Sahlgrenska akademin, en ung fakultet med en lång historia

När akademins Nobelpristagare i medicin, professor emeritus Arvid Carlsson, vid den högtidliga invigningen 2001 förklarade Sahlgrenska akademin bildad påbörjades en ny fas för den hälsovetenskapliga utbildningen och forskningen i Göteborg. Forskning och utbildning inom hälsovetenskapen hade funnits i staden länge, men det var först nu som de närbesläktade områdena medicin, odontologi och vårdvetenskap gick samman.

Utbildning och forskning till gagn för människor

Det var ett intensivt utredningsarbete under 1990-talet som ledde fram till bildandet av Sahlgrenska akademin som en hälsovetenskaplig enhet inom Göteborgs universitet. Den grundläggande tanken var att med den enskilda människan i centrum arbeta för att förhindra och bota sjukdom för både vår tids generation och för kommande släktled. För att detta skulle bli möjligt beslutades att de tre kunskapsområdena medicin, odontologi och vård skulle föras samman i en gemensam struktur.

Tre fakulteter ingick från början i Sahlgrenska akademin

Vid bildandet av akademin ingick tre fakulteter, den medicinska, den odontologiska och den vårdvetenskapliga.

• 1949 inrättades den medicinska högskolan i Göteborg. Fem år senare gick den samman med Göteborgs högskola och tillsammans bildade de Göteborgs universitet.
• 1967 bildades den odontologiska fakulteten vid Göteborgs universitet.
• 2001 bildades den vårdvetenskapliga fakulteten. 1998 hade vårdhögskolan anslutits till Göteborgs universitet.

De tre fakulteterna var under de första fyra åren egna fakulteter. Under våren 2005 beslutade universitetsstyrelsen att de tre tillsammans skulle bilda en gemensam fakultet under namnet Sahlgrenska akademin, och den 1 juli 2005 genomfördes denna förändring.

Samarbetet mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

När akademin skulle namnges var det naturligt att denna nya del av universitetet skulle få sitt namn efter köpmannen Niclas Sahlgren som i slutet av 1700-talet testamenterade pengar till byggnationen av det första Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Samarbetet mellan universitetet och hälso- och sjukvården var och är omfattande. Majoriteten av akademins studenter utbildas delvis på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och många av akademins anställda har så kallade kombinationsanställningar. Det innebär att de arbetar både inom sjukvården, till exempel som läkare, och som forskare/lärare vid Sahlgrenska akademin.

Dagens Sahlgrenska akademin

Från och med den 1 juli 2005 utgör de tidigare fakulteterna medicin, odontologi och vårdvetenskap en hälsovetenskaplig fakultet, Sahlgrenska akademin.

Vid Sahlgrenska akademin finns följande sex institutioner:

• institutionen för odontologi
• institutionen för vårdvetenskap och hälsa
• institutionen för biomedicin
• institutionen för neurovetenskap och fysiologi
• institutionen för medicin
• institutionen för kliniska vetenskaper

Idag har Sahlgrenska akademin ungefär 1 780 medarbetare, varav 842 är lärare/forskare. Akademin har runt 5 900 studenter och 1 137 doktorander.

Vem var Niclas Sahlgren?

Sahlgrenska akademin lånar alltså sitt namn av Niclas Sahlgren, en köpman som verkade i 1700-talets Göteborg. Han föddes 1701. Ungdomsåren tillbringade han till stor del utomlands, bland annat i Amsterdam där han utbildade sig till handelsman. Den kunskapen kom väl till pass när Niclas Sahlgren tillsammans med den skotske köpmannen Colin Campbell 1731 grundande ett svenskt ostindiskt kompani. Niclas Sahlgren var delägare och direktör i Ostindiska kompaniet mellan åren 1731 och 1768.

De flesta av kompaniets resor gick till Kanton i Kina. Från Sverige exporterades främst järn och trä. Från Kina importerades exotiska varor som porslin, te och tyger. Ostindiska kompaniet blev mycket framgångsrikt och gjorde Niclas Sahlgren och hans kompanjoner förmögna. Hur mycket han tjänade är det ingen som vet eftersom handeln omgavs av sekretess och alla räkenskapsböcker brändes efter varje resa. Men helt klart är att Niclas Sahlgren var en av 1700-talets rikaste svenskar.

Generös donation

Niclas Sahlgren var mycket positiv till vetenskapen och såg naturvetenskaperna som en förutsättning för industriell verksamhet. Upplysningstidens humanistiska ideal gjorde stort intryck på honom. Hans uttalade vilja var att ge bidrag till behövande och till institutioner som kunde förbättra hälsan och skapa förutsättningar för utveckling i Sverige. Niclas Sahlgren månade också om de samhällets fattiga. Under sin livstid skänkte han stora summor till barnhus och till Göteborgs fattiga.

"Mina uti Halland egenade strögods, som ej höra under Gåsevadsholm och Dahls säterier, gifver jag till någon nyttig inrättning här i staden, antingen till enke-, arbets- eller sjukhus, ettdera eller alla tre."

Men den donation som gjorde att namnet Sahlgren fortfarande är känt i Sverige och världen var den han gjorde i och med undertecknandet av sitt testamente i december 1772. Där stod bland annat: ”Mina uti Halland egenade strögods, som ej höra under Gåsevadsholm och Dahls säterier, gifver jag till någon nyttig inrättning här i staden, antingen till enke-, arbets- eller sjukhus, ettdera eller alla tre.”  Efter Niclas Sahlgrens död 1776 löstes godsen in för 150 000 daler och arvingarna beslutade att bygga ett sjukhus.

Tre år senare stod det första Sahlgrenska sjukhuset klart. Sedan dess har det flyttats flera gånger, men sedan 1900 finns det i Änggården i Göteborg. Från 1997 ingår Sahlgrenska sjukhuset, tillsammans med Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus, i Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är Nordens största sjukhus med ungefär 17 000 anställda och 2 300 vårdplatser.