Skiljetecken i satsens utkant
Kultur & språk
Alexander Katourgi, doktorand vid Lunds universitet, presenterar resultat ur sin snart färdiga avhandling i seminarieserien Text och Interaktion
Seminarium
Alexander Katourgi, doktorand vid Lunds universitet, presenterar resultat ur sin snart färdiga avhandling i seminarieserien Text och Interaktion
Mitt pågående avhandlingsarbete kretsar kring en konstruktion som jag har valt att kalla för tilläggsstruktur, en typ av komplex mening som uppburit begränsat intresse inom svensk syntax- och textforskning, kanske för att den rör sig i gränsen mellan de två disciplinerna. Tilläggsstrukturen består av två syntaktiskt och pragmatiskt mer eller mindre självständiga segment, som jag kallar för ram och tillägg. Några typiska tilläggsstrukturer illustreras av (1–3), med tillägget understruket.
Som framgår avgränsas ram och tillägg av meningsinterna skiljetecken, vilka kan betraktas som kännetecknande för strukturen. Därför har jag i ett dagstidningsmaterial samlat in 1 536 förekomster av kolon, tankstreck och parentes – och därmed tilläggsstruktur – att studera. Syftet är att utreda vad som karakteriserar tilläggsstrukturen i svenskan ur grammatiskt och textuellt perspektiv, samt hur de tre tecknen skiljer sig åt i fråga om vilka typer av tilläggsstruktur de uppträder i. Jag analyserar och annoterar strukturerna i mitt material sett till bland annat segmentens form och relation, och med stöd i det kvantitativa resultatet ställer jag upp en typologi över tilläggsstrukturens (och skiljetecknens) användningsområden.
Tilläggsstrukturen används i regel för att uttrycka diskursrelationer som inte lika smidigt uttrycks lexikalt. Strukturen är avsändarens sätt att avvika från det ordinarie textflödet för att underlätta för mottagaren, eller kommentera yttrandet som sådant. I praktiken innebär detta att tilläggsstrukturen uttrycker en konventionell implikatur eller rentav en extra språkhandling utöver dem som redan framgår av det lexikala innehållet.
Under seminariet presenteras avhandlingens teoretiska och empiriska utgångspunkter och resultat, och kommentarer och diskussion välkomnas.
You may stay on this page or continue to the English start page.