Det är en forskargrupp inom rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet som studerat sjukskrivningsmönster och nu presenterar en studie i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.
Studien inkluderade alla personer som erhöll sjukpenning från Försäkringskassan för en covid-19-diagnos i Sverige under första vågen av pandemin, 1 mars till 31 augusti 2020, och följde dem under 4 månader från start av sjukskrivningsperioden.
Sjukpenning från Försäkringskassan ges normalt från dag 15 i en sjukskrivningsperiod. Personer som hade sjukskrivningar på upp till två veckor, med sjuklön från arbetsgivare, ingick inte i studien.
Många långa sjukskrivningar
Data från Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån har använts. Att beskriva sjukskrivningar är ett sätt att undersöka sjukdomars påverkan på samhälle och individer, men få andra studier har specifikt tittat denna konsekvens av pandemin.
Resultaten visar att 11 955 personer fick sjukpenning för covid-19 under första vågen. För en betydande andel var sjukskrivningen utdragen. Mediantiden låg på 35 dagar, och för 9 procent pågick sjukskrivning fortfarande vid slutet för uppföljningen, alltså efter 4 månader.
Andelen som var sjukskrivna mer än 12 veckor var 13,3 procent, en grupp som kan tänkas vara drabbad av det som kallas för långtidscovid.
Fler studier behövs
Att ha vårdats inneliggande på sjukhus för covid-19 var den starkaste prediktorn för längre sjukskrivning. Men också sjukfrånvaro året före, alltså 2019, och ålder verkar ha betydelse för längden på sjukskrivning.
Studien påvisade däremot inte några socioekonomiska faktorer som tydligt och konsekvent kunde predicera längre sjukskrivning.
Forskargruppen bakom studien tillhör klinisk neurovetenskap på Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hanna C Persson är studiens korresponderande författare:
– Resultaten tyder på att gruppen med långtidssjukskrivning på grund av covid-19 är heterogen och att tillståndet är komplext. Det behövs fler studier i ämnet och med längre uppföljningstid för att vi ska förstå hela bilden, konstaterar hon.
Titel: Patterns and predictors of sick leave after Covid-19 and long Covid in a national Swedish cohort
