Växter och svampar är byggstenar i livet på jorden. Att strunta i att använda den potential de har kan kosta människan hennes planet, enligt rapporten, där 210 forskare från 42 länder deltar. De nya studierna redovisar hur växter och svampar används idag och anger vad som kunde och borde utnyttjas- men inte görs, och vad mänskligheten riskerar att förlora.
– Vi har blivit beroende av alldeles för få arter. I en tid med snabb förlust av biologisk mångfald misslyckas vi därför med att komma åt den skattkista som den biologiska mångfalden erbjuder och som kan vara en räddning för oss och kommande generationer, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet.
Trädens betydelse i framtida städer
Henrik Sjöman är vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården i Göteborg och medförfattare till rapporten. Han poängterar att det är viktigt med träd och buskar i städerna.
– Men vi måste bli bättre på att avgöra vilka arter som har de egenskaper som behövs för att kunna utvecklas framgångsrikt i ett framtida klimat och samtidigt leverera de ekosystemtjänster vi kommer att behöva i framtiden, säger Henrik Sjöman.
Han understryker vikten av att universitet, botaniska trädgårdar, plantskolor och leverantörer samarbetar för att få fram bästa möjliga kvalitet på de träd som säljs och används.
Måste möta de tre stora hoten
Rapporten ger en bild av en värld som har vänt ryggen till växternas och svamparnas potential med att ta itu med grundläggande globala frågor som livsmedelssäkerhet och klimatförändringar. Så riskerar till exempel 723 av de växter som används till medicin att utrotas.
Uppgifter från de tolv vetenskapliga artiklar (som idag publiceras i vetenskapliga tidskiften Plants, People, Planet) ligger till grund för rapporten, och för första gången görs en gemensam global bedömning av tillståndet för jordens växter och svampar.
– När vi nu snart inleder det mest kritiska decenniet som vår planet någonsin har mött, hoppas vi att den här rapporten kommer att ge de fakta som behövs för att kräva naturbaserade lösningar som kan hantera de tredubbla hoten: klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och kommande livsmedelsbrist för en växande befolkning, säger professor Alexandre Antonelli.
Tusentals växter har potential som föda och energikällor
Nya data visar dessutom att bara en bråkdel av befintliga arter används till mat och bränsle; samtidigt som närmare 40 procent av växterna är hotade.
Mänskligheten är alltså beroende av en liten del grödor, trots att det finns tusentals arter i naturen som har potential att bli mat och förse oss med energi. Bara femton växter står för hela 90 procent av energiintaget av mat. Och fyra miljarder människor är helt beroende av tre grödor - ris, majs och vete.
Idag genererar sex grödor (majs, sockerrör, sojabönor, palmolja, raps och vete) 80 procent av det globala industriella biobränslet. Medan så många som 2 500 växter som identifierats i rapporten kan användas till bränsle eller bioenergi.
Rapportförfattarna poängterar också behovet av att påskynda arters identifiering.
– Det brådskar att både kartlägga och skydda arter innan de försvinner, säger Alexandre Antonelli.
Många nya arter identifierades 2019
Rapportförfattarna fann att 1 942 växter och 1 886 svampar namngavs som nya för vetenskapen 2019. Bland dessa finns arter som kan bli värdefulla som mat, dryck, läkemedel eller fibrer.
Rapportförfattarna poängterar också behovet av att påskynda arters identifiering och listar viktiga punkter:
*Det är en kamp mot tiden att hitta, identifiera, namnge och bevara arter innan de utrotas.
*De stadsträd som planteras måste kunna stå emot globala förändringar under århundraden, men den nuvarande låga mångfalden gör dem sårbara för torka, skadedjur och sjukdomar.
*Biodling i stora städer är ohållbart. Nuvarande biodling i stora städer hotar annan biologisk mångfald, främst vilda bin, visar nya uppgifter i årets rapport.
Denna landmärkesrapport är första gången växter och svampar kombineras i en global bedömning av världens tillstånd, och de underliggande uppgifterna publiceras också idag i en serie vetenskapliga forskningsdokument som fritt finns tillgängliga i den ledande tidskriften Plants, People, Planet.
