I dagens globala samhälle är många förskolebarns vardag flerspråkig. Enligt FN:s barnkonvention ska utbildning erkänna barns språk, och i Sverige präglar detta läroplanen för förskolan. Men villkoren i dagens förskola är inte likvärdiga, och kvaliteten är lägst i socioekonomiskt utsatta områden där även flerspråkigheten är störst. Hur ska barn kunna växa upp till att bli delaktiga i samhället?
Nyligen aviserade Sveriges regering en utredning angående obligatorisk förskola för barn födda utomlands eller vars föräldrar är födda utomlands, med ambitionen att erbjuda en kvalitativ språkförskola. Hur skulle en sådan förskola behöva utformas i relation till den faktiska verkligheten, och hur skulle dess personal behöva fortbildas? Skillnaderna i barns aktiva ordförråd är stora inför skolstart, och barn med mindre utvecklat språk har svårare i skolan redan för början. Hur kan en centrumbildning för flerspråkighet i förskolan bidra till att stärka barns möjligheter till delaktighet i samhället? Vad skulle den omfattas av, och hur skulle den kunna organiseras? Vad säger de som arbetar med forskning om språklärande och med kompetensutveckling av personal? Hur kan vi tillsammans utforma produktiva förslag?
Ingrid Engdahl Svenska OMEP, docent i barn- och ungdomsvetenskap
Ingrid Pramling Samuelsson UNESCO Chair i barns tidiga lärande och hållbar utveckling, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Agneta Pihl utvecklingsledare Förskoleförvaltningen Göteborgs Stad, doktorand Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Anne Kultti docent i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet
Mirella Forsberg Ahlcrona docent i utbildningsvetenskap
Pernilla Baralt Generaldirektör UNICEF Sverige
Laetetia Antonowicz Akelius Foundation
Jonna Wiess rektor Tallgårdens förskola, Härryda kommun