Doktorandprojektet, som får 3,25 miljoner kronor från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), kommer att utforska hur små RNA-molekyler kan användas för att aktivera specifika gener. AstraZeneca bidrar med ytterligare finansiering, vilket gör att hela doktorandprojektet är fullt finansierat under fyra år.
– Sedan cirka ett år tillbaka har jag ett samarbete med AstraZeneca där vi försöker förstå hur genreglering sker i cellens kärna. Det vi är intresserade av är genreglering genom små RNA-molekyler, berättar Aishe Sarshad.
Aishe Sarshad är biträdande universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och en forskningsledarna som är knutna till Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin.
– Snart kommer vi att göra en utlysning för att rekrytera doktoranden till projektet, vilket jag ser fram emot!
Oligonukleotidterapi
Aishe Sarshads partner på AstraZeneca är Annabelle Biscans som är direktör vid AstraZeneca R&D i enheten för oligonukleotidupptäckt. Annabelle Biscans var tidigare postdoktor i Anastasia Khvorovas laboratorium vid RNA Therapeutics Institute, USA, som är en av pionjärerna inom forskningen om oligonukleotidterapier.
– Annabelle och jag har ett mycket bra samarbete. Vi har redan regelbundna möten, ungefär en gång i månaden, där vi diskuterar resultat och planerar framtida steg. Det nya SSF-finansierade projektet kommer att integreras naturligt i dessa möten, vilket ger oss en ännu bättre möjlighet att strategiskt utveckla projektet tillsammans med våra teams, säger Aishe.
Olika typer av RNA
Hittills har forskningen i samarbetet med AstraZeneca handlat om att använda interferande RNA-molekyler (siRNA) för att stänga av gener som onkogener, som kan bidra till cancerutveckling.
– I det projekt som nu finansieras av SSF kommer vi däremot att göra precis det motsatta – vi kommer att försöka aktivera gener med en annan typ av RNA-molekyler, så kallade små aktiverande RNA (saRNA), berättar Aishe Sarshad.
Båda dessa typer av RNA-molekyler (siRNA och saRNA) har i grunden samma funktion, eftersom de båda använder sig av komplementära sekvenser för att interagera med specifika mål-RNA i cellen. Målet med projektet är att förstå dessa mekanismer mer ingående och att skapa nya verktyg som kan utnyttjas för att modulera genuttryck på ett precist sätt.
Utmaningar just nu
– Att optimera våra metoder för att studera RNA-interferens på subcellulär nivå är en av utmaningarna i arbetet just nu. Det är tekniskt krävande och kräver att vi finjusterar våra verktyg för att kunna isolera specifika interaktioner mellan små RNA-molekyler och deras mål i olika cellulära miljöer. Det är en avgörande del för att kunna förstå hur dessa mekanismer påverkar sjukdomsutveckling, säger Aishe.