Så formar sociotekniska föreställningar förhållandet till kommersiell datainsamling
Välkommen till det andra hybridseminariet i serien om hur artificiell intelligens (AI) påverkar människa och samhälle. Konsumtionsforskaren Niklas Sörum kommer tala om hur vi förhåller oss till att stora mängder data ständigt samlas in och används i kommersiella syften. Välkommen att anmäla dig!
Om konsumentens syn på den växande insamlingen av digitala konsumentdata och datadriven marknadsföring handlar en nyligen publicerad studie. Studien har letts av konsumtionsforskaren Niklas Sörum, som vid det här hybridseminariet berättar om resultaten. Hybridseminariet är en del av den AI-serie som Centrum för konsumtionsforskning arrangerar under hösten 2022.
Titeln på artikeln är How sociotechnical imaginaries shape consumers’ experiences of and responses to commercial data collection practices och är publicerad i tidskriften Consumption, Markets and Culture.
Så här berättar Niklas Sörum om seminariet:
"När vi använder olika digitala plattformar och tjänster som till exempel film och musikströmning, social media, self-tracking appar, e-handelsplattformar och så vidare vet vi att våra digitala spår och personliga information ofta samlas in.
Digitala data sparas, analyseras, och används av företag för att klassificera, segmentera, förutsäga och rekommendera våra handlingar på en rad olika sätt. Den här typen av processer hanteras ofta av teknologier utrustande med artificiell intelligens och näraliggande teknologier som automatiskt formar vår kommersiella omvärld, erfarenheter och upplevelser.
...hur upplever konsumenter den pågående “datafieringen” av samhället? (Niklas Sörum)
Ofta upplevs de här nya marknadsföringssystemen som svåra att förstå. Inte minst handlar insamling av digitala data om att skapa förutsättningar för datadriven reklam. Detta i sin tur påverkar exempelvis vad vi ser på sociala medier, hur vi associerar oss och med vilka och vad, vad vi vet och vad vi konsumerar. Men hur upplever konsumenter den pågående “datafieringen” av samhället?
Å ena sidan, inom forskningen på det här området och då kanske framför allt den mer kritiska diskussionen vad gäller datafieringens påverkan på konsumenter studeras sällan konsumenters egna erfarenheter. Å andra sidan, de existerande studier där forskare studerat konsumenters upplevelser av datafiering tenderar att ta en individualistisk approach. Det vill säga att de argumenterar för att hur konsumenter upplever och reagerar på den pågående datafieringen är ett resultat av deras individuella psykologiska sammansättning eller resultatet av ett slags kostnad-nyttoberäkningar.
Mot en sådan bakgrund handlar den här presentationen snarast om att visa hur konsumenters upplevelser och reaktioner gentemot datafiering kan länkas till ett antal bredare ”sociotekniska föreställningar”. Begreppet sociotekniska föreställningar erbjuder oss att analysera samspelet mellan vetenskaplig och teknisk utveckling som nya digitala teknologier, AI, algoritmer, datadriven reklam och andra landvinningar, samt marknader och socialt liv.
Sociotekniska föreställningar fokuserar på hur visioner av framtiden och samtiden relaterat till vetenskap och teknologi nödvändigtvis inkluderar visioner om socialt liv och samvaro, risker, fördelar och föreställningar om ”det goda livet” (se Jasanoff 2011).
Hur ser konsumenten på nya teknologier?
Begreppet ”sociotekniska föreställningar” innefattar en uppsättning värderingar, praktiker eller normer som är kopplade till introduktionen nya teknologier i samhället som påverkar oss som konsumenter vad gäller till exempel synen på det nya som ett hot eller en möjlighet. I min presentation, som bygger på analyser av djupintervjuer med personer om deras upplevelser och beteenden vad gäller datainsamling och interaktion med digitala marknadsföringssystem för datadriven reklam, har jag identifierat tre huvudsakliga ”förhållningssätt” till datalagring av information och datadriven marknadsföring: positivt, uppgivet eller med en känsla av aktivt motstånd. Dessa ”sociotekniska föreställningar” påverkar i sin tur hur konsumenter tänker, känner, förhåller sig och agerar i relation till datainsamling och datadriven reklam.