Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Gunilla Hermansson

Gunilla Hermansson

Proprefekt

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Telefon
031-786 33 42
E-post
gunilla.hermansson@lir.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Professor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Telefon
031-786 33 42
E-post
gunilla.hermansson@lir.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
412 55 Göteborg
Rumsnummer
J662
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Gunilla Hermansson

Presentation

Jag är lärare och forskare vid LIR sedan 2009, professor sedan 2016. Sedan juli 2022 har jag även uppdraget som viceprefekt för forskarutbildning.

Bakgrund

Jag utbildades i nordisk litteratur vid Köpenhamns Universitet och disputerade 2003 på en avhandling om C.J.L. Almqvists Törnrosens bok. Under åren mellan min disputation och min anställning på LIR verkade jag som redaktör vid utgivningen av H.C. Andersens Samlede skrifter, Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, och som postdoc vid Köpenhamns Universitet.

Forskning

Min forskning har en tydligt nordisk profil, och jag har uppehållit mig särskilt vid romantik, tidigt avantgarde och modernism. Den gemensamma nämnaren är ett historiskt intresse som innefattar litteraturhistorieskrivningens teori och problematiker samt en kombination av textnära tolkningar och teoretiska reflektioner över relationen mellan form, ideologi och estetik.

Bland mina publikationer kan nämnas monografierna:

  • Mellem det korte og det lange. Undersøgelser af dansk 1990’er-prosa (1999)
  • At fortælle verden. En studie i C.J.L. Almqvists Törnrosens bok (2006)
  • Lyksalighedens øer. Møder mellem poesi, religion og erotik i dansk og svensk romantik (2010)
  • Modernisternas prosa och expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910–1930 (2015).

De två senaste böcker är skrivna i samarbete med kolleger i Norden och på institutionen:

  • Swedish Women’s Writing on Export: Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century (2019), med Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, och Birgitta Johansson Lindh
  • Exploring NORDIC COOL in Literary History (2020), redigerad med Jens Lohfert Jørgensen.

Uppdrag

Jag ingår i det nordiska redaktionsrådet för tidskriften Romantik – Journal for the Study of Romanticisms. (Nordic Association for the Study of Romanticism: http://romantikstudier.dk/), samt i styrkommiteen för Annali di Ca' Foscari. Serie occidentale.

Jag ingår i styrgruppen för det nordiska forskarnätverket, Nordic Literary History Now.

2015-2017 ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för estetiska vetenskaper.

2016-2018 ämnesordförande för litteraturvetenskap på institutionen.

2017-2021 ledamot i fakultetsstyrelsen

2021-2022 forskarutbildningskoordinator

2022- viceprefekt för forskarutbildningen

Undervisning Jag har undervisat på grundkurser, avancerad nivå och doktorandkurser, främst i litteraturhistoriskt inriktade ämnen, men även teori- och metodkurser.

Pågående forskning

”Vårvindar friska” som utmaning till litteraturhistorien

Projektet lyfter fram Julia Nybergs ”Vårvindar friska” (1828) som en utmaning till litteraturhistorien efter den transnationella vändningen. Forskningen kring världslitteratur i ett historiskt perspektiv har nästan enbart haft fokus på romangenren och på redan kanoniserade författarskap. Detta projekt vill lyfta fram andra, unika möjligheter till att nå djupare och bredare förståelse av hur och varför litteratur används, lever vidare och cirkulerar över gränser. Utgångspunkten är lyrikens sociala funktioner, och de belyses genom specifika exempel på bruk och missbruk från 1800-talet till i dag i ett nationellt såväl som ett transnationellt perspektiv.

Olika sångpraktiker har gjort Julia Nybergs visa till en av de få svenska romantiska dikter som ännu i dag är levande i populärkulturen. Den har mött publiker i de flesta världsdelar – från manskörernas och de kvinnliga operastjärnornas turnéer på 1800-talet, över Ingrid Bergmans insats i Hollywood 1945, till 2000-talets rock- och jazztolkningar som laddats upp på YouTube. Redan från början blev ”Vårvindar friska” associerad med svenskhet på sätt som gjorde den öppen för användning inom helt olika politiska, ideologiska och kommersiella agendor, i officiella sammanhang såväl som i olika typer av grupper, föreningar och subkulturer. Det som översättarna, redaktörerna, sångarna och deras publiker har använt och interagerat med är inte så mycket en dikt av Nyberg som olika föreställningar om svenskhet och ursprung – ett ursprung som dikten tycks ge tillgång till. Visans receptionshistoria belyser överraskande samband mellan, bland annat, etableringen av en nationell sångkanon, moderniseringssträvanden genom järnvägsbygge och konsumtion, identitetsbyggande i svensk-amerikanska samhällen, den internationella bilden av Sverige som den på en gång sunda och farliga erotikens hemland samt (ny)nazisters anspråk på kulturarvet. Den breda och långvariga appell som denna nästan ”herrelösa” text har utövat är också det som gör att ”Vårvindar friska” kan bidra med helt nya, avgörande insikter i litteraturens transnationella rörelser. Att följa en sådan text och dess transformationer i olika medier och olika kulturer erbjuder samtidigt en modell för nya sätt att skriva litteraturhistoria.

Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.