”Halvspråkighetens” ursprung

”Halvspråkighet” räknas allmänt till språkvetenskapens tvivelaktigare idéer. Sedan 1970-talet har begreppet regelbundet underkastats kritisk granskning. Både i svensk och internationell forskning har det avfärdats som ett falsarium: teoretiskt förfelat, empiriskt ogrundat, ideologiskt suspekt. 

Det kritiska intresset till trots har ”halvspråkighetens” idéhistoria ägnats relativt lite uppmärksamhet. I litteraturen framställs Nils-Erik Hansegård (1918–2002) helt riktigt som begreppets upphovsman, men ett helhetligt grepp på det språkvetenskapliga idéstoff som en gång låg till grund för Hansegårds teoriarbete står däremot sällan att finna. I forskning och samhällsdebatt har Hansegårds tankar om ”halvspråkighet” närmast betraktats som hugskott, utan egentlig förankring i språkvetenskaplig teori. Ett alternativ till detta synsätt har emellertid föreslagits av Erling Wande (1996) samt i föredragshållarens gemensamma arbeten med Linus Salö (t.ex. Salö och Karlander, 2018; Karlander och Salö, u.u.), där kopplingen mellan Hansegårds teori om ”halvspråkighet” och nazityska språkvetenskapsmäns – Georg Schmidt-Rohrs, Friedrich Kainz’, Leo Weisgerbers – teoriarbete påvisats och undersökts. 

I detta föredrag presenteras en mer ingående analys av denna koppling. Vikt läggs vid Hansegårds reception av Schmidt-Rohr (1933) och Kainz (1941–1961) samt vid denna receptions effekter på Hansegårds uppfattning om tvåspråkighetens psykologi och sociologi. Härigenom ställs Hansegård i ny dager: såväl hans närmast patologiska syn på icke-normativ tvåspråkighet och hans hårda omdömen om tvåspråkiga tornedalingar som hans vurm för minoriteters modersmål och hans motstånd mot den svenska assimilationspolitiken i Tornedalen fann stöd i nazityskt språkvetenskapligt tankegods.  

Litteratur

• Karlander, D, Salö, L. (u.u.) The origin of ‘semilingualism’: Nils Erik Hansegård and the cult of the mother tongue. Kommande tidskriftsartikel.
• Kainz, F. (1941–1961). Psychologie der Sprache, vol. 1–5. Stuttgart: Ferdinand Enke.
• Salö, L., Karlander, D. (2018). Semilingualism: The life and afterlife of a sociolinguistic idea. Working Papers in Urban Language and Literacies, 247.
• Schmidt-Rohr, G. (1933). Mutter Sprache. Jena: Eugen Diedrichs.
• Wande, E. (1996). Tvåspråkighet eller halvspråkighet – det var frågan. I: R., Raag, L.-G. Larsson (red.) Finsk-ugriska institutionen i Uppsala, 1894–1994. (209–238). Uppsala: Uppsala universitet.