Forskningsområden inom filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori pågår specialiserad grundforskning med stark internationell utblick. Denna forskning har många tillämpningar och olika samarbeten med andra vetenskapsområden, som biologi, datavetenskap, ekonomi, idéhistoria, juridik, medicin, psykologi, religion, statsvetenskap och teknikvetenskap.
Exempelvis samverkar institutionens forskare i projekt kring:
- medicinsk diagnos- och kunskapsproduktion
- miljö och hälsa
- patientcentrerad vård och omvårdnad
- rättspsykiatrisk forskning, reglering och vård
- sekularisering och sekularism.
Inom flera tematiska områden sammanfaller dessutom våra olika ämnens forskningsintressen genom att samma eller likartade fenomen, studieobjekt eller tillämpningsområden studeras med kompletterande frågeställningar, begrepp och metoder. Exempel på sådana områden är:
- kultur och hälsa
- språkteknologi
- miljö, teknik och samhälle
- kognition, kommunikation och perception.
Forskning i filosofi och logik behandlar teoretiska frågor av grundläggande betydelse för mänskligt tänkande och sociala praktiker. Det handlar om vilka grundläggande antaganden som ska göras när frågor inom andra områden bearbetas, till exempel avseende sanning, kunskap, språklig mening, rationalitet och logiskt tänkande, men även grundläggande värdefrågor i privatlivet, vetenskapen, kulturen och samhället.
Särskilt starka områden i Göteborg är språkfilosofi, kognitions- och medvetandefilosofi, experimentell logik, matematikfilosofi, metamatematik, moralfilosofi med tyngdpunkt på meta-etik och frågor om moraliskt ansvar samt tillämpade etik- och värdefrågor i skärningspunkten hälsa, miljö, näringsliv, teknik, utbildningssektorn och samhället i stort. Större projekt under senare år har behandlat genetisk testning i sjukvården, folkhälsoarbetets och folkhälsopolitikens etik, neurala nätverk och relativism.
Lingvistik är den allmänna vetenskapen om den mänskliga språkförmågan, mänskliga språk och språklig kommunikation. Här ryms allmänna studier av språk ur olika perspektiv (formella, geografiska, kulturella, historiska, psykologiska och sociala), fonetiska aspekter, kommunikations- och kognitionsvetenskapliga aspekter samt undersökningar av hur språk kan inkorporeras i och interagera med olika sorters teknik.
Exempel på forskningsområden är utrotningshotade språk, hur datorer kommunicerar med människor, analyser av utländsk brytning, känslors roll i språkliga praktiker och språkets funktion i sociala sammanhang. Större projekt på senare år har behandlat multimodala och flerspråkiga dialogsystem samt dialogens roll i förändring av språklig betydelse.
Vetenskapsteorin studerar forskning och vetenskap i sitt sociala, historiska och kulturella sammanhang, med inriktning mot det internationella forskningsfältet Science Studies.
Övergripande frågor gäller vem som forskar om vad och varför, hur forskarsamhället är uppbyggt, vad som menas med vetenskaplig kunskap, hur kontroverser i vetenskapen ser ut och hur kunskapsbildning i skärningspunkten mellan samhälle, individer och institutioner ser och har sett ut.
Ämnet har flera större projekt med inriktning mot medicin, socialmedicin och hälsa gällande kontroverser om mässlingsvaccination och autism, sexuella övergrepp mot barn, evidensbaserad medicin, fibromyalgi, antibiotikaresistens och försäkringsmedicin. Andra projekt har behandlat forskningspolitik i förhållande till bland annat polarforskning och universitetens tredje uppgift i historiskt perspektiv.