År 1919 beslutade Sveriges riksdag om kvinnors rösträtt, och 100 år senare öppnar rikspressen upp för debatt om feminism som övergående trend. De ideologiska skiljelinjerna i förbindelse med feminismen har blivit allt tydligare, och feminismen har, tillsammans med jämställdhet, blivit en het politisk fråga.
År 1919 beslutade Sveriges riksdag om kvinnors rösträtt, och 100 år senare öppnar rikspressen upp för debatt om feminism som övergående trend. De ideologiska skiljelinjerna i förbindelse med feminismen har blivit allt tydligare, och feminismen har, tillsammans med jämställdhet, blivit en het politisk fråga.
Kritiken mot genusvetenskap har flyttat från Flashback till pressens ledarsidor, och i den politiska svängdörren inrättas en jämställdhetsmyndighet som strax därefter hotas av nedläggning. Ute i Europa och världen växer samtidigt antifeminismen, och kvinnors fri- och rättigheter fortsätter att förtrampas. Hur kan denna utveckling förstås? Och den centrala frågan i detta nya politiska landskap: är feminismen ett allmänintresse eller ett särintresse?
Annika Olsson är chef för analys och uppföljning, Jämställdhetsmyndigheten, Erik Helmerson ledarskribent DN och författare, och Tiina Rosenberg professor i teatervetenskap, Stockholms universitet.
---
Till seminarierna skickas personliga inbjudningar ut. Antalet platser är begränsat. Skulle du vilja delta i något av dem om plats finns maila ditt intresse till jonseredsherrgard@gu.se och berätta ditt namn, din organisation och roll inom denna, samt vilken ingång du har till seminariets ämne.