Den andra upplagan av fotoboken Svenskar i dagens gärning utkom 1939. Boken skildrar hur olika yrkesgrupper, på sina respektive nivåer i samhället, bidrar till ett gemensamt och välmående Folkhem. Det samlande och nationsbyggande uppdraget präglade i stor utsträckning filmen och fotografin under krigsåren, något som bland annat reglerades av censuren. Ett tidigt exempel på en mer kritisk hållning är författaren Ivar Lo Johanssons och fotografen Gunnar Lundhs bok Statare i bild från 1948, som var den första sociala fotobildboken publicerad i Sverige. När boken kom ut hade statarsystemet nyligen upphört och det gamla klassamhället röstats bort. Framtiden för de tidigare förtryckta och deras barn finns i den moderna välfärdsstaten och dess möjligheter. Den följdes av boken Ålderdom (1949), so är en uppgörelse med bristerna i den svenska välfärden. Det sociala arvet och orättvisorna dröjde sig kvar och i filmatiseringen av Lo Johanssons roman Kungsgatan (1935) är temat urbanisering, fattigdom och svårigheterna för unga kvinnor ur statarklassen. Filmen hade premiär på hösten 1943. För regin svarade Gösta Cederlund och genom att betonade berättelsens skildring av prostitutionens utbredning förstärker biograffilmen frågan om samhällets dubbelmoral, och den unga arbetarkvinnans svåra situation.
Drygt tjugo år senare hade rekordårens samförståndsanda skapat en historiskt unik stabilitet på arbetsmarknad, men m slutet av sextiotalet fanns en växande kritiken mot förhållandena inom industrin. Ett tidigt exempel är fotografen Odd Uhrboms och författaren Sara Lidmans bok Gruva (1968). Boken vänder sig mot gruvindustrins arbetsvillkor, klyftorna i samhället och vad Lidman beskriver som ledningens bristande respekt för människovärdet. Gruva fick ett stort genomslag i samhällsdebatten och den 9 december 1969, samma år som pocketversionen av boken kom ut, bröt den stora strejken ut på LKAB:s gruvor i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Strejken betraktas som en av de mest avgörande striderna mellan arbetsgivare och löntagare i Sverige. Vad som också utmärker Gruva är det internationella perspektivet och solidariteten med förtryckta runt om i världen, något som blev alltmer framträdande inom kulturlivet och samhällsdebatten, bland annat till följd av Vietnamkriget. I rapporteringen från både gruvstrejken och krigen runt om i världen spelade nu TV en helt avgörande roll för att placera händelserna mitt i människors vardagsrum, något som skapade nya förutsättningar för linsmedierna.
Program
10.00–10.10
Välkomna!
10.10–10.40
Niclas Östlind: Om böckerna Svenskar i dagens gärning, Statare i bild och Ålderdom
10.45–11.15
Mats Jönsson: "Visuell myndighetsmediering i Sverige under andra världskriget".
11.20–11.50
Mia Zeeck: Om Odd Uhrbom och boken Gruva
Lunch
13.00–13.30
Ole Johnny Fossås: om film beställd av gruvnäringen i Sverige under efterkrigstiden
13.35–14.05
Erik Florin Persson och Per Vestlund. Om audiovisuella skildringar av stadsomvandling i Göteborg på 1960- och 1970-talet
14.10–14.30
Karl-Magnus Johansson, arkiviskt mellanspel
Paus
14.45–15.15
Linda Thomson, om utbyggnaden av Nämnforsen
15.20–16.50
Per Vestlund: om filmen Kungsgatan
17.00–18.40
filmvisning: Kungsgatan (1.40 min)