Program
Välkommen
Monica Sand, initiativtagare och bokens redaktör
Lena Ulrika Rudeke, Jonsereds herrgård, Göteborgs universitet
David Karlsson, Korpens bokförlag
Bågdansen från 1934 återskapad 2022. Arbetet leddes av Gun Lund, koreograf, dansare och tidigare elev vid Flickläroverket.
Ljudarkivet från Flickläroverket i Artisten presenteras av Louisa Palmi, kompositör och ljudkonstnär.
Boksamtal under temat Arkitektur, minne, demokrati med ett flertal av bokens författare/ fotografer.
Moderator Lena Ulrika Rudeke, Jonsereds herrgård, Göteborgs universitet
Mingel och bokförsäljning: Under kvällen säljs boken för 200 kronor (i handel 240)
Om boken
Varför finns det inga ritualer när en byggnad ska rivas? Vad betyder kvinnors minne i en stad som Göteborg? Dessa och liknande frågor aktualiserades när Flickläroverket från 1935 (del i Artisten från 1992) revs 2023 för att bereda plats för Konstnärliga fakultetens nya byggnad vid Götaplatsen.
Boken är resultatet av de offentliga minnesdagar där gestaltande ritualer, dans, utställningar och samtal gav liv åt en utbildningskultur och konst som berört samhället i generationer. Ett 20-tal konstnärer och forskare bidrar med nya perspektiv på byggnadens poetiska, sociala och mångsensoriska dimensioner. Bland annat beskrivs återskapandet av Bågdansen och räddningen av muralmålningen Dansen av Nils Nilsson från 1935. Tillsammans med ett rikt foto- och bildmaterial, filmdokumentationer och ett ljudarkiv utgör antologin ett tidsdokument där konst fungerar som minnesbärare över tid och rum.
Redaktör: Monica Sand
Innehållsförteckning
1. FLICKLÄROVERKET. EN BAKGRUND
Monica Sand presenterar bokens syfte att erkänna och uppmärksamma Flickläroverket i Artisten, dess rumsligt poetiska dimensioner och betydelse för generationer av kvinnor och för Göteborg.
2. FLICKLÄROVERKET - EN PASSAGE
Ola Sigurdson resonerar om förhållandet mellan minne, rit och rum utifrån frågan om frånvaron av passageriter för byggnader som går ur tiden, relaterat till rivningen av Flickläroverket.
3. KONSTNÄRLIGA RITUALER OCH MINNESPROCESSER
Monica Sand diskuterar konst som minnesbärare och hur konstnärliga ritualer kan engagera allmänheten i ett kreativt minnesarbete vid rumsliga förluster.
4. BÅGDANSEN. ATT TA FRAM NÅGOT UR GÖMMORNA
Gun Lund berättar om arbetet med att återskapa Bågdansen, som hon var med och dansade och lärde ut som elev på Flickläroverket och som framfördes varje år i högtidssalen mellan 1935-1972.
5. BÅGDANSEN. ATT DANSA ARKIVET
Mats Nilsson ger en inblick i de olika kroppsliga och rumsliga minnesprocesser som aktiveras vid återskapandet av en dans och fördelarna med att både forska om dans och att själv dansa.
6. RÖRELSESALARNA. EN RUMSLIG BETRAKTELSE
Ulla Eckersjö öppnar rörelsesalarna vars rymd, ljud och ljus, organiskt under olika årstider, lyfte fram och gav inspiration till dans, rytmik och improvisationer, mellan kosmos och fötterna på jorden.
7. LJUDARKIVET. LJUD, RUM OCH MINNESPROCESSER I ARTISTEN
Louisa Palmi tar med läsaren på en minnesvandring av vardagliga och sociala ljud genom byggnadens rörelsesalar, korridorer och trappor medan hon beskriver det ljudarkiv som hon spelade in innan rivning
8. UTAN TITEL (PASSAGE)
Emanuel Cederqvist visar fotografier av rum och detaljer i den tömda byggnaden.
9. FLICKLÄROVERKET OCH DANSEN
Ami Skånberg bjuder upp till en vandring genom Göteborgs danshistoria och flickors utbildning. Hon lyfter fram dansens roll i att skapa ett jämlikt samhälle.
10. TIDSRESA. DANS GENOM TID OCH RUM
Julya Hedblom, Emma Johansens, Angelica Karlsson, Frida Karlsson leder en eget koreograferad dans genom tid och rum.
11. RÖRELSE I TIDEN
Melina Bigale undersöker i text och bild hur långsamma och snabba rörelser har skrivit in sig i golvet i det tidigare Flickläroverket.
12. MINNESRUM
Anna Wennerbeck och Anders Hagberg skriver om koreografiska och musikaliska rum och passager utifrån danskonserten under minnesdagarna.
13. GUN FUNDERAR ÖVER SIN TID PÅ FLICKLÄROVERKET
Gun Lund beskriver sin tid som student på Flickläroverket och visar fotografier ur sitt privata fotoalbum.
14. STORLEKEN HAR BETYDELSE. SCENOGRAFERING AV NILS NILSSONS FRESK DANSEN
Astrid von Rosen vill lära oss att älska målningen Dansen och ställer därför sin kunskap som dansare och konstvetare till förfogande i en performativ rumslig analys av målningen och dess dansande flickor.
15. MÅLNINGEN DANSEN. MEDIEDEBATT OCH NEDTAGNING
Monica Sand redogör för den mediedebatt som bidrog till att muralmålningen Dansen räddades och intervjuar Ann-Marie Mild om nedtagningen av målningen med en teknik från Pompeji, Italien.
16. ARTISTENS GÅRD. EN DIALOG mellan Gunilla Bandolin och Bengt Isling som tillsammans drar sig till minnes hur arbetsprocessen med gården formades i samklang mellan den historiska byggnaden och den nya 1992.
17. ETT SAMTAL OM DET SOM EN GÅNG VAR MÖJLIGT
Barbara Ekström samtalar med Hampus Pettersson om konstens historiska roll i offentliga rum och hur minnet skapas och omformas i rörelse genom staden.
18. TIDEN, PLATSEN, BYGGNADEN
Gertrud Olsson utgår från Jubileumsutställningen vid Götaplatsen 1923 och Flickläroverkets symboliska placering mitt i stadens kulturella centrum.
19. VEMS HISTORIA? KULTURMILJÖ, INTE BARA MONUMENT
Claes Caldenby argumenterar för att frågan om vems historia kulturvården bevarar, som ställdes på 1970-talet, är viktig att hålla vid liv idag.
20. UNIKA OCH HÖGKVALITATIVA BYGGNADER I GÖTEBORG UNDER RIVNINGSHOT – KULTURARV VI ALDRIG KOMMER ATT KUNNA ÅTERSKAPA
Ewamarie Herklint ger uttryck för den sorg som rivningar i Göteborg orsakar och beskriver de stora värden som fortsätter att gå förlorade.
