Systematik & biodiversitet
Forskningen inom huvudområdet täcker in ett brett spektrum av organismgrupper. Frågorna handlar bland annat om släktskap mellan olika arter och varför en viss art återfinns på en viss plats.
Inom området systematik & biodiversitet jobbar ett drygt tiotal seniora forskare.
Inom gruppen ägnar vi oss åt studier av den biologiska mångfalden av organismer, både nu levande och fossil. Taxonomi, det vill säga namngivning och systematisering är centralt. En viktig del handlar om att analysera och syntetisera information från globala biodiversitetsstudier till en klassificering av organismer som reflekterar den evolutionära släktskapen.
Frågeställningarna varierar från varför biodiversitetsmönstren skiljer sig mellan olika regioner och miljöer, hur de uppstår och påverkas av miljöfaktorer (biotiska och abiotiska), till detaljerade släktskapsstudier mellan nära besläktade arter, till genfamiljfylogenier. Nya verktyg utvecklas av gruppen som stöd för till exempel artavgränsning och identifiering, fylogenianalys och metagenomik.
Inom institutionen pågår systematiska studier av fåglar, maskar, svampar, ormar, blomväxter, insekter och flera andra grupper. I många fall är frågeställningarna likartade oavsett organismgrupper, och forskarna har ett tätt samarbete.
Forskningsledare
Alexandre Antonelli
Christine Bacon
Sören Faurby
Ellen Larsson
Henrik Nilsson
Urban Olsson
Bengt Oxelman
Claes Persson
Daniel Silvestro
Ana Tronholm
Växtsystematik
Inom växtsystematik ligger fokus på tropiska palmer och glimsläktet (Sileneae). Vi studerar växternas diversifieringshistoria i ett fylogenetiskt ramverk, hur diversitet uppstått och hur den påverkats av biotiska och abiotiska faktorer. Vi kombinerar genomik med morfologisk och ekologisk information för att besvara dessa frågor.
Djursystematik
Zoologisk systematik är studiet av djurens evolutionära historia och släktskap, som kan åskådliggöras i form av evolutionära träd. Utifrån detta kan arter och grupper av arter namnges på ett sätt som stämmer överens med deras släktskap. Genom att förstå vilka vägar evolutionen tagit, öppnar sig också möjligheter att förstå en mängd evolutionära aspekter, som till exempel hur arter hamnat där de är i världen, hur olika egenskaper har utvecklats och förändrats och vilka drivkrafter som kan finnas bakom evolutionens vägar.
Terrester biodiversitet
Vi studerar mönster och processer som formar terrester biodiversitet jorden runt. Det inbegriper förståelse för vad som driver artbildning och utdöende över större och mindre områden och över olika tidsskalor liksom varför vissa områden är mer artrika än andra.
Genom att använda primärdata från fältstudier, fylogenetik, fylogenomik och databaser (baserade på insamling va både amatörer och experter), tittar vi på utbredningen av organismer i ett evolutionärt sammanhang. Utifrån det kan vi utforska vad som har hänt i det förgångna och vad vi kan förvänta oss i framtiden.
Flora of Ecuador
Flora of Ecuador är ett projekt som syftar till att kartlägga alla kärlväxter på Ecuadors fastland. Projektets första volym utgavs 1973 och har hittills publicerat 97 volymer, vilka omfattar 140 familjer och 6600 arter.
Herbariet
Här förvaras torkade växter, svampar, alger, etc för jämförande och evolutionära studier. Herbariet har anor från slutet av 1700-talet då de första samlingarna ingick i ett ”Naturalie Cabinett” som tillhörde Kungliga Vetenskaps och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Sedan 2015 är herbariet en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet, i Institutionen för biologi och miljövetenskaps lokaler.
Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC)
Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier strävar efter att länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet kring biologisk mångfald samt att utöka och vidareutveckla forskningen om biodiversitet. Verksamheten bygger på fyra pelare: upptäcka, lära sig, utforska och skydda.
