Sportjournalisten studerar filmvetenskap: ”Tänker mer kreativt”

Oktoberdagen är mulen och Renströmsparken intill Humanisten är i färd med att byta skrud och kläs i nyanser av gult, orange och rött. Det betyder att halva universitetsterminen snart är avklarad. Höstrusket till trots, innebär det att Robert Laul, ny student i filmvetenskap, hunnit bli varm i kläderna?

– Jag måste säga att det känns bra så här långt, säger han. Jag har lärt mig mer om processen bakom film, hur filmer är uppbyggda och filmers plats i historien. Men det har varit och är en stor omställning från det journalistiska tankesättet. Jag van vid att arbeta snabbt mot deadline, det vinner du inte så mycket på här.

Hur kommer det sig då att en av landets mer välkända sportjournalister väljer att studera filmvetenskap på Humanisten?

Nolan inspirationskälla

Till vardags rapporterar Robert i första hand om fotboll. Många känner nog till honom från tiden på Aftonbladet, där han under drygt tjugo års tid bevakade såväl Allsvenskan, den högsta inhemska ligan för herrfotboll, som det svenska herrlandslaget. Sedan några år har Robert sin arbetsplats på Göteborgs-Posten. Tillbaka i hemstaden Göteborg har han fortsatt att bevaka Allsvenskan, i första hand Göteborgslagens framfart.

Kanske är det inte lika många som känner till att Robert hyser ett stort filmintresse. Ett intresse vars omfattning egentligen kan tillskrivas en man. Christopher Nolan.  

Den brittiskfödde regissören är känd för storfilmer som Memento, The Dark Knight, Dunkirk och senast skildringen av atombombens uppfinnare, Robert Oppenheimer.

– Jag tycker att han är en av vår tids stora berättare, säger Robert. Nolan har en unik förmåga att skapa känslor hos tittaren. Han laborerar med tid och väver in sina berättelser i olika lager. De gör jag att varje gång jag ser om någon av hans filmer upptäcker jag nya saker.

Vill förstå mer

Fascinationen för Nolan har växt med åren och än mer fördjupat Roberts filmintresse. Han kände att han ville förstå mer. Och nu sitter han här och första hemtentan är redan inlämnad. En analys av Bo Widerbergs klassiska thriller Mannen på taket från 1976.

– Jag tror att de allra flesta har en relation till film oavsett om du studerar det eller inte, reflekterar Robert. Men sedan jag började att ta mig an ämnet utifrån ett vetenskapligt perspektiv har det varit slående hur lite jag egentligen visste om det.

Han drar en parallell till sitt ordinarie bevakningsområde.

– Dagens fotbollsvärld är enormt komplex. Alltifrån hur de stora klubbarna är uppbyggda ekonomiskt ända ner till spelet på planen och alla valmöjligheter enskilda spelare har. Nu börjar jag att inse att det egentligen är samma sak med film. Regissörer behöver fatta en mängd beslut. Det kan röra sig om val av skådespelare, scenografi, kostym, kameravinkel och ljusinsläpp. Du märker alltmer hur enormt komplext också filmskapande är.

Universitetsstudier ny erfarenhet

Robert utbildade sig till journalist på Ljungskile folkhögskola och sedan dess har han varit i branschen. För honom var universitetsstudier fram tills för några veckor sedan ett oskrivet blad. Det var svårt att veta vilka förväntningar han skulle ha inför.

– Att undervisningen i så hög utsträckning utgår från dialog och diskussion hade jag kanske inte väntat mig, säger Robert. Vi får mycket tid till grupparbeten.

Där fröet kan utgöras av diskussioner om på pappret smala genrer eller tekniker blomstrar större samtal om samhälle och politik. På de filmhistoriska momenten blir filmen en lins att betrakta olika samhällsströmningar genom.

– Just nu läser vi om tysk expressionistisk film och då är steget inte långt till att diskutera expressionismen i Tyskland på tjugotalet, berättar Robert. Nyligen såg vi den kända stumskräckfilmen Dr. Caligaris kabinett som handlar om hur en ond hypnotisör använder en sömngångare för att utföra mord. Utifrån handlingen går det till exempel att diskutera huruvida sömngångaren är en reflektion av det tyska folket under tiden, omedvetna om maktens handlande.

Konkreta användningsområden

Passionen för Nolan var avgörande för att Robert skulle söka sig till de filmvetenskapliga studierna. Men han ser också konkreta användningsområden för utbildningen framöver i sin yrkesroll.

– För det första vill jag bredda mig, säger han. Jag hoppas kunna skriva mer om och recensera film i framtiden.

Robert tror dessutom att kunskaper i berättarteknik är överförbara till en specifik gren inom journalistiken.

– Det har blivit allt vanligare att tidningar arbetar med ljudjournalistik och poddokumentärer är ju oerhört på modet, säger han. Jag tror att de går att utveckla, genom att kombinera det journalistiska anslaget med ett större fokus på berättande. En dokumentär kan bli bättre om den berättas som en story.

Viktigt att kunna lära hela livet

Att kombinera studier på heltid med det dagliga arbetet på Göteborgs-Posten kräver onekligen en hel del. Tid för inläsning av kurslitteratur öronmärks mestadels till kvällar och helger. Nackdelarna väger ändå lätt i sammanhanget, tycker Robert.

– Känslan kan lätt bli att du stagnerar i ditt tankesätt när du gjort samma sak länge, säger han. Att du då i ett helt nytt sammanhang, som den här utbildningen, tvingas sätta dig in i något som inte är bekant… Då vevar maskineriet i skallen i gång igen. Plötsligt ser du nya saker, tänker mer kreativt.

De här möjligheterna som vidareutbildning kan innebära tycker Robert att alla som kan och vill, oavsett livserfarenhet, bör ta tillvara på.

– Nu ska vi ju arbeta längre och hur många vet egentligen vad de ska göra under resten av sitt liv när de är tjugo år och väljer utbildning, säger han. Mitt liv har tagit väldigt många oväntade vändningar som varit fullständigt omöjliga att förutspå. Så tror jag att det är för de flesta.

Vad gäller framtidsplanerna på Humanisten efter den här terminen, så är Robert beslutsam, frågan gäller bara när.

– Jag siktar på att fortsätta, säger han med emfas. Men vi får se om jag mäktar med vidare studier redan till våren. Man vet aldrig, jag har fått blodad tand. Kanske slutar det med att jag skriver kandidatuppsats.

Med en viktig reservation:

– Först ska jag ju ta de 22,5 poäng som krävs för att kunna studera vidare. Du kan inte ta ut segern i förskott, varken i fotboll eller studier.

Av: Erik Pedersen