Nytt möjligt mål för cancerbehandling upptäckt
Forskare vid Göteborgs universitet har identifierat en tidigare okänd mekanism som styr tumörtillväxt i odlade celler och möss. Upptäckten öppnar för möjligheten att i framtiden utveckla nya läkemedel mot en rad olika cancersjukdomar.
Forskarna beskriver sin upptäckt i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Communications. Det rör sig om ett protein som binder genetiskt material, och som forskarna nu visar även kontrollerar egenskaper som styr tumörutveckling.
Proteinet, som kallas HnRNPK, binder till det budbärar-RNA (mRNA) som de båda generna IER3 och IER3-AS1 kodar för. Dessa gener är högaktiva i flera former av cancer. När HnRNPK binder in till dessa geners mRNA förhindras bildandet av dubbelsträngat RNA mellan dem och de hålls åtskilda.
Tumörtillväxten påverkas
– När dessa RNA hålls separerade hjälper de tumörer som är beroende av tillväxtfaktorer att växa. Utan proteinet HnRNPK neutraliseras de egenskaper som främjar tumörtillväxt, vilket öppnar för utveckling av läkemedel som blockerar proteinet HnRNPK, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av forskningsledarna bakom studien.
Studien visar också att proteinet HnRNPK på liknande sätt binder in till flera andra budbärar-RNA för att förhindra bildande av dubbelsträngat RNA.
Upptäckten ger möjlighet att indirekt påverka tillväxtfaktorn FGF-2, som är en välkänd nyckelspelare i processen där stamceller mognar ut till olika celltyper och även för embryons tidiga utveckling.
Färre biverkningar
Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är också korresponderande författare till den vetenskapliga artikeln:
– Med tanke på den avgörande roll som FGF-2 spelar i människans normala utveckling skulle det ge för stora biverkningar att använda läkemedel riktade direkt mot tillväxtfaktorn. Den mekanism som vi nu identifierat ingår i samma signalkedja, men längre nedströms. Mekanismen har därför potential att bli ett mer attraktivt alternativ för cancerbehandling med färre biverkningar, säger Meena Kanduri.
Det krävs mer forskning för att säkerställa att fyndet går att överföra från cellodling och studier i möss till människa. I nästa steg planerar forskargruppen att genomföra utökade studier som mer i detalj undersöker hur det paret av gener som regleras av FGF-2 kontrollerar tumörens tillväxtmiljö.