Svårigheter för andraspråkslever att förstå texter i samhällskunskap

Bild

Elever med svenska som andraspråk, som har olika språkliga och utbildningsbakgrunder, utgör över 26 procent av elevpopulationen i svenska grundskolor.

– Samhällskunskapstexter spelar en stor roll för att eleverna ska bli aktiva och informerade medborgare i en demokrati. Därför är det viktigt att eleverna utvecklar sin läsförmåga, men för elever som studerar på sitt andraspråk kan texterna utgöra en stor utmaning, säger Pantea Rinnemaa, som skrivit avhandlingen.

Språkliga utmaningar och komplexa samhällsfrågor
Pantea Rinnemaa har undersökt hur språkliga färdigheter och tidigare kunskaper påverkar elevernas förmåga att tillgodogöra sig innehållet i läromedelstexter i samhällskunskap.

– För andraspråkselever blir det extra utmanande eftersom de både måste hantera ett nytt språk, tillägna sig ett ämnesspecifikt språk och samtidigt förstå komplexa samhällsfrågor.

Trots svårigheterna med texter i samhällskunskap, ser eleverna dessa texter som en möjlighet att utveckla både sitt språk och sina ämneskunskaper.

Stöd av fyrfältsmodell
För att hjälpa lärare i samhällskunskap att identifiera vilka områden som behöver extra uppmärksamhet för att förbättra elevernas lärande, har Pantea Rinnemaa utvecklat en fyrfältsmodell som visar hur samspelet mellan elevernas läsförmåga, tidigare kunskaper och ämneskunskaper kan påverka deras förståelse av läromedelstexter i samhällskunskap. Resultaten visar dessutom att elevernas språkliga förmågor och tidigare kunskaper inte är de enda avgörande faktorerna. Också klassrumskonstellationer, lärarnas attityder och deras kompetens att undervisa andraspråkselever spelar en viktig roll.

Lärarna som ingår i studien menar att de behöver mer formell utbildning i svenska som andraspråk och samarbeta mer med lärare i svenska som andraspråk, för att ge eleverna ett bättre stöd.

Föräldrars berättelser en resurs
Studien visar också att elever ofta använder sina föräldrars berättelser och erfarenheter från sina hemländer som en resurs när de läser texterna i samhällskunskap, men att modersmålet inte ses som ett direkt stöd för att förstå läromedelstexterna.

– Detta belyser vikten av att lärare får verktyg att bättre stötta elever i att hantera de språkliga och kunskapsrelaterade utmaningarna inom samhällskunskap.

Nya insikter
Pantea Rinnemaa menar att hennes avhandling ger värdefulla insikter för både forskare och lärare. Genom fyrfältsmodellen belyser studien komplexiteten i läsförståelse av läromedelstexter i samhällskunskap.
– Genom att inkludera andraspråkselevers egna perspektiv kan framtida undervisning anpassas bättre efter deras behov och bidra till förbättrad språkutveckling och inlärning av ämneskunskaper i samhällskunskap.