Epoxiplaster har använts länge inom byggindustrin och på senare tid även alltmer vid tillverkning av vindkraftverk. Plasten tillverkas från bisfenol A som är petroleumbaserad. Risken för att utveckla kontaktallergi när man hanterar epoxiplast är stor och ibland räcker det inte att använda skyddskläder.
– När vi började med vår forskning hade vi tre mål. Plasten skulle minska kontaktallergi, vara baserad på ett lättillgängligt och förnyelsebart utgångsmaterial, och inte baseras på bisfenol-A som är känt för att vara hormonstörande, säger Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi vid Göteborgs universitet.
Hälsofarliga rester kvar i plasten
Epoxiplaster skapas genom att man låter två ämnen reagera med varandra. Det ena ämnet, som kallas DGEBA (Di-GlycidylEter av Bisfenol-A) är reaktivt och bidrar till att skapa hållbara, härdade, plaster. Men även efter härdningen av epoxiplasten finns det kvar rester både av det kontaktallergena DGEBA och det hormonstörande bisfenol-A, vilket innebär hälsorisker.
Forskare vid Göteborgs universitet har nu tagit fram en ny epoxiplast baserat på isosorbid, vilket är ett ämne som framställs av glukos, alltså vanligt socker. Den största vinsten handlar om arbetsmiljön för de som ska hantera epoxiplasten.
– Om plasten blir mindre allergiframkallande så har det stor praktisk betydelse. Då kan det räcka med att bära skyddskläder, vilket det inte alltid gör idag, säger Kristina Luthman.
Billigt grundmaterial
En annan fördel med det nya materialet är att det skapas av ett förnybart utgångsmaterial, alltså sockerbetor, och inte fossil olja som är fallet med dagens epoxiplaster.
Nästa steg blir att testa den framtagna plasten och se om den har rätt egenskaper för att kunna användas som ersättning till dagens epoxiplaster i industrin. Eftersom det görs av socker så blir materialet billigt.
– Användbarheten och kostnadseffektiviteten får bli frågor för plastindustrin att titta på. Ett hinder är att bisfenol-A är billigt och användbart för att skapa plaster med olika egenskaper. Därför kan det vara svårt att övertyga industrin om ett skifte. Men om bisfenolanvändandet regleras hårdare inom EU kommer saken i ett annat läge, säger Kristina Luthman.
Vetenskaplig artikel i Chemical research in toxicology: Nature-Derived Epoxy Resin Monomers with Reduced Sensitizing Capacity – Isosorbide-Based Bis-Epoxides
Kontakt: Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi, på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Telefon: 0766-22 90 31, E-post: kristina.luthman@gu.se
