Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Håkan Möller

Håkan Möller

Professor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Telefon
031-786 25 37
E-post
hakan.moller@lir.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Håkan Möller

Håkan Möller (TD och FD) är professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion sedan 2011. Han kommer närmast från Uppsala universitet där han disputerade i teologi 1997 med avhandlingen Den Wallinska psalmen och tre år senare också i litteraturvetenskap med Den Wallinska dikten. Från informatorsåren till Dödens ängel.

Mina studier inriktades tidigt mot det tvärvetenskapliga fältet ”litteratur och religion”, och 1996-97 var jag gästforskare vid University of Cambridge där jag fick möjlighet att fördjupa mina studier inom området.

Jag disputerade i teologi vid Uppsala universitet 1997, Den wallinska psalmen, och tre år senare i litteraturvetenskap vid samma universitet: Den wallinska dikten. Från informatorsåren till Dödens ängel (2000).

2003 blev jag docent litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och 2004 docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Vid Helsingfors universitet ägnade jag mig mellan åren 2001–2011 åt undervisning och handledning på olika nivåer i utbildningssystemet. Under 2000-talets inledande decennium dominerades min forskning av ett projekt om Pär Lagerkvists författarbana. Forskningsprojektet resulterade i boken Pär Lagerkvist. Från författarsaga till Nobelpris (2009). Under 2012 utkom också boken Pär Lagerkvist. Ögonblickets diktare och marknaden på Atlantis bokförlag.

Höstterminen 2011 slutförde jag ett RJ-finansierat forskningsprojekt om 1695 års psalmbok. Forskningsprojektet kommer främst att resultera i två monografier. Dels en bok som utkom 2014: Lyx och moder i stormaktstidens Sverige. Jesper Swedberg och kampen mot perukerna (Atlantis:2014), dels en bok bestående av tre studier som ur olika infallsvinklar behandlar 1695 års psalmbok: Psalmernas värld. Tre studier i 1695 års psalmbok (Artos: 2019). Psalmens roll och funktion som politisk text, som väglednings- och normeringsinstrument intresserar mig särskilt här. Under årens lopp har jag föreläst i olika sammanhang i och utanför Sverige om forskningsrelaterade ämnen och under 2000-talets första decennium deltog jag i ett internationellt antologiprojekt som medredaktör och som 2010 resulterade i den tvåspråkiga volymen Reader in European Romanticism, Ed. Stephen Prickett (Continuum). Antologin som blivit en framgång utkommer under 2104 i en ny paper-back edition.

Under 2015 inledde jag ett samarbete med professor Carin Franzén om huvudredaktörskapet för en ny världslitteraturhistoria i ett band som beräknas utkomma 2021 på förlaget Natur & Kultur.

På institutionen i Göteborg samarbetar jag med flera kollegor kring ett
tvärvetenskapligt tema: Barndomens subjekt – barnet i litteraturen. Två symposier och en större publikation, kontakter med media kring ämnet samt en påbörjad uppbyggnad av ett nordiskt nätverk är de hitintills uppnådda resultaten. Tillsammans med kollegor från ämnena
litteraturvetenskap och religionsvetenskap har jag initierat
 uppbyggnaden av Nätverket för studiet av litteratur och religion
med bas på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Ett givande samarbete har också inletts med centret Literature, Theology and the Arts vid Glasgow University. Ämnen som under årens lopp behandlats och presenterats i konferens- antologiform: Consolation (konferens + publikation), Lars Ahlin (konferens), Marilynne Robinson (konferens KVHHA + antologi 2020), Karl Barth och Der Römerbrief, 1922 (pågående 2019–2021).

Till detta kommer flera handledaruppdrag, tre doktorander har jag som huvudhandledare fört till disputation GU, Peter Carlsson (religion; tillsammans med professor Ola Sigurdson; disputation i ht 2017, Lisa Schmidt (litteraturvetenskap, disputation ht 2018), Matilda Amundsen Bergström (litteraturvetenskap, disputation ht 2019). För närvarande har jag huvudhnadledaransvar för Lisa Svensson (idéhistoria).  

Forskningsinriktning

I min forskning rör jag mig mellan stormaktstidens Sverige – Lars Wivallius diktning, Jesper Swedberg och Jacob Arrhenius som psalmdiktare, frågor om kungaideologi, antikatolicism, lyx- och modekritik och tidens nya jesusformhet och förpietistiska tendenser – och tröskeltiden 1700/1800 och Wallins insats som retoriker, diktare och psalmförfattare. Min forskning är också inriktad på 1900-talets litteratur där jag skrivit om modernistisk litteratur, förhållandet mellan bild och dikt, och litteraturhistoriska och litteratursociologiska perspektiv på Pär Lagerkvists författarskap, hans resa genom det litterära landskapet under första hälften av 1900-talet. Till detta kommer en nyligen initierad forskning kring vuxnas barndomsskildringar i modern nordisk och kontinental prosa. Mina huvudintressen som humanvetenskaplig forskare är retorik, diktanalys, religiös tematik då som nu, från 1600-talspsalmen till postmodern teologi, litteratursociologiska frågeställningar, litteratur och politik, receptionsforskning, litterturhistorieskrivning – och ornitologi.

 

Administrativa och externa uppdrag

Mellan 2012–vt 2019 var jag vice prefekt för forskning vid institutionen för Litteratur idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet, ledamot av ledningsgruppen vid institutionen samt under dessa år ledamot av Forskningsberedningen (FOB) vid den Humanistiska fakulteten, GU, samt 2018 ledamot av referensgruppen för RED19.

Ledamot av Vetenskapsrådets beredningsgrupp Estetiska vetenskaper 2010–2013. Ordförande i beredningsgruppen Estetiska vetenskaper 2014–2016 och 2017–2018 observatör. Ledamot av Vetenskapsrådets Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap 2013–2018 (adjungerad ledamot 2013–2014).

Ledamot av styrelsen för Sven och Dagmar Saléns stiftelse 2006– Ledamot av det vetenskapliga rådet i Gad och Birgit Rausings Stiftelse för Humanistisk forskning 2014–2018 Ledamot av Wallenberg Academy Fellows-kommittén (Kungl. Vetenskaps Akademien) 2017– samt Ledamot av Wallenberg Academy Fellows-kommittén Extension (KVA) 2019–

Mentorskap inom Bernadotteprogrammet 2017–

Ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten

Ledamot av Kungl. Vitterhets Historie och Antikivitets Akademien (KVHAA), fr. o. m. 2020 ledamot av Akademiens förvaltningsutskott (FU) samt dess Vice preses

Ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg (KVVS)

Ledamot av Mikchaelis gillet i Uppsala

En lång rad sakkunniguppdrag inom universitetsvärlden, ledamot av betygskommittéer, fakultetsopponent, docentursakkunnig samt därutöver enskilda sakkunniguppdrag för Vetenskapsrådet samt Riksbankens Jubileumsfond.

Populärvetenskapliga och andra verksamheter

Sedan 2005 frilansande litteraturkritiker på Hufvudstadsbladet samt därutöver enskilda insatser i svensk dagspress, SvD, DN, UNT. En mängd olikartade artiklar i populariserande sammanhang samt bland annat framträdanden i radions Vetenskapsradion Forum, Gomorron världen, Lundströms bokradio, Klassiker (P1). Därutöver under årens lopp ofta anlitad föredragshållare, och särskilt under de senaste åren: Psykoanalytiska föreningen i Göteborg, Jonseredsseminarium, (samtalsledare: Salig på sin tro – de heliga skrifterna), Kulturhuset i Sthlm (Lagerkvistkväll), Svenska Akademien, Folkuniversitetet, Senioruniversitetet, Humanistiska förbundet i Lidingö respektive Göteborg, m.fl.  

Priser och utmärkelser

Kungl. Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademien (1998) Stina och Erik Lundbergs fond (för avhandling 2000) Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala (Benzeliuspriset 2000) Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala: Lily och Sven Thuréus pris 2013.  

 

Publikationer i urval Vetenskapliga uppsatser och större arbeten (10)

Vetenskapliga uppsatser och större arbeten

  1. ”Vincent van Gogh i svensk modernistisk dikt. Analyser av sex dikter från Elmer Diktonius till Östen Sjöstrand med fokus på litterär bildtransformation”, Samlaren 1991, s. 25–72.
  2. Den wallinska psalmen. [Bibliotheca Theologiae Practicae. Kyrkovetenskapliga studier 56], (diss. Uppsala) Stockholm 1997. (289 s.)
  3. Den wallinska dikten. Från informatorsåren till Dödens ängel, (diss.) Uppsala 2000. (553 s.)
  4. Den gamla psalmboken. Ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker. Under redaktion av Håkan Möller och med inledning av Gunnel Vallquist, Stockholm 2001. (Kommentarer och ordförklaringar, s. 307–418).
  5. ”Själens röst. Magnus Lehnberg, Esaias Tegnér och Johan Olof Wallin som predikanter”. Tegnér och retoriken, red. Louise Vinge, Lund/Åstorp 2003, s. 127-173.
  6. ”Den nye David. Wivallius, Psaltaren och naturen”. Hela världen är en teater. Åtta essäer om Lars Wivallius. Redaktörer: Kurt Johannesson och Håkan Möller, (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Konferenser 66), Stockholm 2007, s. 63–89.
  7. Pär Lagerkvist. Från författarsaga till Nobelpris, (Acta Universitatis Upsaliensis. Historia litterarum 28), Uppsala 2009. (558 sidor).
  8. Pär Lagerkvist. Ögonblickets diktare och marknaden. (Atlantis bokförlag) 2012.
  9. Lyx och mode i stormaktstidens Sverige. Jesper Swedberg och kampen mot perukerna. (Atlantis bokförlag) 2014.
  10. Psalmernas värld. Tre studier i 1695 års psalmbok. (Artos bokförlag) 2019. (244 s.)

Vetenskapliga arbeten av forskningsinformativ karaktär (ett urval)

  1. ”Helgonbiografi och biskopshistoria. Två texter ur den kontinentala kloster- och kyrkokulturen som källor till Sveriges tidiga kyrkohistoria”, Sveriges kyrkohistoria 1.Missionstid och tidig medeltid, av Bertil Nilsson, Stockholm 1998, s. 160–167.
  2. ”Johan Olof Wallin och 1819 års psalmbok”, Sveriges kyrkohistoria 6. Romantikens och liberalismens tid, av Anders Jarlert, Stockholm 2001, s. 270–279.
  3. ”’Den flyttfärdiga anden.’ Försmak skänker mersmak i Johan Olof Wallins dödsberedelsepsalmer”, Pilgrim 1/2002, 44–49.
  4. ”Runebergsbildens förvandlingar”, Signum 2005:3 (recensionsessä med anledning av 200-årsminnet, med utgångspunkt i nyutkommen litteratur (Michel Ekman, Kaos, ordning, kaos. Människan i naturen och naturen i människan hos J. L. Runeberg. Schildt 2004. Karl-Johan Hansson, ”Var Runeberg religiös?”, Historiska och Litteraturhistoriska studier, 79. (Skrifter utg. av Svenska Litteratursällskapet i Finland nr 665) 2004, s. 69–82. Matti Klinge, Den politiske Runeberg. Atlantis 2004. Rainer Knapas, Idyll och hjältemod. J. L. Runeberg i bokkonsten. Atlantis 2004. Håkan Möller, ”Poesiens ornitologi. Runeberg, fåglarna och Gud”, Historiska och Litteraturhistoriska studier, 79. (Skrifter utg. av Svenska Litteratursällskapet i Finland nr 665) 2004, s. 83–101. Agneta Rahikainen, Johan Ludvig och Fredrika Runeberg. En bildbiografi. Atlantis 2003. Johan Wrede, Kajorna i det bevakade tornet. Studenten J. L. Runebergs satir över vicekansler J. F. Aminoff och ärkebiskop J. Tengström versus A. I. Arwidsson. (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Filologiskt arkiv 44) 2004.)
  5. ”Lagerkvists mission för en machomodernist” (Under strecket), Svenska Dagbladet 20/10 2006.
  6. ”Lagerkvist och författarrollen”, (Essä), Upsala Nya Tidning 29/6 2008.
  7. ”Från grubblare till folkförkunnare”, (Essä), Dagens Nyheter, 9/8 2008.
  8. ”En peruk i varje hörn” (Essä om mode och moral, samhälle och 1695 års psalmbok [svenskt 1600-tal]), Upsala Nya Tidning 10/1 2010.
  9. "Problematiska peruker". Söndagsessä/Mode, Hufvudstadsbladet 4/9 2011.
  10. "Lyckans betydelse" – rec. av Anna Nilssons avh (Under strecket), Svenska Dagbladet 9/9 2012.
  11. "Den toleranta religionens återkomst" – rec. av Jayne Svenungssons Den gudomliga historien (Under strecket), Svenska Dagbladet 25/3 2015.
  12. "Adam, Eva och människoartens nyvunna frihet" – rec.essä i Hufvudstadsbladet 15/12 2019.