Utbildningsplan

Kompletterande pedagogisk utbildning

Program
L1KPO
90 högskolepoäng (hp)

Om utbildningsplanen

Giltig fr.o.m.
Vårtermin 2025
Diarienummer
GU 2024/226
Ikraftträdandedatum
2024-09-01
Beslutsdatum
2024-06-17
Gäller från termin
Vårterminen 2025
Beslutsfattare
Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen
Medverkande institution

Statsvetenskapliga institutionen
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Startar på grundnivå och slutar på avancerad nivå
Nej

Inriktningar

Gymnasieskolan, ordinarie studiegång, ett ämne, 90 Högskolepoäng
Grundskolans åk 7-9, ordinarie studiegång, ett ämne, 90 Högskolepoäng

Syfte

Syftet med programmet är att utbilda ämneslärare till grund- och gymnasieskolan. Programmet leder till en yrkesexamen.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Därutöver finns följande särskilda behörighetskrav: Det krävs högskolestudier om minst 90 hp för antagning till inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och 120 hp för antagning till inriktning mot arbete i gymnasieskolan, i ett undervisningsämne i grund- och/eller gymnasieskolan.

De särskilda förkunskapskraven för respektive undervisningsämne framgår i Sammanställning av särskilda förkunskapskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), ordinarie studiegång fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen.

För sökanden som avlagt examen utomlands, ska utbildningen motsvara vad som krävs av sökanden med svensk utbildning.

Examen och huvudområde

Utbildningen leder till Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 (Degree of Bachelor of Arts in Secondary Education - Year 7-9) alternativt Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (Degree of Bachelor of Arts in Upper Secondary Education), beroende på val av inriktning.

Student som med godkänt resultat genomgått Kompletterande pedagogisk utbildning uppfyller kraven enligt examensordningen för ämneslärarexamen. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier.

I examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten fullgjort och vilket undervisningsämne som examen omfattar. För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Gemensamma krav för examen

9 a § För en ämneslärarexamen enligt SFS 2021:1341 krävs att studenten utöver sina tidigare ämnesstudier har fullgjort kompletterande pedagogisk utbildning om 90 högskolepoäng enligt 3 §. Kraven i examensbeskrivningen för ämneslärarexamen i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) gäller, med undantag för krav som avser examensarbetet som inte har någon motsvarighet i utbildningen enligt 10 § första eller andra stycket.

Examensarbete

9 b § För examen krävs även att studenten före, eller inom ramen för, den kompletterande pedagogiska utbildningen har fullgjort ett examensarbete. Ytterligare examenskrav och nivå på examen när examen omfattar ett undervisningsämne

10 § Ämneslärarexamen som avses ge behörighet att undervisa i ett undervisningsämne uppnås om den totala poängomfattningen av den kompletterande pedagogiska utbildningen och de tidigare ämnesstudierna, inklusive ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng, är

  • 180 högskolepoäng om examen ges med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, eller
  • 210 högskolepoäng om examen ges med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Poängkravet i första stycket ska också anses uppfyllt om studenten utöver vad som följer av 9 a § första stycket har fullgjort ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng och har antagits med stöd av 7 §.

En examen enligt första eller andra stycket avläggs på grundnivå.

11 och 12 § avser ämneslärarexamen som omfattar ämnesstudier i fler än ett undervisningsämne.

Innehåll

Programmet ges på helfart och kan ges både som campusförlagd utbildning och som nätbaserad utbildning på distans.

Programmets kurser

Utbildningen omfattar två olika men relaterade studieområden och innehåller kurser på grundnivå:

  • Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK), 60 högskolepoäng
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 30 högskolepoäng

Utbildningsvetenskaplig kärna

Kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan är vid Göteborgs universitet indelade i följande fyra områden:

  • Lärande, utveckling och didaktik,
  • Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling,
  • Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering,
  • Självständigt arbete (examensarbete).

Kunskap och färdighet i digitala verktyg och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten liksom kommunikativ förmåga integreras i utbildningsvetenskaplig kärna.

Självständigt arbete (examensarbete)

I den utbildningsvetenskapliga kärnan ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp på grundnivå. Arbetet utförs under programmets sista termin och ingår i en kurs om 18 hp där 3 hp utgörs av en metodkurs. Ett övergripande mål med examensarbetet är att studenten ska planera och genomföra ett utbildningsvetenskapligt arbete för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Examensarbetet ska ha didaktisk inriktning.

Verksamhetsförlagd utbildning

VFU omfattar 30 hp och ska vara förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Programmet innehåller tre VFU-kurser, två om 7,5 hp vardera och en längre period om 15 hp. Under den sista VFU-perioden förväntas studenten självständigt planera, genomföra och utvärdera
undervisning.

Mål, arbets- och ansvarsfördelning avseende VFU framgår av aktuellt avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning vid Göteborgs universitet.

Observera att specifika regler och riktlinjer kan finnas under verksamhetsförlagd utbildning gällande exempelvis klädsel eller annan personlig utsmyckning.

Studiegång

Student ska följa studiegången i den ordning som studiegången föreskriver. Samtliga kurser i programmet är obligatoriska. Vilka särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till kurs anges i respektive kursplan. För detaljerad information och kurs- och startdatum, se terminsindelning med brytdatum som publiceras separat i Studentportalen.

Termin 1
LKK22G Styrsystem, organisation och bedömning för ämneslärare, 6 hp
LKK11G Lärande, utveckling och didaktik 1 för ämneslärare, 9 hp
LKVU12 Verksamhetsförlagd utbildning 1 för ämneslärare, 7,5 hp
LKK32G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp

Termin 2
LKK41G Lärande, utveckling och didaktik 2 för ämneslärare, 7,5 hp
LKVU22 Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare, 7,5 hp
LKK60G Styrdokument, bedömning och betygsättning för ämneslärare, 7,5 hp
LKK72G Specialpedagogik för ämneslärare, 4,5 hp
LKXA3G Examensarbete och vetenskaplig metod, 1,5 hp av 18 hp
LKVU32 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för ämneslärare, 1,5 hp av 15 hp

Termin 3
LKVU32 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för ämneslärare, 13,5 hp av 15 hp
LKXA3G Examensarbete och vetenskaplig metod, 16,5 hp av 18 hp

Mål

Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)

En student som genomgått kompletterande pedagogisk utbildning kan avlägga ämneslärarexamen på grundnivå. I förordningen (SFS 1993:100 / SFS 2021:1341) samt Förordning om utbildning till lärare och förskollärare (SFS 2021:1335) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen finns bestämmelser om de krav som studenten ska uppfylla för sådan examen.

Omfattning

Utbildning som leder till ämneslärarexamen omfattar, i enlighet med 2 kap. förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare men med undantag från 3 och 4 kap. samma förordning, 90 högskolepoäng och avser

  • studier inom utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng, och
  • verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. 

Utbildningen kan även, inom ramen för studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan enligt första stycket, avse ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng i de fall det krävs för examen.

Grundläggande krav på utbildningen

Ett grundläggande krav på utbildning till lärare och förskollärare är att den ska innefatta

  • utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng, och
  • verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng.

Utbildningsvetenskaplig kärna

Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ge en grund inom de kunskapsområden som är centrala för yrkesutövningen.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till den kommande yrkesutövningen och omfatta följande:

  • skolväsendets historia, organisation och villkor samt värdegrunden i förskolan och skolan, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
  • läroplansteori och didaktik,
  • vetenskapsteori och forskningsmetodik,
  • utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
  • sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • uppföljning och analys av lärande och utveckling för arbete som förskollärare eller bedömning och betygssättning för arbete som lärare, och
  • utvärdering och utvecklingsarbete.

Verksamhetsförlagd utbildning

Allmänna bestämmelser

4 § Den verksamhetsförlagda utbildningen ska syfta till att ge praktiska färdigheter i yrkesutövningen och möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper. Detta ska ske genom deltagande i skol- och förskoleverksamhet under handledning.

I den verksamhetsförlagda utbildningen ska högskolorna använda sig av övningsskolor och övningsförskolor enligt 10–12 §§.

5 § För utbildning till lärare och förskollärare ska den verksamhetsförlagda utbildningen vara förlagd inom relevant verksamhet och, för utbildning till lärare, även inom relevant ämne.

Att en del av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska utgöras av verksamhetsförlagd utbildning framgår av 3 kap. 4 § andra stycket, 5 § tredje stycket, 7 § tredjestycket och 8 § tredje stycket.

6 § Högskolorna ska, i den utsträckning det är möjligt, förlägga den verksamhetsförlagda utbildningen inom verksamheter med olika förutsättningar.

7 § För en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs ska fler än ett betygssteg användas för ett godkänt resultat, om den verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre högskolepoäng.

Av 6 kap. 18 § tredje stycket högskoleförordningen (1993:100) framgår att betyget beslutas av en examinator.

Särskilda examenskrav och nivå på examen

9 § Efter genomförd utbildning enligt SFS 2021:1341 gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i 9 a och 9 b § samt

10 § om examen ska omfatta ett undervisningsämne.

En examen avläggs på den nivå som anges i 10 § tredje stycket.

Ämneslärarexamen

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser.

Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten

  • visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten

  • visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också

  • visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
  • visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
  • visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
  • visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
  • visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
  • visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

  • visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
  • visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
  • visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
  • visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
  • visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
  • visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
  • visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
  • visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
  • visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
  • visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
  • visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
  • visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
  • visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
  • visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
  • visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Hållbarhetsmärkning

Ingen hållbarhetsmärkning.

Övergångsbestämmelser

Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar utbildningen från och med vårterminen 2025.

Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen.

Övergång från Ämneslärarprogrammet

Studenter som påbörjat Ämneslärarprogrammet vid Göteborgs universitet och där fullgjort första terminen (30 hp) samt VFU 2 kan tillgodoräkna dessa som svarande mot första terminen i ordinarie KPU. Därmed kan studenten ansöka om antagning till senare del av program.

Regler för studenter som påbörjat KPU före VT2025

Studenter som har påbörjat ordinarie KPU vid Göteborgs universitet före VT25 kan tillgodoräkna kurser och avsluta ordinarie KPU inom ramen för den nya utbildningsplanen.

Regler för studenter som påbörjat KPU vid annat lärosäte

Student som påbörjat KPU vid annat lärosäte än Göteborgs universitet kan ansöka om att få tidigare utbildning tillgodoräknad. I de fall tidigare utbildning huvudsakligen svarar mot första terminen i ordinarie KPU kan studenten antas till senare del av KPU. I övrigt tillgodoräknas
genomförda kurser till den del detta är möjligt.

Övriga föreskrifter

Betyg

Antal betygssteg i kurserna inom Kompletterande pedagogisk utbildning är tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd.

Utdrag från belastningsregistret

Krav finns på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret då vissa typer av brott utgör hinder för att genomföra kurser i programmet.

Resekostnader och resebidrag i samband med VFU

Genomförandet av VFU-kurs kan innebära resekostnader för studenten. I vissa fall utgår det resebidrag. Student kan ansöka om resebidrag via Studentportalen.

Uppföljning och utvärdering

Programmet utvärderas dels via en programrapport, vilken i sin tur vilar på kursrapporter, dels via en programvärdering riktad till de studenter som avslutat programmet.

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet.

Platsgaranti

Studenter som i normal takt och i den ordning som studiegången föreskriver följer Kompletterande pedagogisk utbildning har platsgaranti inom programmet. Platsgarantin är generell, vilket innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet.