Miljö och hållbar utveckling

Klimatramverk och koldioxidbudget

Göteborgs universitet har antagit ett klimatramverk som har initierats av Chalmers och KTH och utformats i ett samarbete mellan svenska universitet och högskolor. Ambitionen är att vi gemensamt ska bidra till klimatomställningen, i linje med Sveriges nationella och internationella åtaganden. På institutionen mäter vi de klimatpåverkande utsläpp som vår verksamhet ger upphov till och stämmer av dem mot en koldioxidbudget som ligger i linje med Sveriges nationella utsläppsmål. 

Vegonorm och miljömedvetna inköp 

De inköp som vi som institution kan påverka ska präglas av en hög miljömedvetenhet. Av den anledningen har vi en egen policy för miljömedvetna inköp. Vi har till exempel fattat beslutet att endast erbjuda vegetariska alternativ vid de tillfällen då institutionen upphandlar catering. Det gäller även konferenser och personalträffar som anordnas av institutionen. Vi ska också verka för att minska antalet flygresor som våra medarbetare gör i tjänsten.

Hållbart arbetsliv

Vi strävar på flera sätt efter att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Institutionens policy för ett flexibelt arbetsliv ger våra anställda möjligheten att förlägga en viss del av arbetstiden på distans, vilket underlättar vardagen för många och minskar behovet av transporter till och från jobbet. 

Intern förankring

Våren 2023 påbörjade vi ett gemensamt kompetensutvecklingsprogram för alla medarbetare på IPS. Det innebär att vi vid våra personalmöten fokuserar på teman inom miljö- och hållbarhet. Syftet är att förankra insikter i hur vi som institution kan göra skillnad genom att arbeta med vårt eget avtryck på klimat och miljö. Avstampet tas i vår egen verksamhet, det vill säga vår utbildning, vår forskning och vår uppdragsverksamhet.

Utbildning

Utbildning och forskning är universitetets viktigaste bidrag till en hållbar utveckling och Göteborgs universitet har som målsättning att bli ett av Europas ledande universitet inom området. I IPS handlings- och verksamhetsplan har vi skrivit fram att vi fortsatt ska arbeta för att stärka medvetenheten om hållbarhetsrelaterade frågor i undervisningen. Det gör vi dels genom att systematiskt arbeta med hållbarhetsmärkning av kurser där lärandemål på tydligt sätt kan knytas till olika hållbarhetskriterier. Dels vill vi uppmuntra till studentdialog och vara lyhörda för förslag som studenter för fram.

Exemplet Yrkeslärarprogrammet

Ett konkret exempel på hur miljö- och hållbarhet knyts till ett innehåll finns i Yrkeslärarprogrammets delkurs Utvecklingsarbete och aktionsforskning för yrkeslärare, där studenterna förbereds för att anlägga ett hållbarhetsperspektiv på den egna undervisningen. En analys av kursmomentet finns att läsa i artikeln ”Lärande för hållbar utveckling i yrkeslärarutbildning” av Susanne Gustavsson, Ingrid Henning Loeb och Charlotta Kvarnemo som finns länkad här nedanför. 

Genom Yrkeslärarprogrammet medverkar institutionen även i ett Erasmusprojekt, kallat Academy for Sustainable Future Educators (EduSTA) Project som bland annat syftar till att kartlägga hur hållbar utveckling kan utgöra en del av yrkesutbildningen. 

Exemplet IMER

Ytterligare ett program som medvetet arbetat med att integrera lärandemål om hållbarhet i kurser är Masterprogrammet International Master in Educational Research (IMER). Ambitionen är att integrera ett hållbarhetsperspektiv på utbildningsvetenskaplig forskning under studenternas hela utbildning. Ett målmedvetet arbete har genomförts att hållbarhetsmärka flertalet kurser i programmet. 

Forskning

IPS har under flera års tid medverkat i SIDA-projektet ”Research Training Partnership Programme in International and Comparative Education”, där hållbarhetsfrågor på global nivå realiseras. Ett flertal forskare vid institutionen har utbildat och handlett 17 etiopiska doktorander. Projektet syftar till att stödja utvecklingen och uppbyggnaden av en etiopisk nod för komparativa studier vid Addis Abebauniversitetet. Projektet handlar även om att ge stöd till universitetet i att utbilda egna doktorer, att stärka handledarkompetenser och därigenom den långsiktiga kompetensförsörjningen inom och utanför akademin och därmed också i förlängningen det etiopiska utbildningssystemet.