeutiska ändamål.
Internationell samordning och styrka
Finansiären uttrycker starkt tilltro till Microbiome Health Initiative. Birgitte Holst är forskningsdirektör inom medicinsk vetenskap vid Novo Nordisk Fonden:
– Om initiativet lyckas etablera ett orsakssamband mellan mikrobiomet och kardiometabola sjukdomar kan det leda till en helt ny uppsättning verktyg för att hantera dessa förödande sjukdomar, och hjälpa till att lösa en stor global hälsoutmaning, säger hon i en kommentar.
Fredrik Bäckhed, som stannar i sin roll på Göteborgs universitet, parallellt med ett föreståndarskap på deltid för Microbiome Health Initiative, ser stora fördelar med upplägget.
– För oss i Göteborg är det en fantastisk möjlighet att få göra detta. Projektets tvärvetenskapliga ansats gör det möjligt att samordna forskningen hos flera starka internationella forskargrupper för att utveckla de mest lovande behandlingskoncepten, säger han.
Forskargruppen hemsida: Bäckhed Lab