MOMENT 1: Stadsplanering, välfärd och trivsel i svensk film, fotografi och television i mitten av 1960-talet
Under mitten av 1960-talet upplever Sverige en sällan skådad standardökning. Hjulen snurrar och välfärden stärks; bostadsbristen byggs bort, citykärnorna moderniseras och det finns rationella och storskaliga lösningar på de flesta samhällsproblemen.
Tidens optimism kommer till uttryck inte minst i filmer som beställts för att marknadsföra nya bostadsområden, eller för att visa anrika städers förmåga att anpassa sig till det nya livets behov och ideal. Även om filmerna bejakar utvecklingen finns även exempel på en mer eftertänksam ton. Det handlar då om risken att viktiga värden försvinner i den moderna och alltmer byråkratiserade tidsandan. Bland sextiotalets uppmärksammade och prisbelönta beställningsfilmer i stadsgenren finns Göteborg – Hjärtpunkt i Norden (1964), Som ringar på vattnet (1965) och A Place to Live (1967). Den första i regi av Håkan Bergström och de två senare av Karsten Wedel. På ett för genren typiskt sätt visar filmerna upp den svenska välfärdsstaten och dess stadsplanering för en såväl lokal, som nationell och internationell publik.
Även om den ljusa framtidsvisionen dominerar hörs allt fler skeptiska röster, och en av de tidiga filmerna som tar sig an rekordårens ideal med en kritisk blick är Myglaren (1966). Filmen var ett samarbete mellan skriftställaren och i detta fall manusförfattaren Jan Myrdal, fotografen och filmaren Rune Hassner, samt fotografen Christer Strömholm, som utan tidigare erfarenhet spelade filmens huvudroll. Myglaren handlar om en representant för den framväxande klassen av välfärdsbyråkrater som gynnas av det rådande samhällssystemet och tidens starka fokus på trivsel. På ett formellt plan utmanade filmen den dokumentära genrens konventioner och var den första långfilmen producerad för Sveriges Television. Myglaren väckte stor uppmärksamhet när den visades i TV, vilket också var orsaken till en infekterad debatt om kriterierna för bidrag till kvalitetsfilm i landet. För att komma ifråga för bidrag krävdes att filmen – förutom att den hade en viss längd i antal meter – premiärvisades på biograf. Vad som också gör Myglaren så intressant, utöver ämnet och de filmpolitiska frågorna, är att den exemplifierar hur centrala aktörer inom fotografin och delar av litteraturen möts och bryter ny mark, både vad gäller de linsbaserade mediernas genrer och distributionsformer.
Programmet under symposiet:
Filmvisning: Bio Valand
10.00–11.30 Myglaren (1966)
11.45–12.45 Göteborg – Hjärtpunkt i Norden (1964), Som ringar på vattnet (1965) och A Place to Live (1967)
Utställning, föreläsningar och samtal: FG 2
13.45 –14.00 Niclas Östlind: ”Moment: en introduktion.”
14.00–14.30 Erik Florin Persson: ”Stadsplanering och välfärdsstat: Svensk beställningsfilm ca 1965”
14.30–15.15 Anders Dahlgren: ”Rekordårens stadsplanering –framtidsoptimism och planmässigt byggande.”
15.15-15.45 Paus och arkivhistoriskt mellanspel 1, Andreas Hagström: ”Det mycket fysiska mötet med ett arkiv på väg till förbränning – eller hur jag kom att rädda Rune Hassners pressklipp.”
15.45–16.30 Per Vesterlund: ”Fallet Myglaren – I skärningspunkten mellan film, television och politik 1966.”
16.30–17.15 Annika Olsson: ”Folkhemmets behov av det dokumentära: Reflektioner utifrån Jan Myrdals och Gun Kessles rapportböcker.”
17.15–18.00 Andreas Gedin: ”Christer Strömholm och nazismen.”
18.00–18.30 Paus och arkivhistoriskt mellanspel 2, Karl-Magnus Johansson: ”Klipparkiv som kunskapssystem under efterkrigstiden.
18.30–19.15 Samtal med föredragshållarna. Moderator: Mats Jönsson
