Bild
Läsning i förskola.
Foto: WDNET Studio/MostPhotos
Länkstig

Barnboken i lekresponsiv undervisning

Forskning
Utbildning & lärande

Välkommen till årets konferens i nätverket praktikutveckling, utvecklingspedagogik och förskoleforskning (PUFF). Årets tema är Barnboken i lekresponsiv undervisning

Konferens
Datum
25 jan 2024
Tid
09:00 - 16:00
Antal platser
300
Kostnad
Konferensen är kostnadsfri för nätverkets medlemmar och kostar 500 kr (exkl moms) för övriga
Sista anmälningsdag
1 december 2023
Ytterligare information
Mer information om nätverket

Bra att veta
Anmälan är bindande, men du kan överlåta din plats till någon annan. Kaffe och fika ingår. Lunch ingår ej.
Arrangör
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och PUFF-nätverket
Anmälan är stängd.

Barnboken har alltid haft en viktig plats i förskolan och den har en central roll för att barn ska lära sig språk, upptäcka sin omvärld, lära sig om relationer och människors känslor, och att stimulera fantasin. Som barnboksförfattaren Lennart Hellsing uttryckt det, det är inte i första hand barnen som ska nå fram till böckerna, utan tvärtom. Läroplanen anger att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sitt intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. Barnboken rymmer sådana berättelser, bilder och texter, men hur kan man förstå dess potential i ett större perspektiv?

Under den här endagskonferensen kommer forskare och personal i förskolan utifrån sina perspektiv och erfarenheter att berätta om hur barnboken kan bli utgångspunkt för undervisning – i skiften mellan som om (fantasi) och som är (vedertagen kunskap).

Program

9:00 - 9:20 Inledning: Barnboken i lekresponsiv undervisning
Maria Magnusson, Linnéuniversitetet & Susanne Thulin, Högskolan i Kristianstad

9:20 – 10:00 Vad kan man läsa för barn? Kritisk läsning i förskolan
Karin Jönsson, Malmö universitet

Läroplanen för förskolan lyfter mötet med olika texter som viktigt och betydelsen av att barnen blir engagerade i samtal om det de lyssnat till. Enbart läsningen av böcker är inte i sig språkutvecklande utan det är samtal och aktiviteter om det lästa som ger språkutvecklingen en skjuts. I föreläsningen kommer Jönsson lyfta perspektivet att läsa kritiskt för och med barn i förskolan. Det finns ett helt forskningsfält som handlar om critical literacy, men hur gör vi? Vilka böcker väljer vi? Och hur skapar vi engagerande samtal om innehållet? Fokus i presentationen är barnböcker och förskolebarns möte med bild och skrift, med konkreta exempel på sådant arbete, med målet att utveckla barnens skriftspråkliga medborgarskap. 

10:00-10:30 Kaffe

10.30-11:10 Digitala läsaktiviteter i förskolan
Malin Nilsen, Göteborgs universitet

I denna presentation kommer fokus att riktas mot den snabbt växande användningen av digitala läsresurser i den svenska förskolan, samt hur dessa digitala resurser har blivit en alltmer integrerad del av undervisningen i förskolan. I presentationen kommer vi utforska de mångfacetterade möjligheter som digitala läsresurser erbjuder för barns lärande och utveckling. Samtidigt kommer vi att identifiera och analysera de utmaningar som uppstår när digitala läsresurser används i förskolan, särskilt när det gäller interaktionen med barnen och pedagogers erfarenheter av "traditionell" läsning, det vill säga den konventionella användningen av fysiska böcker som pedagogiska och estetiska verktyg. Slutligen kommer vi även att diskutera hur vi kan dra nytta av det bästa från båda världar – det vill säga förena fördelarna med läsning av såväl fysiska som digitala böcker i förskolans utbildning.

11:10-11:50 Samtal med utgångspunkt i böcker som en väg till breddade perspektiv på naturvetenskap
Lotta Leden & Lena Hansson, Kristianstad universitet

"Elefanter dricker 200 liter vatten om dagen." "Dinosaurien Tyrannosaurus rex var köttätare." "Det finns inget liv på månen." Barn möter den här typen av påståenden, bland annat, i böckerna vi läser. Men hur vet man egentligen de här sakerna? Hur har man tagit reda på det? Vem har varit involverad? Och varför har människor intresserat sig för att ta reda på det? I den här presentationen diskuterar vi varför sådana frågor kan ha en plats i förskolans naturvetenskap, ger förslag på samtalsinnehåll, samt på hur man kan gå tillväga. Vi tar bokläsning som utgångspunkt, men beskriver hur frågorna kan ge avtryck i barns lekar och inspirera dem i deras utforskande av världen. Under presentationen, som bygger på ett samverkansprojekt, ger vi exempel på barns och förskollärares samtal och arbete och kopplar förskolans arbete med naturvetenskap till ett övergripande demokratiuppdrag och till barns agens, kreativitet och nyfikenhet.

11:50-13:10 Lunch

13:10–13.45 100% Kapprumsbibliotek
Margareta Andersson verksamhetsutvecklare, Marie Svensson rektor, Malin Hjert barnskötare, Borås

Språkforskarna är överens om att det är den sammanlagda tiden som ägnas åt läsande som har stor betydelse för barns språkutveckling. Därför erbjuder vi vårdnadshavarna att på ett enkelt sätt låna hem böcker från förskolan så att den totala lästiden för barnen ökas. Vi kommer att berätta om hur vi lyckats få med alla förskolor i staden att starta upp bibliotek och hur dessa fungerar och har mottagits av barn, vårdnadshavarna och pedagoger.

13:45-14:20 Sagans väg till barns och vuxnas lek
Emma Gustafsson förskollärare, Stensjöns förskola, Mölndal

Emma Gustafsson arbetar som förskollärare i en organisation där man sedan länge arbetat litteraturprofilerat och haft årslånga temasagor som utgångspunkt. Temasagans figurer finns med i verksamheten som handdockor och utklädda vuxna, senast genom ”Pannkakstårtan” av Sven Nordqvist, där Gubben Pettson och Katten Findus fick bli barnens kompisar. Dessa sagofigurer har varit viktiga medupptäckare och verktyg för att skapa meningsfulla lärsammanhang på ett lekfullt sätt. Exempelvis har vi genomfört flera större konstprojekt där bokens karaktärer varit värdefulla i kommunikationen med barnen. Är arbetet med sagofigurerna en väg mot att bli en mer lekande pedagog? På vilket sätt kan vi hitta våra lekjag och bege oss på lekfulla äventyr där även lärande uppstår? 

14.20-14:50 Kaffe

14:50-15:25 Högläsning och betydelsen av interaktion under läsningen
Elin Ivarsson och Camilla Gillén, verksamhetsutvecklare, Göteborgs stad

Hur fångar vi barnens förståelse och tankar när vi läser? Bilderböcker och olika bokgenres i förskolan berikar undervisningen och barnens språkutveckling. I presentationen kommer vi att dela med oss av erfarenheter från olika insatser i Göteborgs stad. Vi berättar om olika metoder av interaktiv läsning och hur vi kan möta barnen i text och bild. Genom bilderböckerna möter barnen språket, breddar sitt ordförråd, erövrar grammatik och utmanas i språkliga förmågor. Bilderboken är ett fantastiskt verktyg i förskolan!

15:25-16 Sammanfattande reflektion
Niklas Pramling, Göteborgs universitet

PUFF-nätverkets logotyp