Det var framför allt den svenska passagerartrafiken som gick med stora förluster efter att ha tappat mer än 50 procent av passagerarna under 2020. Vissa rederier såg ett tapp med mer än 90 procent och linjer fick läggas ner.
– Det gick väldigt snabbt i början. Linjer lades ner, folk sades upp och här i Sverige tyckte många att den ekonomiska hjälpen inte kom tillräckligt snabbt. Men generellt har missnöjet ändå varit större i andra Europeiska länder där rederierna snabbt hamnade i händerna på bankerna som visade sig vara mindre hjälpsamma än väntat. Vissa erbjöd inte något stöd, medan andra gjorde det mycket svårt att få i praktiken. I Sverige var det finansiella stödet i huvudsak statligt, säger Ceren Altuntas Vural på Chalmers, en av forskarna bakom en Lighthouseförstudie som tittar närmare på coronapandemins effekter på sjöfarten.
Pandemiutbrottet tvingade fram samarbeten, både inom sjöfarten och med parter utanför. Med hjälp av olika nya digitala verktyg som videokonferenser och genom delning av fjärrövervakningsdata kunde sjöfarten till exempel se till att leveranskedjorna fortsatte att fungera. Men medan det ”interna” samarbetet fungerat bra visar rapporten att sjöfarten, kanske för att den just är alltför internt fokuserad, har svårt att nå ut utanför den egna sektorn trots att man har en nyckelroll för att samhället ska fungera. Därför fick man inte bara problem med ekonomiskt stöd utan också med saker som flyg till besättningar, testningsprocedurer, karantänsregler och länders nedstängningar.
– En stor lärdom sjöfarten dragit är att man måste lära sig kommunicera och bli bättre på att samarbeta andra branscher.
Studien av sjöfartens första år med pandemin kommer att följas upp av en andra del som fokuserar på effekterna på lite längre sikt. Marta Gonzalez-Aregall, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som också arbetat med studien, tror att digitaliseringens betydelse kommer att märkas av än mer.
– Inom branschen investeras det mycket just nu på de digitala verktyg som kan säkerställa leveranskedjorna i framtiden. De handlar om mycket om ruttplanering och om att spara tid, men också om säkerhet, säger hon.
En trist effekt av pandemin är att den satt käppar i hjulet på miljö- och hållbarhetsarbetet inom sjöfarten. Enligt en undersökning som den europeiska redarföreningen ECSA gjort bland sina medlemmar visar att nästan hälften av dem tror att deras planerade miljösatsningar inte längre är möjliga.
– För många små rederier i Europa handlar det nu om att överleva. Man måste komma på fötter igen innan sådana investeringar görs. Så tyvärr kommer det att bli svårt att nå uppsatta klimatmål de närmaste åren. I Sverige ser det annorlunda ut. Här är folk överlag mer miljö- och hållbarhetsmedvetna och många företag har förstått vikten av att satsa på hållbarhet. Sverige leder utvecklingen, men i södra Europa, där många rederier har sin hemvist tänker man inte riktigt så. Förhoppningsvis kommer det att förändras, säger Marta Gonzalez-Aregall.
Ladda ner rapporten
Förstudien The effects of the coronavirus pandemic on the Swedish shipping industry and its resilience capabilities har författas av Ceren Altuntas Vural (Chalmers), Marta Gonzalez-Aregall (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet) and Johan Woxenius (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet).
Om Lighthouse
Lighthouse samlar maritima aktörer i Triple-Helix samarbete mellan industri, samhälle, akademi och institut för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn. Göteborgs universitet och Chalmers är två av de partner som ingår i samarbetet.
AV: Lars Nicklason, Chalmers, kommunikationsansvarig Lighthouse
