Beskrivning
En effektiv integration av nyanlända migranter är viktig för de nordiska välfärdsstaternas legitimitet och långsiktiga hållbarhet. Den senaste tidens migrations- och integrationspolitik i de nordiska länderna har inriktats på tillfälligt skydd, med återvandring (repatriering) som ett uttalat politiskt mål. Dagens hantering av migration kan beskrivas som kluven. Å ena sidan har det vidtagits åtgärder, både sociala och arbetsmarknadsinriktade, för att skapa förutsättningar för integration, å andra sidan har migrationspolitiken blivit hårdare med bland annat skärpta gränskontroller, fler tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta och begränsade möjligheter till familjeåterförening. Det finns också en förskjutning i synen på ansvaret för integration – från att det är ett samhälleligt ansvar till att det är upp till individen att själv ”integrera sig” på olika sätt. Dessa migrationspolitiska åtgärder har lett till att migrations- och integrationsprocessen har blivit mer komplex och oförutsägbar. Sammantaget påverkar detta självklart livet för de berörda individerna, men det påverkar också hur samhällsaktörer på olika nivåer utformar välfärds- och integrationsåtgärder.
I den här workshopen fokuserar vi på de utmaningar som myndigheter möter när de hanterar tidsbegränsad migration. Vad finns det för likheter och skillnader i hanteringen av tidsbegränsad migration mellan de nordiska länderna och mellan olika samhällssektorer/myndigheter? Vilka är utmaningarna och vad kan vi lära av varandra?
Syftet med workshopen är att fördjupa förståelsen för den snabbt förändrade utvecklingen på migrationsområdet och de konsekvenser den får för bland annat skola, socialtjänst, rättssystem, vård och omsorg.
Workshopen samlar forskare, tjänstemän och personer som lever eller har levt med tidsbegränsat uppehållstillstånd, från de olika nordiska länderna.
Det kommer att bli kortare presentationer följt av en paneldiskussion. Det kommer att finnas möjlighet för publiken att ställa frågor efter varje presentation.
Program
08.30 Kaffe och registrering
09.00 Kort välkomnande
09.00-9.40 Presentation av Louise Dånge, postdoktor i sociologi, Aalborg universitet: ”Supporting young refugees’ (temporary) resettlement during radical policy change? Insights into the experience of local integration policy workers during 2018-2020.”
This presentation draws on a longitudinal qualitative study, which followed 16 local integration policy workers from two Danish municipalities during a two-year period (2018-2020), meanwhile Danish integration policies underwent major changes with a strengthened focus on repatriation. It focuses on how these policy changes affected local integration policy workers’ possibilities for supporting the resettlement of young refugees. Particular attention will be drawn to how the political turn towards repatriation affected municipalities’ implementation practices, as well as the professional values and ethical principles of those social workers in the frontline of implementation.
09.40-10.20 Presentation av Guri Tyldum, professor i sociologi, Fafo: “Temporal Protection and the Implementation of Integration Policies in Norway: How Rhetoric and Exemptions shape Practice.”
In 2021, Norway revised its integration policies, instructing municipalities to prioritize giving formal qualifications to refugees to support their long-term labour market integration. However, with the large influx of Ukrainian refugees under temporary collective protection, municipalities were permitted to make exceptions to the integration law if they lacked the capacity to provide full integration programs. Despite this flexibility, municipalities were still obligated to pursue the overarching goal of ensuring long-term labour market integration. Nevertheless, many municipalities offered shorter integration courses and fewer language lessons to Ukrainian refugees compared to other groups with similar educational backgrounds. This discrepancy, we argue, stemmed from municipal authorities and street-level bureaucrats interpreting central government rhetoric—particularly speeches emphasizing the importance of Norway not being too attractive for refugees and the implications of temporary protection—as signalling a reduced need to give full integration programs.
10.20-10.35 Paus
10.35-11.15 Presentation av Oksana Shmulyar Gréen, docent i sociologi, Göteborgs universitet: ”Den ’förlängda tillfälligheten’: hur styr mottagandet av de som flyr hur de kan välja sin framtid.”
I maj 2024 rapporterade Migrationsverket att 34 000 personer från Ukraina hade fått förlängt tillfälligt skydd och att totalt 39 000 var inskrivna i mottagningssystemet i Sverige. Det tillfälliga skyddet för ukrainare förlängdes flera gånger sedan 2022 och i juni 2024 beslutade Europeiska kommissionen om ännu en förlängning av massflyktsdirektivet, denna gång fram till mars 2026. Samtidigt har också den svenska regeringen lämnat en lagrådsremiss, Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (Regeringen, 2024, Ju2024/00480). Lagförändringarna, trädde i kraft den 1 november 2024, och var tänkta att förbättra möjligheterna för skyddsökande att integrera sig i det svenska samhället. I stället, riskerar nu dessa lagförändringar att fördjupa utsattheten för flera grupper av skyddsökande.
11.15-12.30 Paneldiskussion ”Att integreras eller återvända. Erfarenheter av integration under tidsbegränsade uppehållstillstånd”
Daniela Zaia, studerande och asylsökande
Louise Dånge, postdoktor sociologi, Aalborg universitet och författare till avhandlingen ”In the midst of a paradigm shift from integration to repatriation: Insights into the experiences of young refugees and local integration policy workers during 2018 to 2020”
Mina Ghassaban, handläggare asylenheten, Migrationsverket
Therese Ydrén, enhetschef Folkhögskoleförvaltningen, Västra Götalandsregionen och projektledare för Helhetslyftet
Viktoriia Svidovska, fil. dr i pedagogik, psykolog och specialist inom mentalvård, Help Ukraine Gothenburg (HUG)
12.30-13.30 Lunch och mingel
