Anneli Matsson
Om Anneli Matsson
I september 2022 disputerade jag med avhandlingen Handslaget: Att organisera tystnad - En fallstudie om pragmatisk särbehandling i arbetslivet. Avhandlingen är en monografi baserad på en organisationsetnografisk fallstudie på ett större sjukhus i Sverige. I avhandlingen möts 3 forskningsfält: ostracism/organisationspolitik/ socialpolitik. Jag argumenterar för att särbehandling är ett fenomen i arbetslivet som behöver studeras inom socialt arbete då det dels är ett problem som leder till utanförskap och eventuellt utmanövrering från arbete vilket då kan leda till svårigheter att försörja sig beroende på stigmatisering och svårigheter att få referenser. Dels är det idag, såväl i forskning och praktik vanligen reducerat till ett individuellt problem vilket gör det svårt att arbeta med förändring av brister i arbetsmiljö och organisations-strukturella problem. Avhandlingen landar i en definition av pragmatisk särbehandling vilket innebär att när osäkerhet i organisationen aktiveras, triggas utstötningsprocesser för att göra sig av med medarbetare som inte matchar organisationens politik.
Jag har, med avstamp i avhandlingen, genomfört en studie avseende SKR:s rekommendationer till beslutsfattare kring policy och hantering av särbehandling. En artikel är hittills publicerad på denna studie i Employee Responsibility and Rights. (Se publikationer). I en pågående studie undersöker jag vidare hur policy och riktlinjer ser ut inom offentlig sektor avseende särbehandling.
Mina centrala forskningsintresse rör dynamiken i socialpolitik och hur det påverkar strömningar i arbetslivet som knyter an till exkludering, jämlikhet, säkerhetsklimat och riskhantering inom organistioner. Jag är intresserad av tvärvetenskapliga studier som undersöker sociala problem som är relaterade till arbetslivet såsom särbehandling, sexuella trakasserier, instrumentellt och psykologiskt våld, utköp och utslagning från arbetslivet, rehabiliteringspolitik, ojämlikhetsnormer samt arbetslivskriminalitet och korruption. Detta är alla hinder för ett hållbart arbetsliv och kunskap om hur sådant praktiseras och kontextualiseras behövs för utveckling av modeller för ett hållbart arbetsliv.
Teoretiskt är jag primärt intresserad av ostracismteori som förklarar fenomen såsom avvisande, ignorerande, osynliggörande, tystnadskultur och utmanövrering. Ostracismforskning knyter an till ett flertal relevanta sociala problem såsom marginalisering och utslagning från arbetslivet, asymmetriska konflikter, arbetslivskriminalitet, ojämlikhet, utvisning och våld. En annan teoretisk vinkel på dessa former av problem är organisationspolitik som förklarar beslutsfattande och vad som styr organisatoriska intressen, allianser och hur de influerar normer, frågor och beslut i organisationer. Vidare är jag inspirerad av socialfilosofi med fokus på hur idéer i samhällsströmningar påverkar arbetsmarknadspolitiken och reproduceras i organisationers styr och ledningssystem. T. ex. en kritik mot NPM och dess logik.
Teoretiska influenser bygger på tänkare inom organisationssociologi så som Acker, Boje, Bornemark, Clegg, Costas och Grey, Garfinkel, Pfeiffer och Simmel. Även socialpsykologiska forskare som Hogg, O´Reilly och Schabram, Sia, Täuber och Williams är inspirerande för mig.
Innan jag började forska, arbetade jag som praktiker, främst inom företagshälsovård under närmare 20 år och har i min grundutbildning en magister i psykologi, konflikthantering, socialt arbete samt en steg 1 utbildning i kognitiv psykoterapi. Som praktiker var jag specialiserad på särbehandling och utvecklade en modell för utredning av särbehandling utifrån AFS 2015:4. Jag har lång praktisk erfarenhet av att arbeta med arbetsmiljöarbete, rehabilitering, psykosocialt behandlingsarbete samt handledning av både professioner och chefer.
Jag har även skrivit 2 populärfack böcker i ämnet: Konflikters liv och död (2007; 2017) samt Kränkt eller särbehandlad? (2017).
Jag har också en master i kreativt skrivande och är intresserad av berättande, berättelser, essäistik, metaforer och hur akademiskt skrivande kan utvecklas av andra litterära genre.