Skaftövrakets last berättar om 1400-talets handelsrutter

– Analyserna som vi har utfört ger oss en väldigt detaljerad bild av fartygets sista resa och berättar också om de olika lasternas geografiska ursprung. Mycket av detta är helt ny kunskap för oss, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog vid Institutionen för historiska studier.

Det har till exempel inte varit känt tidigare att osläckt kalk exporterades redan på 1400-talet från Gotland.

Skaftövraket hittades redan 2003 på havets botten utanför Lysekil, norr om Göteborg. Men det är först nu som forskarna kunnat göra analyser av lasten med nya moderna analysmetoder.

Internationellt forskarteam

Ett internationellt forskarteam, lett av marinarkeologen Staffan von Arbin vid Göteborgs universitet, har lyckats kartlägga lastens ursprung och skeppets troliga rutt. Studien bidrar med nya kunskaper om medeltidens handelsvaror och handelsrutter.

I lasten fanns koppar, timmer, kalk, tjära och tegel. Prover på lasten har tagits upp vid tidigare marinarkeologiska undersökningar som genomförts av Bohusläns museum. Men det är först nu som man kunnat analysera dessa med moderna analysmetoder.

Genom analyserna har forskarna bland annat kunnat fastställa att kopparen brutits i två områden i nuvarande Slovakien. Analyserna visar också att teglet, timret och troligen även tjäran har sitt ursprung i Polen, medan kalken av allt att döma kommer från Gotland.

Enligt medeltida källor fraktades koppar från de slovakiska gruvdistrikten i Karpaterna på flodsystemen ned till kuststaden Gdansk (Danzig) i Polen. Gdansk var under medeltiden också den dominerande exporthamnen för polskt ektimmer.

– Det är därför mycket troligt att det var i Gdansk som fartyget tog ombord sin last innan det gav sig i väg på det som skulle bli dess sista resa.

Med sikte på Belgien

Lastens sammansättning talar för att skeppet var på väg till någon västeuropeisk hamn när det av okänd anledning förliste i den bohuslänska skärgården. Även här drar forskarteamet slutsatser utifrån historiska källor. 

– Vi tror att slutdestinationen var Brygge i Belgien. På 1400-talet var staden ett betydande handelscentrum. Vi vet också att koppar framställd i Centraleuropa skeppades vidare härifrån till olika hamnar runt Medelhavet, däribland Venedig.

I studien presenteras de undersökningar av lasten som nyligen utförts.

Dessa resultat jämförs sedan med andra källor från samma tid, både arkeologiska och historiska.

Studien har publicerats i den vetenskapliga artikeln Tracing Trade Routes: Examining the Cargo of the 15th-Century Skaftö Wreck, i den internationella marinarkeologiska tidskriften International Journal of Nautical Archaeology.
Artikeln finns att tillgå som Open Access på: https://doi.org/10.1080/10572414.2022.2076518

Bild

Fakta

• Skaftövraket, som påträffades 2003, är daterat till senare delen av 1430-talet och tros ha förlist omkring år 1440. Vraket var föremål för arkeologiska undersökningar mellan åren 2005 och 2009 av Bohusläns museum under ledning av marinarkeologen Staffan von Arbin.
• Den nu publicerade studien är en del av Staffan von Arbins kommande doktorsavhandling i arkeologi vid Göteborgs universitet som behandlar medeltidens maritima transportgeografi i Bohuslän.

Text: Cecilia Sjöberg

KONTAKT

Staffan von Arbin, marinarkeolog (staffan.arbin@gu.se)
Cecilia Sjöberg, kommunikatör (cecilia.sjoberg@gu.se)