Ny rapport understryker kulturens roll i hållbar stadsutveckling

Tre frågor till Helene Brembeck, etnolog vid Göteborgs universitet och medförfattare till rapporten Platsar kulturen i den nya staden? Fria kulturutövares perspektiv på kulturen och kulturarvets roll i den hållbara staden, som är resultatet av projektet Kultur och kulturarv inom Mistra Urban Futures.

I rapporten skriver ni att det råder brist på kulturanalytisk forskning om den hållbara staden. Varför är det viktigt att föra in de kulturanalytiska perspektiven i diskussionen?
– Den kulturella hållbarheten har blivit en alltmer uppmärksammad aspekt av hållbar utveckling, vid sidan av sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer. Men hittills har man främst forskat om kulturen i stadsutvecklingen med hjälp av kvantitativa metoder, genom att till exempel mäta antal kulturinstitutioner per invånare i ett visst område. De studierna är givetvis också berättigade, men vi menar att vi behöver uppmärksamma kulturens mjuka värden, det vill säga sådant som meningsskapande eller upplevelse- och minnesdimensioner av kulturen. När man pratar om kulturell hållbarhet är det de mjuka värdena man menar, och de kommer man åt bäst med kulturanalytiska och etnologiska metoder. Mycket av vårt material består till exempel av kvalitativa intervjuer med kulturutövare.

Vilken är den mest överraskande slutsatsen ni kommit fram till enligt dig?
– Det mest överraskande var nog hur stor betydelse den fysiska lokala miljön hade för kulturutövarna. De fysiska miljöerna fungerade dels som en slags historisk minnesbank, där man kunde föra konstnärliga traditioner och arbetssätt vidare mellan generationer, men miljön i sig betonades också. Hur solen reflekterades i berget mitt emot eller i havet var betydelsefullt för deras arbete. Dessutom var den fysiska miljön viktig för att kunna bygga nätverk och knyta kontakter med andra kulturutövare. Det går alltså inte bara går att flytta på kulturutövare hur som helst när staden ska byggas utan att det får en negativ påverkan på den konstnärliga verksamheten, och därmed på kulturarvet som helhet.

Hur tror du att man kommer att ta tillvara på rapportens resultat?
– Den har redan resulterat i att de områden och den problematik vi studerat uppmärksammats i media, kanske främst i debatten kring Konstnärernas Kollektivverkstad i Sockerbruket, men också mer generellt i den lokalpolitiska diskussionen kring hyressättningar för kulturlokaler. Sedan har vi samarbetat med Kulturförvaltningen under projektets gång med att lyfta de kulturella frågorna i stadsutvecklingsprocesser, så där vet vi redan att våra resultat har påverkat deras arbete. Det märks att det finns en stor efterfrågan på den här typen av kunskap.

Rapporten finns att ladda ner på Mistra Urban Futures hemsida. Författare är Helene Brembeck och Niklas Sörum, båda etnologer vid Göteborgs universitet, och Ylva Berglund, projektledare på Göteborgs Stadsmuseum.