Ett kompletterande läkemedel mot alzheimer skulle kunna riktas mot en särskild del av nervcellsproteinet tau. Det visar forskning från Göteborgs universitet, som också ger ett bättre sätt att mäta behandlingens effekt hos patienter.
Det är forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor vid University of Pittsburgh USA, som publicerar resultaten i tidskriften Nature Medicine.
Studien ger insikt omhur det går tilli den tidigaste fasen när proteinet tauombildas till trådliknande nystan (fibriller) i nervcellerna. Det är en sjukdomsprocess vid alzheimer, som sker parallellt med bildandet av de amyloida placken. Hos friska människor stabiliserar proteinettaude rörformiga byggklossar (mikrotubili) som bygger upp nervcellernas långa utskott.
Under utvecklingen av alzheimer förändras tau.Först bildar tau lösliga små aggregat, som utsöndras från nervcellerna och som antas kunna sprida förändringarna till andra nervceller. Proteinet ombildas sedan till större trådliknande skadliga nystan i nervcellerna.
Kaj Blennow och Tohidul Islam.
Foto: Johan Wingborg
Tohidul Islam, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är en av studiens huvudförfattare:
– I vår studieundersöker viden modifiering av proteinet tau som leder till dess lösliga form. Vi beskriver attfosforyleringpå aminosyrorna serin-262 och serin-356 iregionerna ett till fyra uppstår innanfibriller börjar bildas i nervceller,säger Tohidul Islam.
Kompletterande läkemedel
Under senare tid har alzheimerforskningen i världen tagit stora kliv framåt. Många länder, men ännu inte EU, har godkänt alzheimerläkemedlet lekanemab. Ett amerikanskt läkemedel (donanemab) är på gång. Båda dessa läkemedel riktas in mot den process som anses vara den mest betydelsefulla i sjukdomsutvecklingen: ansamling av proteinet beta-amyloidi hjärnan.
– Vår hypotes är att tau i sin lösliga form hjälper sjukdomsprocessen att sprida sig i hjärnan. Om forskarei framtiden vill utvecklaläkemedel mot tau-patologin som kan komplettera läkemedlen som riktas mot de amyloida placken, så vet vi nuvilka regioner som är intressanta att satsa på, säger Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet och en av de seniora forskarna bakom studien.
Mäta behandlingens effekt
Läkemedlet lekanemabintroducerades för snart två sedan, och har visat goda resultat när det gäller att minska de amyloida placken i hjärnan hos patienter i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Det går dock inte att säkert säga hur de långsiktiga resultaten ser ut. Fynden om de lösliga fosforyleradesmå aggregaten av proteinet tau innebär också en ny möjlighet att påvisa proteinförändringarna innan de större fibrillerna uppstår inne i nervcellerna. Studien ger därmed en biomarkör som direkt kan kopplas till mängden tau-patologi i hjärnan hos patienterna.