Grammatikfestivalen 2022 – Grammatik och digital kommunikation

Det är den trettonde årliga grammatikfestivalen som anordnas vid Göteborgs universitet. Arrangemanget vänder sig till forskare, lärare, studenter och andra intresserade. Närmaste entré är den vid gång-och cykelbanan mellan Näckrosdammen och Eklandagatan.

Festivalen ingår sedan några år tillbaka i firandet av den nationella grammatikdagen. Länk till den nationella sidan grammatikdagen.se

Konferensspråk är svenska och engelska. I organisationskommittén ingår Maia Andréasson, Ellen Breitholtz, Evie Coussé, Eleni Gregoromichelaki, Benjamin Lyngfelt, Morgan Nilsson, Márton Tóth och Ida Västerdal.

Mer om föredragen

Kl 11.00: Probing the limits of grammar using text-chat

In this talk, we present a state-of-the-art method for experimenting on language use in interactive conversational contexts. 
Although conversation is the most natural domain of language use, it is highly context-dependent, fragmented, and open-ended, which makes controlled experimentation difficult. Empirical research on dialogue has typically relied either on corpus analysis or on relatively coarse-grained experimental manipulations. However, recent advances in natural language processing (NLP) and the widespread use of text-based chat-tools provide new opportunities for controlled experimental manipulations of live interaction.  
 
We present a text-based chat-tool developed to support fine-grained, word and turn-level interventions in free dialogue. We explain the kinds of interactional data it can capture, and provide examples of its application to some long-standing problems in grammar research. Our results reveal the psychological and social mechanisms that people use to coordinate through language. These mechanisms not only can be integrated seamlessly within a grammar but also shape linguistic structure and meaning. We argue that this shows that grammars should include them as an intrinsic explanatory factor of human linguistic competence.

Kl 11.30: Morfemfamiljer – en dörr till språklig förståelse

Språkets minsta betydelsebärande enheter kallas för morfem. Ett ord som språkkurs kan delas in i två morfem, språk och kurs. En fråga som språkvetare och kognitionsvetare har ställt sig är hur pass vi på någon nivå är medvetna om dessa delar, som modersmålstalare och som andraspråkstalare. Det här verkar variera en del mellan talare. En del talare har tänkt på att kanske har att göra med ordet kan, eller att cyklist och bilist båda slutar på -ist, medan andra aldrig har reflekterat över detta. Men kan det vara så att även om vi inte medvetet reflekterar över dessa delar så kanske de påverkar vår språkfärdighet?

I forskning om hur vi lär oss främmande språk talar man ofta om ordfamiljer. Kognitionsforskningen talar ibland om morfemfamiljer. Det är möjligt att morfem som vi stöter på ofta kan underlätta inlärningen av nya ord, eller förståelsen av okända ord.

I presentationen visar jag att ord på lägre färdighetsnivåer innehåller färre morfem än ord på högre nivåer. Den morfologiska utvecklingen i andraspråksinlärning har hittills främst undersökts i relation till böjningsmorfologi, men det finns all anledning i ett språk som svenska, som är rikt på sammansättningar och avledningar, att också fundera över vad ordens uppbyggnad i form av rot- och avledningsmorfem kan säga oss om språkfärdighet och språkförståelse.

Kl 13.15: Preteritum eller perfekt – tempus i svenska som andraspråk

En utmaning när man lär sig svenska som andraspråk är att förstå hur preteritum ‘jag bakade’ och perfekt ‘jag har bakat’ används i svenska. De germanska språken har alla både ett morfologiskt dåtidstempus som svenska preteritum och ett perifrastiskt som svenska perfekt, men dessa används inte på samma sätt i de olika germanska språken. Hur lär vi på bästa sätt ut hur dessa två tempus samspelar i svenska?

I min presentation diskuterar jag forskning om tempus i svenska som andraspråk och hur vi kan utnyttja korpusar för att studera det här vidare. Svenska L2 profiler är en webbresurs som ger möjlighet att jämföra inlärares svenska med den svenska som används i kursbokstexter för svenska som andraspråk, men också att studera samma fenomen på samma sätt i många andra korpusar för det svenska språket, tidningskorpusar, socialamediakorpusar osv.

Kl 13.45: Sociala medier som material för modern språkforskning

Denna presentation kommer att titta närmare på sociala medier som material för att utforska språkfrågor och i synnerhet pågående språkförändringar. Språkbanken Text har stora mängder svensk text med flera miljarder ord från bloggar, diskussionsforum och Twitter. Texterna har försetts med så kallad metadata – information om t ex skribentens ålder och ort eller hur många inlägg en tråd har – samt sk annotering – språklig information om ordklasser, grundformer och satsdelar. Det pågående forskningsprojektet Cassandra undersöker hur teorier om språkförändring kan förutspå språkförändring genom att titta på just sociala medier.

Texterna är speciella eftersom de är födda digitalt och ofta inte har genomgått redaktörsgranskning som många andra typer av publicerad text. Vad innebär det för texterna, och hur skiljer de sig från andra typer av text? Hur ser den språkliga variationen ut i sådana texter? Vilka utmaningar finns i den här typen av text för de som skapar textresurser, sk korpusar, för språkforskning? Och vilka möjligheter finns i dessa stora material för språkforskare?

Kl 14.45: Roligt, tryggt och frustrerande – att öva muntlig språkfärdighet i främmande språk ihop med AI-baserade konversationspartners

I den här presentationen kommer jag att visa på hur artificiell intelligens (AI) används som virtuella konversationspartners för att lyssna, förstå och svara en elev som övar på att prata ett främmande språk. Dessa simulerade samtalssituationer sker i verklighetstrogna miljöer i virtuell verklighet (VR) med olika grad av immersiv (uppslukande) teknologi såsom exempelvis 360-graders video. Mot bakgrunden av att många elever upplever det svårt att lära sig prata ett främmande språk har jag låtit svenska högstadieelever öva på att exempelvis boka en resa och beställa på café i dessa AI-baserade dialogsystem.

Jag kommer att visa resultat från tre klassrumsstudier där jag undersökt elevernas självrapporterade erfarenheter och upplevelser av att öva prata engelska och/eller tyska på detta sätt. Nyfunna resultat kommer att presenteras som förtydligar vad som är roligt, tryggt och frustrerande då eleverna interagerar muntligt med AI-baserade konversationspartners i VR-miljö.

Kl 15.15: Den digitala läskompisen

Talkamatic har tillsammans med pedagogikforskaren Josefine Karlsson från Örebro universitet utvecklat en ”digital läskompis” som hjälper barn i låg- och mellanstadiet att öva på läsförståelse. Läskompisen för ett samtal med eleven och ställer olika slags frågor om en text, både ”rätt eller fel”-frågor och mer öppna frågor. Systemet bygger på Talkamatics konversationella AI som i sin tur bygger på forskning om språklig interaktion vid Göteborgs universitet.

Läskompisen kan tillgängliggöras via appar eller via webben, och har under 2021 testats av lärare och elever vid flera skolor inför en kommande kommersiell lansering. I presentationen berättar vi om tekniken bakom läskompisen men även om den pedagogiska bakgrunden och om den iterativa utvecklingsprocessen.

Kl 16.00: Grammatikkontroller, språkappar och AI - språklärande  på språng genom multimodala och immersiva erfarenheter

Medielandskapet har förändrats med mobila och automatiserade språkstöd  runt oss som numera erbjuder mer individanpassade, multimodala och interaktiva stöd med immersiva inslag. Idag kan man från tidig ålder skriva och kommunicera digitalt som kan ge både språkflyt, ökad nyfikenhet på språk som förhöjd netikett. Många lär på språng med språkappar där vokabulären förstärks med bilder och ljud, och tränar på språkförmågan i verklighetstrogna digitala miljöer med talande avatarer.

Vad innebär denna mångfald av digitala resurser och alltmer komplexa lärmiljöer för utbildning och samhälle? Jag kommer att visa på exempel från skolans undervisning och vuxenutbildning i relation till att själv som lärande navigera och aktivt välja bland många fler och olika resurser, vikten av kritisk medvetenhet vad gäller teknikens erbjudanden och begränsningar, samt frågor kring förändrade kommunikationsbehoven och teknikens roll för integration av nyanlända.