Ny handbok för socialt hållbar transportplanering
Nu finns en inspirationshandbok för socialt hållbar transportplanering med exempel från forskning och praktik. Boken tar upp frågor som Vad innebär socialt hållbar transportplanering? Vilka kunskapsunderlag behöver vi för att ta socialt hållbara beslut? Vilka planeringsprocesser har vi till stöd för att ta oss hela vägen fram? Genom denna bok vill redaktörerna sprida kunskap om pågående arbete med socialt hållbar transportplanering.
Redaktörerna till boken är Lena Levin, forskningsledare för forskningsområdet Mobilitet, delaktighet och rättvisa vid Statens väg-och transportforskningsinstitut och Ana Gil Solá, biträdande lektor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet. Redaktörerna har samlat olika författare i ett flertal kapitel och de har även bidragit med några av kapitlen.
- Syftet med denna inspirationshandbok är att lyfta fram en del av det arbete som görs i Sverige idag avseende metoder för att ta fram ändamålsenliga kunskapsunderlag, samt arbetsprocesser och åtgärder för att integrera social hållbarhet i transportplaneringen. Med grund i detta vill vi även peka på utmaningar och definiera framtida utvecklingsbehov inom fältet, säger Lena och Ana.
Författarna menar att social hållbarhet i ett transportsammanhang handlar om att sätta människan i centrum, istället för till exempel trafikmiljön eller färdmedlen.
Det finns idag ett behov av att utveckla och förfina arbetet med sociala frågor inom fysisk planering, i synnerhet inom transportinfrastrukturplaneringen som sedan länge dominerats av tekniska och ekonomiska perspektiv. Det handlar både om att analysera fördelningsfrågor och förändringar i olika typer av sociala värden. Medan frågor om miljöpåverkan och klimatomställning successivt har fått mer utrymme under senare decennier, har den sociala dimensionen ofta varit frånvarande. Detta kan delvis härledas till att sociala frågor kräver andra kunskaper än de traditionella, och att analyserna i många delar behöver baseras på andra metoder än teknikutveckling, ekonomiska beräkningar och miljöbedömningar. Samtidigt finns ett stort engagemang och vilja att lyfta in social hållbarhet bland många av dagens planerare och beslutsfattare.
Vad är socialt hållbara transporter?
Begreppet socialt hållbara transporter har – liksom begreppet social hållbarhet – inte en självklar definition, varken som teoretiskt begrepp eller i sin implementering. En grundläggande svårighet när det gäller förståelse för och integrering av social hållbarhet i transportplanering, är att det i grunden handlar om att knyta samman två olika kunskapsfält: det tekniska och det sociala. Att utvecklingen av fordon, vägar och järnvägar, primärt skett inom det tekniska kunskapsfältet är därför en förklaring till att den sociala dimensionen hittills varit underordnad och underutvecklad inom planering av transportinfrastruktur.
Social hållbarhet i transportsammanhang
Inom forskningen finns flera etablerade begrepp och förståelser som relaterar till begreppet socialt hållbara transporter. Författarna menar, som nämndes ovan, att social hållbarhet i ett transportsammanhang handlar om att sätta människan i centrum, istället för till exempel trafikmiljön eller färdmedlen. Utifrån denna ståndpunkt är människors välfärd ett överordnat mål i transportplaneringen, och transportsystemet utgör en möjliggörare (i vissa fall en förutsättning) för välfärd, eftersom fysiska förflyttningar ofta är ett krav för att människor ska kunna få tillgång till viktiga verksamheter och service. De betraktar därmed transportsystemet som ett åtagande som kommuner, regioner och staten har, i syfte att säkerställa ett visst mått av välfärd för dess invånare.
Vem kan använda sig av handboken?
Boken riktar sig till planerare som söker kunskap och inspiration kring metoder för att ta fram kunskapsunderlag och planeringsprocesser för att lyfta fram de sociala frågorna inom transportplaneringen. Den riktar sig också till studenter inom ämnen såsom kulturgeografi, samhällsplanering, trafikplanering, urbana studier, och hållbar utveckling.
Ana Gil Solá är biträdande lektor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på olika aspekter av människors vardagliga resande (mobilitet) och tillgänglighet, ofta ut ett genus-och socialt perspektiv och relaterat till ett planeringssammanhang. Ana samordnar, tillsammans med Lisa Ström, Nätverket socialt hållbar transportplanering.
Lena Levin, är forskningsledare för forskningsområdet Mobilitet, delaktighet och rättvisa vid Statens väg-och transportforskningsinstitut, VTI. Hennes forskning handlar om social hållbarhet och sociala konsekvenser med avseende på olika gruppers praktiker, villkor och förutsättningar kopplade till mobilitet och transporter. Lena bedriver forskning och utvecklingsprojekt om jämställdhet och genus i transportsektorn, såväl lokalt, nationellt som internationellt.