Medie- och informationskunnighet för ett demokratiskt medborgarskap

Eva Wiberg, rektor vid Göteborgs universitet, öppnar MIK-konferensen "Medie- och informationskunnighet (MIK) för ett demokratiskt medborgarska", 26–27 oktober 2022. Konferensen arrangerades av Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen (VGR).

MIK - Idag, Imorgon

Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet vid Göteborgs
universitet, har under ett halvt sekel arbetat med informations- och mediefrågor och dess betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter både i Sverige och globalt – inte minst som föreståndare för Nordicom under många år. Skeenden i omvärlden och den snabba teknologiutvecklingen gör att frågan om hur vi bäst kan främja MIK bland medborgarna är mer angelägen än någonsin.

Varför är MIK viktigt i en tid när demokratin hotas?

Carl Heath, senior forskare på Sveriges forskningsinstitut RISE, tidigare utredare med regeringsuppdrag, talar om hur man kan värna det demokratiska samtalet i en digital tid.

Digitaliseringens omvandlande kraft påverkar förutsättningarna för hur vi lever våra liv, hur vi kommunicerar och vad det innebär att vara medborgare. Det förändrar förutsättningarna för det demokratiska samtalet och det offentliga rummet. Behovet av medie- och informationskunnighet ökar. Vad är det som står på spel?

Samtidens MIK-paradoxer

Jutta Haider, professor vid Högskolan i Borås, har nyligen
publicerat Paradoxes of Media and Information Literacy:
The Crisis of Information (2022) tillsammans med Olof
Sundin. Trycket från informationssamhället har skapat en komplex situation som blir allt svårare att navigera för den enskilda. Hur kan källkritik, källtillit och förmågan att värdera information samspela för att underlätta?

En hälsning från Unescos Global MIL Week i Nigeria

Nigerias informations- och kulturminister Alhaji Lai Mohammed skickar oss en hälsning från den pågående Unesco Global MIL Week 2022, som genomförs i Abuja. Unesco arrangerar årligen konferensen för att stärka social inkludering och interkulturell dialog genom medie- och informationskunnighet. I år är Nigeria värdland och temat är Nurturing trust: A Media and Information Literacy
Imperative.

Three Challenges from a Children’s Perspective

Sonia Livingstone är professor i socialpsykologi vid London School of Economics and Political Science och har ägnat större delen av sin forskning åt barn, media och internet. Livingstone är rådgivare till den brittiska regeringen, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet samt FN i frågor som handlar om internetsäkerhet och digitala rättigheter för minderåriga.

Det nya digitala medielandskapet ställer nya krav och i denna intervju berättar hon om de stora utmaningarna som samtidens digitala värld för med sig, utifrån ett barnperspektiv. Hon samtalar med Karin Hübinette.

Dagens medie- och kommunikationsvanor

Kristina Alexanderson som är ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar ger oss en ögonblicksbild av vilka digitala tjänster vi använder i våra dagliga liv och hur vi använder dem. Vilka digitala mönster är synliga i vår vardag? Vilka förändringar sker i vårt konsumtionsmönster just nu och hur förändrar det medielandskapet?

Vad är problemet med MIK?

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet

Samtidigt som medie- och informationskunnighet samt källkritik är viktigt finns det två faror med att fokusera för mycket på källkritik. Dels kan det leda till att människor blir för kritiska mot information som det finns skäl att tro på.

Källkritik behöver därför balanseras med källtillit. Dels finns det en risk för att människor tillämpar källkritiken selektivt, beroende på om information de möter bekräftar eller utmanar deras egna verklighetsuppfattningar och åsikter. Källkritik behöver därför balanseras med kunskaper om hur vi människor fungerar kognitivt.

Reklammedvetenhet i digitala medier

Johanna Arnesson, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet.

I en samtid där olika marknadsföringspraktiker integreras i fler och fler sammanhang, inte minst i digitala medier och på plattformar som riktar sig till unga, är ”reklammedvetenhet” en viktig del i diskussionen om medie- och informationskunnighet. Hur och när mediekonsumenter skiljer på vad som är reklam och vad som inte är det – och om detta spelar någon roll för dem – är frågor som aktualiseras av den här utvecklingen.

Utbildning i ett postdigitalt samhälle

Catarina Player-Koro, professor med inriktning bibliotek,
information, pedagogik och IT vid Högskolan i Borås. 

Klassrummet är i dag en plats där digitala och analoga utbildningsresurser
är sammanflätade. Vilka konsekvenser detta får för undervisningens innehåll, form och utfall vet vi väldigt lite om då forskning ofta utgår från synen på ”det digitala” som något skilt från ”det analoga”. Det digitala får ofta representera förändring, förbättring, effektivisering i relation till en förlegad, omodern analog
skola och utbildning. Utmaningen för forskning är att frigöra sig från dessa dikotomier och i stället utforska konsekvenserna av denna utbildningsmiljö. Hur organiseras undervisningen och hur konstrueras kunskap i mötet mellan IT-företag, digitala verktyg, lärare och elever? Vilka blir konsekvenserna för
utbildning och demokrati?

Effektiv undervisning mot lögner och missförstånd på nätet

Thomas Nygren är professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet. 

Digital källkritik kan i dag ses som ett slags demokratiskt självförsvar. Alla behöver kunskaper och färdigheter för att hantera grumliga informationsflöden på nätet och här har skolan en mycket viktig uppgift. I presentationen ges exempel på hur man på olika sätt kan stödja elevers digitala medborgarlitteracitet som visat sig vara effektiva i aktuell forskning.

MIK i Sverige – presentation av Statens Medieråds kartläggning

Martina Wagner och Catharina Bucht, programansvarig respektive utredare på Statens medieråds MIK-program, berättar om myndighetens arbete med att kartlägga det MIK-främjande arbetet. 

Målsättningen är att ge en bild av strukturen, aktörerna och insatserna. Att följa det svenska MIK-området genom återkommande kartläggning är en central uppgift i myndighetens verksamhet som nationell koordinator och kunskapsnav för MIK. Genom återkommande kartläggning går det att följa områdets riktningar, identifiera styrkor och svagheter – en viktig del i Statens medieråds uppdrag att förstärka arbetet för ökad medie- och informationskunnighet i Sverige.

Betydelse av MIK för nyanlända

Josefine Nilsman är kommunikatör på Centrum för samhällsorientering i Stockholms län, en organisation som samordnar kurser om det svenska samhället för nyanlända i 27 kommuner i Stockholmsområdet.
Samhällskommunikatörerna som leder kurserna
tar bland annat upp individens rättigheter och skyldigheter
samt föräldrarollen i ett nytt land. Senaste året har de också
fortbildat kursledarna om MIK från olika perspektiv, som
samhällsmedborgare, konsument och förälder, samt vikten
av medveten medieanvändning.

Hållbar hembygd via ökad MIK

Johan Holmberg, verksamhetsledare för Filmpedagogerna, är en av flera parter i Västra Götaland som genomfört projektet Hållbar hembygd. I projektet testade och utvecklade man en pedagogisk modell för ökad medie- och informationskunnighet över generationsgränser. Fokus låg på kunnighet inom bild, film och arkiv. I åldersblandade grupper diskuterade de medverkande sitt förhållande till sitt lokala natur- och kulturarv, utifrån perspektiven dåtid, framtid och hållbarhet. Därefter skapades korta filmer som sammanfattade samtalen och projektets resultat.

Folkbildningens roll

Johan Fyrberg, ordförande Studieförbunden i samverkan, förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan 

Civilsamhället är en viktig kraft för en sammanhållen demokrati och folkbildningen kommer alltid att fortsätta att stärka demokratin framåt. Folkbildningen, som engagerar nästan en miljon svenskar, är avgörande i det livslånga lärandet. Här kan, och bör, medie- och informationskunnighet vara ett viktigt inslag för att möta dagens digitaliserade och globaliserade samhälle som lett till ökad polarisering.

Hur flyttar vi fram positionerna?

Medie- och informationskunnighet är ett komplext område som innefattar flera olika intresse- och politikområden. Därför är samverkan en nödvändighet för en stärkt utveckling. Det handlar om samarbeten mellan lokal, regional och nationell nivå såväl som mellan olika politikområden.

I detta samtal deltar Amanda Lind (MP), riksdagsledamot, medie- och kulturpolitisk talesperson för MP och ord. i kulturutskottet, Conny Brännberg, (KD), ord. kulturnämnden och regionråd Västra Götalandsregionen, Fredrik Malm ( L) riksdagsledamot och utbildningstalesperson för L och ord. utbildningsutskottet, samt Ida Karkiainen (S), avgående civilminister, riksdagsledamot, om vad som krävs i form av åtgärder, samverkan och överskridande policys för att flytta fram positionerna.

Kunskap och demokrati

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet har länge intresserat sig för kunskapsfrågor i sin forskning. I den senaste boken Därför Demokrati (med Mårten Wikforss) argumenterar hon för kunskapens centrala betydelse för demokratin.

Vi lever i en tid präglad av opålitlig information, starka känslor och rent tyckande. Ett särskilt kännetecken för tiden är oenighet som inte går att överbrygga. Vad händer med demokratin när vi inte ens kan enas om grundläggande fakta?

Kameran ljuger aldrig - så vad är problemet? 

Maximilien Van Aertryck, Plattform Produktion, kopplar MIK-frågan till blicken och argumenterar för att det är nödvändigt att alla får möjlighet att utveckla förmågan att både se och uttrycka sig om det man sett. Det handlar om vikten av att se förbi föreställningen, värdera och att hitta ett språk kring vad man sett och hört. Omdömet har en möjlighet att uppstå då vi kan uttrycka det vi erfarit, och formas tillsammans med andra.

Vad har MIK för plats i utbildning?

Hur ser skolan, och andra bildningsaktörer på MIK-frågorna? MIK är en nyckelresurs för alla, särskilt för barn och unga. Hur kan vi säkerställa att detta verkligen genomsyrar skolan? Vilka åtgärder måste till när vi talar om skolan, skolbiblioteken och lärarutbildningen?

Medverkande i panelsamtalet är Cathrine Norberg, vice ordförande i Lärarutbildningskonventet. Eva Marsh, rektor på Backatorps- skolan i Göteborg. Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening. Michael Forsman, docent vid Södertörns högskola och Victoria Lovsten, undervisningsråd på Skolverket.

MIK-frågan kräver gemensamma insatser

Anna-Karin Johansson är generalsekreterare för Svenska
Unescorådet, som är rådgivande till regeringen i Unesco-frågor.

Den nedåtgående trenden för yttrandefriheten är global och
innebär stora utmaningar för det demokratiska samhällets
utveckling. MIK-frågan kräver gemensamma insatser från politiken,
civilsamhället och medieorganisationer. Kvalitativ utbildning
för alla behöver stå i centrum.

Hur går vi vidare?

Hur kan samverkan se ut mellan globala techbolag, myndigheter och traditionella medier? 

I konferensens sista panelsamtal diskuterar tongivande aktörer från
olika verksamhetsområden framtiden med utgångspunkt i konferensens innehåll, samtal och diskussioner.

Medverkande är Anette Novak, vd på Filminstitutet och
Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten
för press, tv och radio. Gabriella Thinsz, chef Pedagogik och
utveckling på UR. Karin Grönvall, riksbibliotekarie på Kungliga
biblioteket och Jan Elvelid, chef för strategiska frågor på
Meta (Facebook) samt Stefan Eklund, chefredaktör på
Borås Tidning.