Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar
Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.
Studien som publiceras i tidskriften Stroke and Vascular Neurology bygger på data om 686 personer som vårdades för hjärnblödning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg någon gång under perioden 2014-2019.
Resultaten bygger på retrospektiv analys, orsakssamband kan inte påvisas, men fynden är ändå tydliga: De som rapporterade att de varit regelbundet fysiskt aktiva före sin hjärnblödning hade storleksmässigt mindre blödningar än de som uppgav sig ha varit inaktiva.
Till fysiskt aktiva räknades de som minst fyra timmar per vecka utövade åtminstone lätt fysisk aktivitet, exempelvis promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans.
Studiens huvudförfattare är Adam Viktorisson, doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och AT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
50 procent mindre blödningsvolym
– Vi fann att regelbundet fysiskt aktiva personer i genomsnitt hade 50 procent mindre blödningsvolymer vid ankomst till sjukhus, säger han. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor.
Vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i snitt 5,9 milliliter för fysisk aktiva mot 11,7 för ej aktiva. Motsvarande vid ytliga blödningar var 15,1 respektive 30,3 milliliter.
Alla som kommer till sjukhus med misstänkt hjärnblödning genomgår skiktröntgen av hjärnan. Beroende på blödningens storlek och lokalisering i hjärnan kan neurokirurgi bli nödvändigt. Oftast används dock läkemedel och andra icke-kirurgiska metoder för att hantera symtom och stödja återhämtning.
Intracerebral blödning innebär att blod läcker ut från skadade blodkärl inuti hjärnan och bildar en blodpool i hjärnvävnaden. Man skiljer ofta på blödningar i de inre delarna av hjärnvävnaden (djupa hjärnblödningar) och blödningar i anslutning till hjärnbarken (ytliga hjärnblödningar).
Bättre förståelse av hjärnblödningar
Hjärnblödningar är den farligaste typen av stroke och kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser vid hjärnblödning ökar med blödningens storlek.
– Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör, säger Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi på Göteborgs universitet, neurokirurg på universitetssjukhuset och en av studiens medförfattare.
Studien visade också att skillnaden i blödningsvolym var signifikant oavsett var i storhjärnan den uppstått. Fysiskt aktiva hade mindre blödningar i både djupa delar av hjärnan, som ofta uppstår till följd av högt blodtryck, och ytliga delar som är kopplade till hög ålder och demenssjukdom.
Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning kring hjärnblödningar och fysisk aktivitet. Ansvarig för studien är Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi hoppas att resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hjärnblödningar och dess förebyggande, avslutar hon.